Sesjon 4B: Policy - praksis

 

 

 

Workshop 4 Policy – praksis

Små maktforskjeller og likhet karakteriserer nordiske samfunn og organisasjoner. For å opprettholde velferden er det nyttig å bruke organisasjoners og utdanningstilbyders erfaringer som en ressurs for policyutvikling innenfor området for voksnes læring. Workshopen skal presentere nordiske og internasjonale eksempler som viser hvordan praksisfeltet har bidratt til utvikling av strategier og policy som forbedrer tilgangen til og kvaliteten av voksnes læring.

Sesjonsrapport 4B - dansk

Nordiske Broer

11. juni 2014

Workshop, Session 4 B – Policy og praksis

Moderator: Tormod Skjerve

  1. Tormod Skjerve, Virke, teoretisk indledning 
  2. Lena Engfeldt, Kunnskapsdepartementet i Norge
  3. Kerstin Sjösvärd og Bengt Larsson, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Tormod Skjerve, Virke arbejdsgiverorganisation, indledte med en præsentation, hvor han blandt andet kom ind på hvordan kompetencepolitik og livslang læring har koblinger til og samspil med en lang række områder, f.eks. politik inden for uddannelse, arbejdsmarked, erhverv, miljø, sundhed og socialområdet. Kompetencepolitik kræver en strategi for livslang læring. Tormod Skjerve omtalte, at det kunne være relevant med en nordisk strategi for livslang læring.

 

Derefter præsenterede Lena Engfeldt fra Kunnskapsdepartementet, hvordan departementet arbejder med opfølgning af stortingsmeldningen ´Utdanning for velferd. Samspill i praksis´. Meldingen vedrører reformer af uddannelserne inden for Helsetjenesterne. Det overordnede mål med reformen er at give bedre velfærd og sundhed for hele befolkningen. Man ønsker, at der skal være større samspil mellem uddannelser inden for helsesektoren og større samspil mellem forskning, uddannelse og praksis (yrkesutøvelse). Forskning inden for den kundskabsbaserede praksis inden for helseuddannelser medfører, sammen med kommunesammenlægninger og internationalisering, strukturændringer inden for uddannelsessektoren, således at der sandsynligvis bliver færre og større enheder/uddannelsesinstitutioner. Der igangsættes en række faglige udviklingsprojekter i uddannelserne, bl.a. kvalitetsudvikling af praksisstudier samt fælles indhold i alle grunduddannelser inden for helseuddannelser.

  Endelig præsenterede Kerstin Sjösvärd og Bengt Larsson fra Äldrecentrum (forskning og udvikling i sundhedssektoren), et projekt, hvor det overordnede tema er ”Lära på jobbet” – om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Over 30% af medarbejdere inden for helsesektoren i Stockholmsregionen, som har svensk som andet sprog, har mellem 0-12 års skolegang. I projektet undersøgte man, hvad er nødvendigt for læring på arbejdspladsen. Nogle af hovedpunkterne var: at jo nærmere læringen er på arbejdet, des mere motiverende er det for de ansatte; at formel-, ikke-formel og uformel læring bør gå hånd i hånd; at kommunikation, herunder sproget, er centralt for omsorg og uddannelse og endelig at sprog læres i en social sammenhæng. I projekterne blev arbejdspladslæringen knyttet til nøglepersoner på den enkelte arbejdsplads, bl.a. refleksionsledere, som havde refleksionssamtaler med kollegaer, og sprogombud, som arbejdede med udvikling af sprogfærdigheder og kommunikation samt støtte til kollegaer.
  Diskussionen i workshoppen var med udgangspunkt i spørgsmålet: ”Hvordan kan vi bygge broer mellem politik og praksis”. Nogle af hovedkonklusionerne var, at 
 Det er vigtigt at der er en sammenhæng mellem karriere vej og læringsvej i den livslange læring
  • Der er nødvendigt med ligeværdighed mellem læringsarenaer – læring i det formelle uddannelsessystem og læring i arbejdsliv og samfundsliv.

