Så fungerar NVL:s nya kvalitetskompass för validering

NVL:s nya kvalitetskompass ska hjälpa professionella att säkra kvalitén i sitt arbete med validering.

 
Anni Karttunen har varit verksam i NVL sedan starten 2005. Tidigare var hon anställd, bland annat på finländska myndigheter, men idag driver hon eget från den lilla byn i östra Finland där hon bor. Foto: Privat Anni Karttunen har varit verksam i NVL sedan starten 2005. Tidigare var hon anställd, bland annat på finländska myndigheter, men idag driver hon eget från den lilla byn i östra Finland där hon bor. Foto: Privat

I december lanserades Nordic Quality Compass on Validation of Prior Learning, fem utvärderingverktyg i ett. Kompassen ska hjälpa personer som arbetar med validering att på ett konkret sätt kunna avgöra om en valideringsprocess håller tillräckligt hög kvalitet. De utvecklades av NVL:s valideringsnäterk. Huvudansvarig för utvecklingen är Anni Karttunen, specialist inom utbildning som har varit aktiv i NVL sedan starten 2005. Vi talas vid över ett videosamtal. Sedan ett par år tillbaka bor Anni Karttunen i en liten by i östra Finland och driver en egen verksamhet som konsult inom utbildning.

Vad är kvalitet i validering för dig?

– Det handlar om tre saker. Det första är gott ledarskap, både på styrningsnivå och på organisatorisk nivå. Det andra är att själva valideringsprocessen är väl strukturerad och klar. Det tredje är på individnivå, att det finns professionella vägledare, bedömare, koordinatorer och andra professionella som genomför valideringen, säger Anni Karttunen.

Första digitala verktyget

Sedan 2010 har valideringsnätverket tagit fram flera olika rapporter och publikationer som ska hjälpa professionella att validera människors kunskaper och färdigheter, till exempel Valiguide, Quality Model for Validation in the Nordic Countries och Roadmap 2018.

– De är i pdf- eller ”paper”-format, och det har varit svårt att sprida dem. Dessutom har några av dem blivit något föråldrade. NVL gav mig det här uppdraget och jag tog hjälp av en webbkonstruktör som skötte det tekniska. Jag såg till att kvalitetskompassen blev så användarvänlig som möjligt, berättar Anni Karttunen.

evaluation-and-self-assessment-tools.jpg Så här ser det ut när du loggar in i Nordic Quality Compass.

Kvalitetskompassen består av fem olika verktyg: Ett för beslutsfattare som får hjälp att se svagheter och utvecklingsmöjligheter med sina egna system, ett för personer som ansvarar för kvalitetssäkring, till exempel chefer och samordnare. Dessutom finns det tre olika självskattningsverktyg för utövare, till exempel bedömare, vägledare och samordnare. Den som börjar använda kompassen ställs inför olika påståenden. Man får välja det som stämmer bäst överens med den egna verksamheten. Syftet är att kartlägga vilka förkunskaper som finns. Ett exempel är om man anser att man kan göra skillnad mellan begreppen formellt, icke-formellt och informellt lärande. Ett annat om man kan identifiera olika inlärningsstilar. När allt är ifyllt får användaren en handlingsplan med grafiska tabeller.

– Den som har använt verktyget får också ett personligt konto där alla svar finns sparade. Det gör att de kan gå tillbaka och jämföra gamla resultat med nya, och se om de har förbättrats över tid, säger Anni Karttunen.

Hon berättar att några testpersoner har tyckt att verktygen är lite väl ingående. Men med för få svarsalternativ finns också risken att kvaliteten på självskattningen blir sämre.

– Poängen är att kompassen ska vara användbara för alla praktiker inom olika utbildningssektorer, säger Anni Karttunen, och tillägger att resultaten också kan användas som verktyg för benchmarking, det vill säga att jämföra likartade verksamheters resultat med varandra.

nordic-quality-compass.jpg Nordic quality compass

Norden mer praktiskt inriktat än Europa

Anni Karttunen arbetade under flera år med utbildningsfrågor utomlands, bland annat i Ukraina, Kosovo, Makedonien, Ryssland och Egypten. Hon säger att en tydlig skillnad mellan Norden och andra länder är att vi här är mer praktiskt inriktade medan flera av de andra länderna gärna fördjupar sig i teoretiska resonemang.

– Ett exempel som jag ofta tar upp gäller begreppet tyst kunskap, det vill säga kunskaper och färdigheter som individen inte har lärt sig vid en specifik lärandesituation men som ändå finns. I Finland brukar vi ta ett praktiskt exempel, en bagarmästare som kan använda en vedeldad ugn och inte använder en termometer, men känner med handen vad som är rätt temperatur. I Norden uppskattar många ett sådant konkret exempel, medan man i östländerna brukar bli engagerade i olika teorier kring tyst kunskap.

Nordic Quality Compass

Den Nordiska kvalitetskompassen är en verktygslåda för att bedöma valideringsverksamhet, policys och arrangemang såväl som kompetensen hos de som arbetar med att validera individers kompetens.

Kvalitetskompassen var klar i december 2020. I skrivande stund finns den bara på engelska, men arbete pågår med att översätta den till de nordiska språken. När den är översatt planeras bland annat två nationella webbinarier i Finland.

Vill du veta mer om kvalitetskompassen? Anmäl dig till konferensen om validering och vägledning den 13 april.