Sätt ungdomarna främst

 

 

Höstlöven dansar runt mina fötter när jag går ned för trappan till Ungdomslotsarnas lokal på Styrmansgatan 6 i Mariehamn. På adressen mitt i staden mellan bussplan och ams arbetar Ålands två ungdomslotsar Göte Winé och Cecilia Flygar. Jag har stämt träff tillsammans med dem och Erik Rudels från projektet Katapult för att få en bild av ungdomarnas situation på Åland idag.

Skräddarsydd verksamhet

Både Katapults och Ungdomslotsarnas verksamhet riktar sig till Åländska ungdomar (15-25 år) som är osäkra på vad de vill, har avbrutit sina studier eller funderar på det, inte vet hur de ska nå sina mål eller saknar verktygen för att nå dit. Kanske kan man sammanfatta deras verksamhet som ett skyddsnät för ungdomar. Det som förhoppningsvis finns där när det inte riktigt gått som planerat, eller när ungdomarna inte tycks komma fram till sin plan.
Katapult är den av dessa två verksamheter som funnits längst. Verksamheten skapades på uppdrag av ams, drevs i föreningen Emmaus regi och finansierades av Ålands landskapsregering. Den huvudsakliga målsättningen för ungdomarna som börjar Katapult är att de ska börja studera, arbeta eller hitta en praktikplats. Vägen dit är bl.a. genom rutiner, ökat självförtroende och förbättrade sociala färdigheter. Ibland handlar det också om att hitta andra eller nya sätt att lära sig. Snittdeltagaren i Katapult är med i projektet i ett halvår, och ska snart fylla 18 år. Under perioden februari 2002 – december 2009 deltog 114 ungdomar, och trots att antagningen ständigt baseras på ungdomarnas behov visade det sig under denna period ändå bli precis lika många killar som tjejer.
För de ungdomar som är med i Katapult är det daglig närvaro 9-15 som gäller. Erik Rudels beskriver en typisk Katapultvecka:
- Måndag och fredag, har vi personlig utveckling och grupparbeten. Med bl.a. idrott, städning och matlagning. Tisdag och onsdag driver ungdomarna en firma, med produktionsverksamhet där de t.ex. gör företagsgåvor och ungdomarna får arbeta med marknadsföring och olika uppdrag för att förberedas för extern praktik lite längre fram. På torsdagarna har vi äventyr eller skapande inom film, musik eller hantverk.

Flexibilitet som kompletterar

Bakgrunden till att Ungdomslotsarna startade upp som ett projekt i augusti 2008 var att Katapult såg möjligheten att fånga upp ungdomarna i ett tidigare skede med ett mer flexibelt system. Redan nu vet de att lotsarna har nått fram till ungdomar som efter kontakten bestämt sig för att inte hoppa av skolan, utan istället hittat andra lösningar.
Ungdomslotsarna arbetar även för att kartlägga och motivera ungdomar som har en studie- eller arbetsplats. Göte Winé berättar att det ibland är små saker som gör den stora skillnaden:
- För vissa kan det handla om att få en kalender, och lära sig planera sin tid för att kunna ta tag i vardagen. För andra kan det handla om att komma till insikt om att studieresultatet kanske till och med blir bättre av att öka antalet träningspass, trots att första tanken var att tiden inte räckte till.

Ungdomslotsarna har i praktiken blivit Katapults uppsökande verksamhet och visionen är att utöka denna del ytterligare. Sedan lotsarna började sin verksamhet har det i första hand varit studiehandledare vid skolorna som tagit kontakt och berättar när de bedömer att en ungdom är i riskzonen. I andra hand har ungdomarna själva, någon förälder eller socialen tagit kontakt. Ungdomslotsarna arbetar för att få komma till årskurs 9 i alla åländska grundskolor samt till utbildningarna på gymnasialt stadium. Detta för att se till att ungdomarna ska känna till ungdomslotsarna och deras verksamhet. Det finns tydliga paralleller till den finländska lagstiftningens rekommendationer om ett sektoröverskridande samarbete mellan myndigheter och en mer uppsökande ungdomsverksamhet. Genom Ungdomslotsarna kan t.ex. Katapult få en föraning om vilka ungdomar som kan vara aktuella till deras verksamhet. Dessutom finns möjligheten till förhandsinformation om individerna och en kartläggning som kan underlätta vid ungdomarnas start i Katapult.
Cecilia Flygar lyfter fram fördelen med att det finns flera kanaler att kontakta lotsarna på. Steget för ungdomarna att ta första kontakten blir knappast lika stort då de kan ta kontakt på det sätt som de känner sig mest bekväma med. Msn, sms, e-post, hemsida, telefon- eller personlig kontakt gör att kommunikationen blir snabb, rak och i så stor utsträckning som bara är möjligt, på ungdomarnas villkor.

