Samverkan och flexibilitet behövs i ungas utbildning

 

Folkhögskolorna spelar en viktig roll i flera av de satsningar som Sverige gör för att förebygga att unga blir utslagna. Av de nordiska länderna har Sverige den högsta andelen arbetslösa unga och unga som står helt utanför samhället.

 
Mette Mjöberg Tegnander/norden.org Samverkan och flexibla strukturer är receptet för att motverka utanförskap (ungdomarna på bilden har nte anknytning till texten).

Sverige har under de senaste åren gjort flera stora satsningar som ska hjälpa unga som har avbrutit sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen. Problemet med allt fler unga som står utanför samhället är gemensamt för hela Europa och tas även upp i EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt, Europa 2020. Ett av målen är att andelen ungdomar mellan 16 och 24 år, som varken har en studieplats eller arbetar, ska hållas under  tio procent. 
I Sverige pågår ett stort ESF-bekostat projekt med denna målsättning. Det inbegriper både utbildningsanordnare, kommuner och ideella föreningar. Av de åtta som fått finansiering är två folkhögskolor. 
De åtta har fått dela på 150 miljoner kronor, men eftersom egenfinansieringens andel är lika stor betyder det att det totalt handlar om en satsning på 300 miljoner kronor (ca 34 miljoner euro) på unga som befinner sig i riskzonen. 

Kommunerna satsar stort

Det största projektet är det tvååriga Plug In som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, fem regioner och ett femtiotal kommuner. Målet är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier.  Kommunerna som deltar ordnar bland annat uppsökande verksamhet och handledning av enskilda ungdomar. De prövar också på nya metoder inom studie- och yrkesvägledningen och satsar på en mer flexibel utbildning. 
Fyrtio utvecklingsprojekt har satts igång och en viktig del är den kartläggning och analys som ska göras för att kunna sprida lyckade modeller och metoder även till kommuner som inte deltagit i projektet. Plug In har också uppmärksammats utomlands. Det avslutas i juni 2014.
Inom ramen för Plug In har man bland annat skapat en nationell, digital plattform, kallad  PlugInnovation, där man kan ta del av forskningsresultat och lyckade satsningar. 
På PlugInnovations hemsida uttalar sig bland annat Johan Borvén, som är projektledare för Plug In i Göteborgsregionen. Han säger att samverkan och flexibla strukturer är receptet för att motverka utanförskap och få elever att stanna kvar i skolan och att det behövs ett bättre samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, socialtjänst, och arbetsmarknadsenheten. Det viktiga är att man hela tiden utgår ifrån var den unga står: 
”De metoder vi kan se är framgångsrika är de ställen där man har hittat olika samverkansformer, till exempel mellan förvaltning, skola och vuxenutbildning. Gymnasieskolan är inte lämplig för alla. I en skola med 1500 elever passar inte samma sak alla, många behöver få studera i sin egen takt i en lugnare miljö, då kanske vuxenutbildningen kan vara ett bättre alternativ.”

Folkhögskolan ger studiemotivation

Den så kallade Folkhögskolesatsningen har pågått sedan 2010 som ett samarbete mellan folkbildningen och Arbetsförmedlingen. Arbetssökande mellan 16 och 24 år som saknar slutbetyg från grund - eller gymnasieskolan erbjuds tre månaders studiemotiverande kurser på folkhögskola. 
Sedan starten har antalet unga som deltar hela tiden stigit. År 2010 var de drygt 2000  medan de år 2013 redan var över 5100. Kursplatserna höjdes i fjol till 8 000, men utnyttjas alltså inte fullt ut.  
På Arbetsförmedlingens hemsida uttalar sig Christian Pettersson, 22 år, som har studerat på Åsa Folkhögskola i Katrineholm tack vare folkhögskolesatsningen: 
”Jag hade inte så positiv erfarenhet av att plugga sedan tidigare. Från början gillade jag ju gymnasiet men efter ett tag blev jag väldigt skoltrött och började skolka ganska mycket. När jag gick ut hade jag skolrekord i dåliga betyg, jag hade IG (icke godkänt, red:s anm.) i 24 ämnen. Att gå på folkhögskola däremot var väldigt annorlunda mot gymnasiet. Folkhögskola är lite lugnare, det är inte lika hård press, det tycker jag är bra. Redan efter ett par veckor kände jag mig hemma.”
”Jag blev studiemotiverad av att gå på folkhögskola, det var det absolut bästa med hela grejen. Det var kul att få inblick i hur en sådan skola fungerar. Nu ska jag börjar plugga på Åsa Folkhögskolas allmänna linje. När jag är klar med folkhögskolan är min plan att söka vidare till Polishögskolan. Min dröm är att jobba som polis i England.”
År 2013 hölls studiemotiverande kurser på 121 folkhögskolor. Enligt  Folkhögskolerådets rapport skulle nio av tio som gått den studiemotiverande kursen vid en folkhögskola rekommendera den för andra. Ett år efter avslutad kurs hade 38 procent studerat vidare och 14 procent hade fått arbete sex månader efter avslutad kurs. 
Rapporten avslutas med förslag som går ut på att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas från och med 2015, att regeringen tillför 120 miljoner kronor till 2000  studieplatser och att kurstiden på tre månader ska kunna förlängas vid behov. 


Källor: 

Folkhögskolesatsningen
Regeringsrapporten (pdf)
Plug In
Pluginnovation.se
Nordisk kunskapsbank

Se också: 

Nordens Välfärdscenters projekt Unga in i Norden
Jobb i Norge löser inte svensk arbetslöshet
Många unga arbetslösa studerar vidare 


Hög arbetslöshet bland svenska unga

I Sverige har i genomsnitt 24 procent av eleverna inte fullföljt sina gymnasiestudier på fyra år. Tio procent av eleverna har gått igenom gymnasiet, men är inte godkända i ett eller flera kärnämnen. Många av dem läser senare in sin gymnasiekompetens på komvux. 
Andelen så kallade NEETs, unga i åldern 15-24 år som varken har arbete, är i utbildning eller är involverad i någon annan samhällsaktivitet, verkar vara en aning högre i Sverige än i de andra nordiska länderna, men en aning under nivån i OECD-länderna.
Närmare en fjärdedel av arbetsstyrkan i åldersgruppen 15-24 år är utan arbete, vilket betyder att arbetslösheten i den här gruppen är högst i Sverige av alla de nordiska länderna och även högre än i OECD-länderna i genomsnitt.