Realkompetens i högre utbildning

 

 

Undervisningsministeriet har nu öppnat upp för ett helt nytt förhållningssätt. I januari i år överlämnade en enhällig arbetsgrupp en rapport till dåvarande undervisningsminister Antti Kalliomäki där man i 25 rekommendationer1 föreslår att universiteten och yrkeshögskolorna i framtiden ska skapa ett tydligt system där den enskilda studeranden har rätt att få tidigare formell, informell och oformell kunskap validerad.

Såväl ministern som arbetsgruppens ordförande direktör Anita Lehikoinen lät förstå att detta är ett första initiativ och att reformen ska genomföras i snabb ordning.

Vad krävs av universiteten?

Högskolorna ska ha ge alla studerande som redan är vid institutionen eller som söker till den en möjlighet att ansöka om erkännande av tidigare förvärvad kompetens oberoende av var eller hur kunskaperna har inhämtats. Den studerande skall ha möjlighet att synliggöra den kompetens han eller hon förvärvat tidigare, få kompetensen prövad och få ett beslut om erkännande. Den studerande är skyldig att bevisa sin kompetens. (utdrag ur UVM 2007:04)

I rapporten säger man att systemet ska vara enhetligt och genomskinligt så att det beaktar den studerandes rättssäkerhet. Systemet fokuserar i huvudsak på examensstudier men kan också tillämpas på annan utbildning, t.ex. inom fortbildningsverksamhet. Universitetet ska utveckla metoder för att informera, handleda och skapa möjligheter för att det blir ett effektivt instrument för de studerande.

Naturligt steg i Bolognaprocessen

För att möta utmaningarna måste universiteten satsa ytterligare krafter på att skriva om sina utbildningsprogram och helheter till kompetenser. Det är en förutsättning för att man ska kunna hävda att man redan har de kompetenser som krävs. Men det krävs ju redan i Bologna arbetet så detta blir bara en förstärkning av argumenten för att göra så. Det är också ett naturligt förhållningssätt när det att rekrytera motiverade och erfarna vuxna studerande till universitetet för att de dels ska kunna höja sin kompetens men också ha kapacitet att byta bransch eller anpassa sig till nya arbetsuppgifter i en snabbt förändrad arbetsmiljö.

Ny nisch för rekrytering

En satsning på Work Based Learning och realkompetens skulle också ge universitetet en chans att möta helt nya målgrupper. Det gäller förstås vuxna som vill uppgradera sin kompetens men också branschbytare, invandrare och det innebär ett helt annat förhållningssätt till människor med lång yrkeserfarenhet men som saknar formell behörighet. Här gäller det t.ex. lärare som på det nationella planet utgör en oerhört stor grupp som inte har tid, möjlighet, resurser eller motivation att bli satta på skolbänken tillsammans studerande som kommer direkt från gymnasiet och bli behandlade som sådana. För enheter som idag dras med stora rekryteringsproblem t.ex. inom natur och teknik skulle detta vara ett ypperligt förhållningssätt. Dessutom finns det ju inom de fälten också rimligt goda kontakter till företag och industri som kunde dra ömsesidig nytta av det hela.

Rådgivning – vägledning – attityder

En inriktning på WBL kräver en del förändringar i sättet att möta potentiella studerande. Som ministeriets rekommendationer föreskriver ska det vara ett öppet och genomskinligt system, men också åtföljas av ett relevant sätt att informera, handleda och ge råd åt studerande i hur deras kunskaper och kompetenser kan räknas till godo och för vad. Likaså behöver man ha öppenhet för att se vad som saknas i en enskild sökandes kompetens och skapa möjligheter att komplettera med just de bitar som saknas.

Vad vinner universitetet?

Förutom rekrytering har universitetet ypperliga möjligheter att involvera alumnis i verksamheten, vilket ytterligare förstärker kontakten till arbetslivet. Det i sin tur skapar trovärdighet och långsiktighet och genererar både forskningsmaterial, projekt och sannolikt också ett ännu större intresse för att skapa extern forskningsfinansiering. Samtidigt svarar man också på universitetets tredje uppgift. Sist men inte minst kan man utexaminera motiverad erfaren personal från universitetet för vilka man också erhåller finansiering.

1 www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2007/liitteet/tr04.pdf?lang=sv

Av Uffe Wikström

Uffe Wikström är utbildningsplanerare vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi.
En längre version av artikeln har ingått i tidskriften Lärlust 1/2007.



APEL och WBL

blir nu också en del av vardagen i den högre utbildningen. APEL står för Acceptance of Previous and Experiential Learning medan WBL är en förkortning av Work Based Learning. I Finland har man tillsvidare valt att satsa mest på den förstnämnda och också hittat på en egen finsk akronym: AHOT som står för Aiemmin Hankitun Osaamisen Tunnustamistaminen Korkeakouluissa.