  • Der er nødvendigt at udvikle en ramme til at beskrive læringsudbytte i arbejdslivet, som nu beskrives i forhold til det formelle uddannelsessystem. Dog er det i Island muligt at validere i forhold til job beskrivelser/erhverv

  • Vi taler meget om det politiske system, men skal også rette fokus på brancher.

Brancherne er ikke altid så tydelige med at formulere eller udtrykke hvilke kompetencer de har brug for.

 

Report from session 3B - English:

Nordic Bridges

June 11, 2014

Workshop Session 4 B - Policy and Practice

Moderator: Tormod Skjerve

  1. Tormod Skjerve, Virke, theoretical introduction 
  2. Lena Engfeldt, Ministry of Education, Norway
  3. Kerstin Sjösvärd and Bengt Larsson, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Firstly, Tormod Skjerve, Virke, an employers´ organization, discussed how skills policy and lifelong learning has linkages to and interaction with a wide range of areas, for example policy in education, labour market, business, environmental issues, health, and social services. Competence policy requires a strategy for lifelong learning. Tormod Skjerve mentioned that it might be relevant to develop a Nordic strategy for lifelong learning.

Secondly, Lena Engfeldt from Ministry of Education, Norway, presented the ministry’s´ follow-up work on a white paper regarding ´Education for welfare. Interplay in practice´. The white paper analyses reforms in education for Health Services. The overall objective of the reform is to improve the welfare and health in Norway. The aim is to improve the interaction between educational programmes within the health sector and the interaction between research, education and practice. Research in the knowledge-based practices in health education entails, along with the merger of municipalities and internationalization, structural changes in the educational sector. It is likely, that in the future there will be fewer and larger units / educational institutions. A number of professional developmental projects in the educational programmes are launched, as well as the development of joint/shared subjects in the basic programmes in health care education.

Finally, Kerstin Sjösvärd and Bengt Larsson of Äldrecentrum (research and development in the health sector), presented a project in which the main theme is "Learning on the job" – how to develop language and competencies in care sector for the elderly. More than 60% of the employees in the health sector in the Stockholm region, which have Swedish as their second language have 0-12 years of schooling. The project investigated what is important for the learning at the workplace. Some of the main points were: the closer the learning is to the work related situation, the more motivating it will be for the employees; formal, non-formal and informal learning should go hand in hand; communication, including language, is central to the care and training, and that is language learned in a social context. In the project, the workplace learning was linked to key staff members at the individual institutions. They included reflection leaders and language representatives, who worked on the development of language and communication, and support to colleagues.

  The discussions in the workshop were based on the question: "How can we build bridges between policy and practice". Some of the main conclusions were
 
  • It is important that there is a coherence between career paths and learning paths in the lifelong learning process.

  • There is a need for equality between learning arenas – learning in the formal educational system and learning at the work place and in societal arenas.

  • It is necessary to develop a framework to describe learning outcomes in the work place, which currently only refer to the formal educational system. However, in Iceland possible to validate one´s learning outcomes in relation to e.g. job descriptions.

  • In discussions, the focus is usually on the political system, but we need also to focus on industries. The industries are often less clear to articulate or express which competencies they need.

Teoretisk innledning: Tormod Skjerve

Tormod Skjerve, seniorrådgiver i Hovedorganisasjonen Virke, Norge
Har arbeidet med kompetanse- og utdanningspolitikk i mange år; blant annet fremtidens kompetansebehov, livslang læring, samarbeid akademia – næringsliv, fag- og yrkesopplæring på ulike nivåer, bedrifters internopplæring, internasjonale trender og politikk.
Var senior expert i Cedefop 2006-2009; jobbet der bl a med "green skills"
Medlem av ESCO Board og the European ECVET Team.

Virke er næringslivets nest største hovedorganisasjon i Norge  og representerer 17 300 virksomheter i privat sektor.  Virkes medlemsbedrifter kommer fra bransjer som handel, kunnskap, teknologi, reiseliv, service, helse, omsorg, utdanning, kultur og frivillighet. Til sammen utgjør de ca. 215 000 arbeidsplasser.

