Stort intresse för ambitiös kvalitetsutveckling inom folkbildningen

 

 

Att det rört sig om ett ambitiöst arbete skvallrar siffrorna om. Bara inom folkhögskolesfären har 27 introduktionsdagar i systematiskt kvalitetsarbete genomförts. Över 2000 deltagare från 124 folkhögskolor har deltagit.

Mitt uppe i en förankringsprocess

”I förra veckan hade vi en uppföljningskonferens på Viskadalens folkhögskola, där vi för första gången presenterade vår rapport”, säger Anki Utterström, enhetsansvarig på Folkbildningsrådet. Den är unik som nulägesbeskrivning av kvalitetsarbetet och hur man inom folkbildningen tagit sig an statens syften och områden! Alla är med i rapporten – både studieförbund och folkhögskolor - och de beskriver sitt arbete med kvalitetsfrågor. Man har hunnit olika långt. De som haft uppdrag för t ex kommuner har blivit vana att upprätta kvalitetsdokument, medan andra inte är där än. Det blir intressanta diskussioner när man möts. Och inför en ny konferens i nästa vecka har 200 personer anmält sig.”

Stöd till fortsatt utveckling

De här konferenserna syftar till att stödja den fortsatta utvecklingen av kvalitetsarbetet och fungerar som nulägesbeskrivning av kvalitetsarbetet och hur man inom folkbildningen tagit sig an statens syften och områden. De ger också feedback till Folkbildningsrådet om hur arbete kan förbättras.
Rapporten är en bra utgångspunkt och syftet är att ge en insikt bland berörda om att det är vi själva som äger den här processen, fortsätter Anki. Det är viktigt att veta vad de nya instrumenten ska användas till. Det handlar inte om kontroll utan stöd till vidare utveckling av kvalitetsuppföljningen.

Webbaserad kvalitetsutvärdering

Ett intressant exempel är ett projekt där man utvecklat en webbaserad kvalitetsutvärdering.
Det har letts av Runö folkhögskola som tillsammans med många andra folkhögskolor utvecklat en metod och ett antal indikatorer för att enkelt mäta om folkbildningens kärnvärden uppnåtts i utbildningen. Dessa kärnvärden utgår från statens syfte med stödet till folkbildningen och skrivningarna om vad som kännetecknar folkbildningsarbetet. Ca 60 folkhögskolor har anslutit sig till denna utvärdering, som är lätthanterlig och överskådlig. (Se länken nedan till projektets egen hemsida.)
För att sortera bland begreppen talar man om tre olika aspekter på kvalitet. Det är
1. kvalitet utifrån deltagarnas egna mål
2. kvalitet utifrån folkhögskolans mål
3. kvalitet utifrån samhällets syfte med statsbidragen till folkbildningen
Alla tre är tillämpliga för längre folkhögskolekurser. För varje kvalitetsområde finns ett 10-tal frågor i enkäten. Ett kvalitetsindex 0-100 har konstruerats för vart och ett av de tre områdena. Tillsammans ger de en bild av kvaliteten i den verksamhet som bedrivs och ger även underlag till systematisk uppföljning. De ger indikatorer som gör det möjligt att konstatera huruvida en verksamhet blivit bättre eller sämre.
Det här projektet är ett av de fall som även kommer att presenteras i NVLs rapport om kvalitet i vuxenutbildningen som kommer ut i samband med nätverkets konferens i Nynäshamn i maj i år.

Länkar:
www.folkbildning.se Kvalitetsrapporten
http://qa.runo.se/ Projektets egen hemsida