PUKen förändrade de finska yrkesskolorna

 

Inom yrkesutbildningen i Finland har man tagit i bruk personliga utvecklingsplaner för kunnande.

 
Henriette Eriksson fick ett nytt yrke i och med yrkesskolreformen 2018.

– En närvårdare på ett äldreboende som också är utbildad kosmetolog, kan bli mycket attraktiv på arbetsmarknaden, säger examenshandledaren Henriette Eriksson.

Inom yrkesutbildningen i Finland har man tagit i bruk personliga utvecklingsplaner för kunnande. Det har lett till nya yrken, unika utbildningprogram och en nationell elektronisk tjänst.

Sommarlovet och semestrarna är slut. Examenshandledaren Henriette Eriksson har återvänt till sitt jobb vid yrkesskolan Axxell. Den moderna byggnaden med sina imponerande glasfasader togs i bruk 2012 och lyser numera upp hela stadsbilden. Skolan ligger strax intill järnvägsstationen i Karis, endast 50 minuters tågresa från Åbo och Helsingfors.

Stor reform i yrkesskolorna

Examenshandledaren Henriette Eriksson har arbetat länge vid Axxell, men hennes nuvarande yrkesbenämning är ny. Den infördes strax före den omfattande yrkesskolreformen 2018 i Finland, då yrkesskolorna tog i bruk en individuell utvecklingsplan för kunnande (PUK).

Det innebär att varje studerande får möjlighet att planera och förverkliga en studieväg som motsvarar det egna behovet. Henriette Eriksson ansvarar till exempel för de studerande som ska bli frisörer och närvårdare.

– De studerande har olika mål och somliga avlägger endast en eller flera examensdelar, medan andra har för avsikt att avlägga en hel examen. Många studerande är också vuxenstuderande med tidigare utbildningar i bagaget, säger prorektor Lillemor Norrena som är huvudansvarig för skolans PUK:ar.

puk-en-forandrade-de-finska-yrkesskolorna-text2.jpg

Axxell är en av de stora finlandssvenska yrkesskolorna i Finland

Hobby och fritid kompenseras

Den personliga utvecklingsplanen bör finnas till hands inom en månad efter att man inlett sina studier, och den uppdateras sedan kontinuerligt under hela studietiden. I planen ingår den examen eller de examensdelar som den studerande planerar att avlägga, individuella åtgärder för handledning och stöd samt en karriärplan.

Här identifieras och dokumenteras också tidigare förvärvat kunnande, samt uppgifter om hur den studerande har för avsikt att påvisa sitt kunnande.

– För unga studerande kan det till exempel handla om att de varit scoutledare. Då har de redan erfarenhet av att leda en grupp och behöver kanske inte delta i närstudierna som behandlar ledarskap om det råkar ingå i utbildningsprogrammet. I stället får de visa sitt kunnande i yrkesprovet, säger Lillemor Norrena.

Inte bara sitta av lektioner

PUK:en fungerar som ett praktiskt och konkret stöd under studietiden för att kunna identifiera styrkor, svagheter och dagsaktuella utbildningsbehov.

–Vissa studerande upplever kanske att de inte har kunnande, medan andra upplever att de redan har det kunnande som krävs. Därför är det bra att få allt nedskrivet och synliggjort. Genom att identifiera tidigare kunnande undviker man också att man sitter av lektioner på skolbänken bara för att de ingår i ett specifikt examensprogram, säger Lillemor Norrena. Identifieringen betyder däremot inte att studietiden automatiskt skulle förkortas.

– Studietiden kan förkortas, men oftast handlar det om att tiden man sparar in kan man behöva avsätta på att studera något annat där man har ett bristande eller föråldrat kunnande, säger Lillemor Norrena.

puk-en-forandrade-de-finska-yrkesskolorna-text3.jpg

Examenshandleraren Henriette Eriksson hanterar flera hundra olika utvecklingsplaner.

Elektronisk plan för kunnande

Under utveckling finns också den såkallade ePUK:en som är en elektronisk nationell tjänst som innehåller information som överförs från yrkesskolornas befintliga PUK:ar. Systemet är under utveckling och håller stegvis på att tas i bruk i Finland.

Grundtanken är att tjänsten bland annat ska öka synligheten av information och att förbättra utbytet av information mellan olika aktörer.

Då en studerande till exempel övergår från yrkesutbildningen till högskoleutbildning, eller till en annan läroanstalt, så kan all information överföras smidigt och snabbt. På det här sättet säkerställer man att planerna är enhetliga och att de uppgifter som ska finnas med i planen förs in.

– Men mera konfidentiella uppgifter som gäller handledning och särskilt stöd förs inte vidare från yrkesskolorna, säger Lillemor Norrena.

Mycket arbete för handledaren

Vid Axxell har man i nuläget nio examenshandledare som fördelas på flera tusen studerande. Det innebär i praktiken att varje enskild examenshandlerare ansvarar för cirka 150–200 olika utvecklingsplaner.

Man kanske tänker sig att arbetsbördan är extra tung i augusti då många nya studerande anländer, och det är delvis sant. Men eftersom Axxell följer principen om kontinuerligt antagande, kan det innebära att de droppar in nya studerande varje vecka, som snabbt behöver få en personlig utvecklingsplan.

Examenshandledare Henriette Eriksson brukar snabbt boka in ett möte som varar en timme tillsammans med den nya studerande och den ansvariga yrkesläraren.

– Efter det här samtalet vet alla var du går och står. Ingen kan till exempel i efterhand komma och påstå att den inte fått information, säger Henriette Eriksson. Däremot är det ett faktum att planen ofta behöver uppdateras, inte minst när det gäller den uppskattade studietiden. Det händer också att studerande glömmer vissa överenskommelser.

– I praktiken kan det visa sig att det inte är så lätt att kombinera studier, yrkesliv och småbarn, säger Henriette Eriksson.

puk-en-forandrade-de-finska-yrkesskolorna-text1.jpg

Examenshandledare Henriette Eriksson samtalar med studerande Frida Nordlund och Essi Weckström.

Alla tusentals planer är olika

När Henriette Eriksson blir ombedd att ge ett exempel på en riktigt avvikande och kreativ plan som hon hanterat, så är svaret inte särskilt givet.

– Alla våra planer är så speciella och individuella att man inte längre tänker på att det skulle vara något unikt med någon enskild. Det är verkligen mycket att hålla reda på när alla planer är så olika.

Det är också vanligt nuförtiden att studerande väljer en examensdel från en helt annan examen, och vid första anblicken kan det se ut som att de ligger väldigt långt ifrån varandra. Det kan handla om en närvårdare som arbetat inom äldreomsorgen, och nu vill avlägga vissa examensdelar inom frisörutbildningen, för att kunna erbjuda den servicen på ett äldreboende.

– En närvårdare som också är utbildad kosmetolog och kan ge fotmassage till klienter kan vara oerhört omtyckt och attraktiv på arbetsmarknaden, säger Henriette Eriksson.

Fördelarna överväger

Prorektor Lillemor Norrena kan i nuläget inte komma på några direkta nackdelar med det nya systemet som är under kontinuerlig utveckling. Fördelarna överväger.

– Men hittills har vi varit rätt fokuserade på att fylla de lagstadgade formaliteterna, och vi har ännu en väg att gå innan PUK:en och ePUK:en blir de viktiga verktyg som de är tänkta att vara.

Läs mera om den finländska modellen för en personlig utvecklingsplan för kunnande inom yrkesutbildningen (PUK):
https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/personlig-tillampning