I en strategi for livslang læring er kvaliteten på læringsarenaen i arbeidslivet og samfunnslivet helt avgjørende. I Norden har vi lang tradisjon for et godt trepartssamarbeid om utdanning og kompetanse, og for et samspill mellom private og offentlige aktører. Allikevel har vi en stor utfordring i å skape bedre sammenheng mellom læring på arbeidsplassen og myndighetenes politiske målsettinger. Relevant kompetanse er en nøkkel for å oppnå mål i for eksempel helsepolitikk, miljøpolitikk, arbeidslivspolitikk og næringspolitikk, men er det markedet eller myndighetene som skal ta ansvaret for at denne kompetansen finnes tilgjengelig? Gir vi nok oppmerksomhet til de aktørene som er det helt nødvendige bindeleddet mellom politikk og enkeltmennesker? Hva er myndigheters og politikeres virkemidler og hvordan påvirkes de av praksis? Hva kan formell og ikke-formell utdanning lære av hverandres læringsprosesser og læringsutbytter? Workshop 4 om policy og praksis skal gi eksempler på hvordan en bro mellom dem kan bygges og skape merverdi for alle involverte.

Innledning: Lena Engfeldt, Kunnskapsdepartementet Norge

Lena Engfeldt er utdannet helsesøster, har også pedagogisk utdanning og mastergrad i folkehelsevitenskap. Har arbeidet som helsesøster og utdannet helsesøstre i Sverige. I Norge arbeidet som helse- og sosialsjef med ansvar for utvikling av en kommunes helse- og sosialtjenester med særlig vekt på rekruttering og kompetanseutvikling. Har lang erfaring fra Helsetilsynet/Helsedirektoratet med utvikling og tilsyn med de forebyggende helsetjenestene til barn og unge. Har arbeidet som dekan ved Høgskolen i Akershus. Er nå ansatt i Kunnskapsdepartementet og arbeider med kvalitet i helse- og sosialfagutdanninger ved universiteter og høyskoler.

Kunnskapsdepartementet har ansvaret for barnehager, grunnskole, videregående opplæring og høyere utdanning. Departementet har også ansvar for å koordinere forskningspolitikken. Norge har i dag åtte universiteter, 18 høyskoler og sju vitenskapelige høyskoler under statlig eierskap. Det er også en rekke private høyere utdanningsinstitusjoner hvorav 23 som mottar statlig tilskudd. De private og statlige institusjonene er regulert i en felles lov. Departementet arbeider med oppfølging av stortingsmeldingen Utdanning for velferd. Samspill i praksis som inneholder mange konkrete tiltak for å tilpasse helse- og sosialfagutdanningene bedre til samfunnets behov. Målet er at studentene i framtida skal møte mer relevante utdanninger som gir dem et bedre grunnlag for yrkesutøvelsen gjennom felles læring og praksis sammen med andre utdanninger.  

Samspill om utdanning for en holdbar velferd

Kunnskapsdepartementet har ansvaret for barnehager, grunnskole, videregående opplæring og høyere utdanning. Departementet har også ansvar for å koordinere forskningspolitikken. Norge har i dag åtte universiteter, 18 høyskoler og sju vitenskapelige høyskoler under statlig eierskap. Det er også en rekke private høyere utdanningsinstitusjoner hvorav 23 som mottar statlig tilskudd. De private og statlige institusjonene er regulert i en felles lov.

Regjeringen satser bredt på utvikling av helse- og velferdstjenestene. For et fortsatt bærekraftig system, der pasienter og brukere møter kvalitativt gode og trygge tjenester på en effektiv og omsorgsfull måte, er det nødvendig med omfattende endringer i tjenestenes organisering. Samhandling mellom ulike deler av tjenestene står sentralt i dette. Både i helse- og omsorgstjenestene, innenfor NAV-systemet og i barnevernet pågår det omfattende arbeid for å sikre likeverdige tjenester for hele befolkningen.