Framtidsvisioner

Ungdomslotsarna är ett ESF-projekt som skall fortgå fram till juli 2012. Cecilia, Göte och Erik ser redan nu ett behov av att Ungdomslotsarnas jobb fortsätter, även om de inte vet hur finansieringen skall lösas. De ser en tydlig tendens i dagens samhälle: antalet elever med inlärningssvårigheter ökar, samtidigt som skolorna blir alltmer teoretiska. Det behöver finnas utrymme för ungdomar att lära sig på olika sätt.
Katapult och Ungdomslotsarna hittar inspiration från fastlandet och de nordiska grannländerna och försöker hålla sig uppdaterade med vad som händer i omvärlden. Nyligen arrangerade de t.ex. ett seminarium med Håkan Björk från Sverige för att ta del av hans kunskap om sociala företag. Ett socialt företag kan skapa nya arbetstillfällen för olika grupper av människor, som står utanför arbetsmarknaden och riskerar permanent marginalisering och socialt utanförskap. Idag kan det t.ex. vara svårt för ungdomar att överhuvudtaget få in en fot på arbetsmarknaden. De bakomliggande orsakerna kan vara att de inte har den utbildningen som krävs, eller att de saknar arbetserfarenhet. Genom ett socialt företag kan ungdomarna få den första arbetserfarenheten och på det sättet få en chans att visa vad de går för. I ett längre perspektiv, berättar Erik Rudels, finns det en dröm om att starta ett socialt företag på Åland. På så sätt skulle man kunna garantera olika sorters praktikplatser och genom ett valideringssystem skulle ungdomarna få ett kunskapsintyg på vad de lärt sig. Göte Winé flikar in med att det tidigare fanns ett helt annat utrymme för ungdomarna att hitta en plats hos arbetsgivare under tiden de behövde fundera på sin framtid. Nu är det ont om sådana utrymmen och frågan blir då vart ungdomarna ska ta vägen medan de funderar?
Sommaren 2010 skapades föreningen ”Ung Resurs” som också 1 oktober tog över driften av Katapult från Emmaus. Genom egna stadgar och en styrelse - bestående av representanter från såväl Katapult, näringslivet, utbildningssektorn som sociala sektorn - har föreningen ”Ung Resurs” blivit en skräddarsydd juridisk person. Idén är att man genom föreningen ska kunna sätta mer tyngd bakom olika ungdomsfrågor och bl.a. lobba för ungdomarnas rättigheter i form av en lagstiftning.

I hopp om Åländsk ungdomslag

Det råder inget tvivel om att det görs en hel del för ungdomarna på Åland. Föreningen ”Ung Resurs” känns absolut som ett steg i rätt riktning, och Katapult och Ungdomslotsarna täcker in ett stort behov hos ungdomarna. Däremot är det skört att ungdomsverksamheten bygger på att behov som uppstår hos ungdomar både ska upptäckas och tillgodoses, av lyhörda ungdomsarbetare och välvilliga instanser, - utan att det finns något ramverk att luta sig tillbaka mot. I avsaknaden av en ungdomslag kan tryggheten för ungdomar, ungdomsarbetare och berörda instanser ifrågasättas. Vem är det egentligen som tar helhetsansvaret för åländsk ungdom?
När jag går från mötet har jag fortfarande svårt att smälta att åländska ungdomar inte har något skydd i lag. På fastlandet kom ungdomslagen trots allt 1972. Åland hör till Finland, ett land vars lagstiftning om ungdomsarbete och -politik klassas till Europas mest moderna. Ändå står vi här helt utan ungdomslag.
Naturligtvis finner jag tröst i att ungdomsarbetarna orkar kämpa på och att instanserna, i och med det lilla samhället, snabbt kan se fördelarna med ett sektoröverskridande samarbete. Visionerna finns där, och liknar mycket det syftet som Finlands ungdomslag har: ”att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor.” Grundtanken genomsyrar tydligt både Katapults och Ungdomslotsarnas verksamhet. Det är positivt. Men varför har vi inte en lag som ger ungdomarna rättigheter och institutioner och ungdomsarbetare riktlinjer och målsättningar? Jag har haft ett trevligt möte med personer som sätter ungdomarna i främsta rummet och lägger ned mycket energi på att även andra ska göra det. Är vi villiga att ta risken att deras energi tar slut?

Länkar:

www.ungdomslotsarna.ax  (Ungdomslotsarna och Katapult)
www.emmaus.ax   (Emmaus på Åland)
www.ams.ax    (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet)
www.regeringen.ax   (Ålands landskasregering)
www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2006/3/uusi_nuorisolaki_voimaan?lang=sv  
(Undervisnings- och kultur ministeriet i Finland)