Tilgang på og bruk av riktig kunnskap og kompetanse er avgjørende for å lykkes med dette. Det er menneskene som hver dag møter brukere og pasienter, som er de viktigste byggesteinene i våre helse- og velferdstjenester. Gjennom Meld. St. 13 (2011-2012) Utdanning for velferd – Samspill i praksis har regjeringen lagt det politiske grunnlaget for et omfattende arbeid der målet er å sikre at utdanning og forskning framskaffer den kunnskap og kompetanse som tjenestene trenger. Lykkes man med å nå målet, vil det få betydelige positive konsekvenser for både forsknings-, utdannings-, helse- og velferdssektorene i Norge.

Stortingsmeldingen gir tydelige signaler om regjeringens ønskede retning for den videre utvikling av helse- og sosialfaglig utdanning og forskning i Norge, som et samlet Storting har stilt seg bak. Utdanningene skal være attraktive, innovative og krevende. De skal holde gjennomgående høy kvalitet og bygge på forskning og erfaringsbasert kunnskap. Målet er at studentene i framtiden skal møte mer relevante utdanninger som gir dem et bedre grunnlag for yrkesutøvelsen gjennom felles læring og praksis sammen med andre utdanninger.  

Helse- og velferdstjenestenes behov for kunnskap og kompetanse skal være utgangspunktet for utformingen av utdanningene. Forskningen skal være praksisnær og av høy kvalitet slik at den bidrar til kvalitetsutvikling av både utdanningene og yrkesutøvelsen. Videre skal det være godt samspill på tvers av utdanningene, både når det gjelder fagområder og nivå i utdanningssystemet. Utdanningene skal gi studentene grunnleggende kompetanse som svarer på samfunnets behov for kunnskapsbaserte tjenester, samtidig som de skal danne et godt grunnlag for videre kompetanseutvikling i yrkesutøvelsen og innen utdanningssystemet.

Prosesser
Stortingsmeldingen målbærer et viktig prinsipp om samarbeid. Samarbeid mellom statlige myndighetsorganer, med brukerorganisasjoner, mellom myndighetene og partene i arbeidslivet, mellom utdanningsinstitusjonene og yrkesfeltet, og mellom ulike offentlige forvaltningsnivåer. Samarbeid, åpenhet og inkludering vil være avgjørende for å lykkes med de målene stortingsmeldingen formulerer.

For å sikre dette viderefør Kunnskapsdepartementet den åpne dialogen med relevante aktører og sørger for god samordning av de ulike tiltakene som settes i verk. Det er opprettet et Samspillsråd som brukes for å drøfte prinsipielle saker og som gir råd til regjeringens og andre aktørers videre arbeid.

Tiltak
Av de tiltakene som presenteres i stortingsmeldingen prioriterer Kunnskapsdepartementet i første omgang å arbeide med de generelle sakene som omhandler flere utdanninger og fagområder. Noen av tiltakene følges opp av de berørte departementene i fellesskap, mens andre oppdrag er gitt til Universitets- og høgskolerådet med krav om et bredt samarbeid med andre aktører, særlig yrkesfeltet.

 

Innledning: Kirsten Sjösvärd og Bengt Larsson Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 

Kerstin Sjösvärd är projektledare för TDAR och har också lett ArbetSam och SpråkSam. Hon har en bakgrund som sjuksköterska med öppen hälso- och sjukvård, tropik och infektion som specialitet, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk. Under de senaste c:a femton åren har hon drivit projekt med inriktning på integration, språk och kompetensutveckling, bland annat Stockholmsprojektet 

för utländska sjuksköterskor som syftade till att ge sjuksköterskor med utländsk utbildning svensk legitimation. Hon kommer tillsammans med Bengt Larsson presentera ArbetSam och SpråkSam och hur stödstrukturerna för arbetsplatslärande byggdes upp inom projekten.

Bengt Larsson arbetar för närvarande som utvecklingschef på Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. Han har lång erfarenhet av att arbeta strategiskt och med utveckling av olika verksamheter inom socialtjänsten bland annat som ledare men också som facklig förtroendeman och politiker. Under de sista 10 åren har han arbetat med större utvecklingsprojekt inom äldreomsorgen varav en del varit finansierade av Europeiska Socialfonden. Ett annat exempel är Kompetensfonden i Stockholm stad åren 2003 till 2006 där han ingick i projektets ledningsgrupp. Syftet med Kompetensfonden var att genomföra en koncentrerad kompetensutveckling av Stockholms stads samtliga medarbetare. Fonden delade ut medel till ett stort antal projekt. De flesta var inriktade på att utveckla nya metoder och system för att på sikt säkra en stabil kompetensförsörjning i Stockholms stads olika verksamheter. Totalt omsattes 2 miljarder Skr. 

LÄRA PÅ JOBBET - ArbetSam

Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen

Under de senaste åren har starkt fokus kommit att ligga på hur arbetsplatserna inom äldreomsorg ska kunna bli ”lärande arbetsplatser”. Vi har börjat lära oss att det måste finnas en starkare koppling mellan skolans formella och individuella utbildning och arbetsplatsens egen strävan att använda gemensamma erfarenheter till att bygga och dela kunskap, stärka språkförmågan, utveckla verksamheten och bli mer professionell. Det här arbetet har genom åren visat sig vara ganska svårt.

Projekten Språksam och ArbetSam som finansierades av Europeiska Socialfonden bedrevs under perioden 2009 till 2013 i Stockholmsregionen. Projekten utvecklade samarbetsformer och metoder för samverkan mellan chefer, lärare och utbildningsdeltagare.

En annan utgångspunkt var att skapa förutsättningar som stärker de medarbetare som har svenska som andraspråk och som behöver förbättra kunskaperna i svenska för att dels klara de förändrade kraven som ställs på yrket och dels kunna delta i vidareutbildning på gymnasienivå.  Dessa medarbetare utbildades i svenska i anslutning till vård- och omsorgsutbildningen.  Arbetsplatserna har dessutom uppmuntrats att skapa en språkutvecklande arbetsmiljö. Projekten har bl.a. utbildat språkombud och chefer, tagit fram material för språktest och anpassat Europarådets språkliga referensnivåer för arbetet inom äldreomsorg för att därmed identifiera utbildningsbehov och anpassa språkutbildningen. En lärarhandbok för arbetsplatslärande togs fram som stöd för de lärare som arbetade i projekten.  

En tredje utgångspunkt i projekten härrör ur pedagogisk forskning och erfarenheter från ett antal tidigare utbildningsprojekt. Kortfattat säger denna kunskap och dessa erfarenheter att det är på arbetsplatsen man lär sig det mesta inom yrket och att formell teoretisk skolutbildning måste samspela med ett medvetet lärande på arbetsplatsen för att yrket ska kunna utvecklas och för att verksamheten ska kunna tillgodogöra sig teoretisk kunskap som tillförs. ArbetSam har därför ägnat stor uppmärksamhet åt att utveckla ”lärande arbetsplatser”. Projektet har stimulerat och gett stöd i olika former så att arbetsplatserna ska kunna bygga och skapa en god miljö för lärande och kunskapsöverföring samt en språkmiljö som bygger på en öppen muntlig och skriftlig kommunikation.  Bl.a. har projektet utbildat och handlett reflektionsledare på arbetsplatserna.

Projektet har erbjudit stöd och utbildning i form av seminarier och nätverk för chefer på olika nivåer inom olika verksamhetsområden där syftet varit att:

• Tillföra aktuell kunskap
• Reflektera över egna och andras erfarenheter av att arbeta med utvecklings- och lärandefrågor.
• Leda och vara ett stöd i det individuella lärandet.

Projektet avsåg också att ge personal med specialistkompetens möjlighet att i nätverksform dela med sig av goda exempel och erfarenheter  Externa resurspersoner har ställts till arbetsplatsernas förfogande för att stödja utvecklingsarbetet. 

http://www.aldrecentrum.se/Utbildning1/ArbetSam---larande-arbetsplatser-inom-aldreomsorgen/ 
http://www.aldrecentrum.se/Utbildning1/TDAR/

 

Sesjon 1A  -  Sesjon 1B  -  Sesjon 2A  -  Sesjon 2B  -  Sesjon 3A  -  Sesjon 3B  -  Sesjon 4A