– Europa är en av de äldsta stora ekonomierna. Därför investerar EU i vuxenutbildningen och unionen kommer också i framtiden att fortsätta att investera i den. Det här gäller också Finland i sin fulla styrka, säger Erno Hyvönen från Undervisnings- och kulturministeriet i Finland.

I gruppen integrationsutbildning inom kök finns det 13 personer med åtta olika modersmål. Men i skolan pratar de bara svenska med varandra. Framtidsdrömmen är att öppna en egen restaurang på Åland.

Regeringen har fattat beslut om förslag till ny lagstiftning för att stärka den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i Sverige.

Den 13 januari lämnade Valideringsdelegationen sitt slutbetänkande till utbildningsminister Anna Ekström.

I december 2019 publicerade Skolinspektionen en granskning av huvudmännens uppföljning av vuxenutbildning på entreprenad.

Arbetsgivarnas organisation (SA) presenterade i början av månaden en rapport om utbildning på Island. Den diskuterar de viktigaste utmaningarna som utbildningssektorn på Island, förskolor, grundskolor, högskolor, universitet och gymnasieskolor står inför.

Vad motiverar arbetsgivare att investera i kompetensutveckling? Hur kan nyttan av att satsa på kompetensutveckling mätas och synliggöras i företag? Detta fokuserade Nordiska expertnätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet på under ett seminarium i Reykjavik i oktober 2019. Under seminariet som filmades delade olika föredragshållare med sig av sina erfarenheter av att investera i kompetensutveckling för sina medarbetare – och följa upp vad det gett. De visade på hur de lyckats synliggöra avkastningen på investeringar i kompetensutveckling och använda resultatet som motivationskraft för ett fortsatt löpande lärande. Seminariet kom att präglas av ett genomgående hållbarhetstema där medarbetarnas förmåga att utvecklas och utveckla arbetsplatsen visade sig spela en avgörande roll.

Den digitala transformationen påverkar på ett genomgripande sätt vårt samhälle. Digitaliseringskompetens har kommit att bli en grundläggande kompetens i dagens arbetsliv och möjligheterna att använda digitala verktyg för effektiv kompetensutveckling är oändliga. På så sätt påverkar det digitala skiftet både arbetslivets kompetensbehov men också förutsättningar att erbjuda situationsanpassad kompetensutveckling. Nordiska expertnätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet bildades 2018 och sätter fokus på frågan - Hur bör och kan kompetensutveckling i ett arbetsliv i ständig förändring se ut för företag och anställda? Som ett led i sitt arbete lät nätverket arrangera ett seminarium med titeln Digitaliseringsresan – hur får vi med de anställda till vilket de bjöd in externa föreläsare från arbetslivet och utbildningsvärlden för att ge exempel på hur digitaliseringen påverkat deras kompetensutvecklingsinsatser.

Den 10.oktover samlades unga vuxna från de nordiska länderna i Reykjaviks stadsteater till att diskutera hur Norden kan uppnå Agenda 2030, med en speciell focus på mål 4.7 utbildning för alla.

Camilla Lindberg från NVL träffade invandringskoordinatorn Lilian Ivars.

Efter första skolåret på Folkhögskolan i Flateyri avslutade 28 personer sin utbildning på folkhögskolan på Flateyri

Projektet ”Säkra och våldsfria platser” som startades av Reykjaviks kommun, polisen, Turismens organisation och brandkåren har lyckats bra hittills.

Nytt Lagförslag om folkhögskolor ska förbättra ramen kring Folkhögskolorna på Island. Hittills har ingen lagstiftning funnits kring skolorna.

När staten inte hinner med tar marknadskrafterna över vuxenutbildningen, säger Birgitta Forsström från NIVA.

Omkring 7000 elever i gymnasieskolan är varje år nära att ta examen från något nationellt program.

I Skolverkets nya allmänna råd om betyg som gäller samtliga skolformer inklusive kommunal vuxenutbildning poängteras att betygssättning ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat.

Från början av år 2018 kan alla vuxna erbjudas samma grundläggande utbildning i Finland

Hon var 17 år och höggravid och hennes betyg räckte inte till för att komma in på gymnasiet. Hon fick göra ett anlagstest. När psykologerna såg att hon var begåvad vände livet för Rebecca Hybbinette, som tillhörde den första kullen som läste på komvux 1968.

Det är i år 50 år sedan Sverige fick komvux, kommunal vuxenutbildning. Komvux har fler elever än hela gymnasieskolan i Sverige, men elevunderlaget har förändrats under åren.

Komvux utredningen, - En andra och en annan chans – ett komvux i tiden, (SOU 2018:71) föreslår flera genomgripande förändringar för skolformen komvux. Utredningen vill att skollagen ska ändras så det tydligt framgår att komvux utgör en del av arbetsmarknadens kompetensförsörjning.

Enligt Skolverket studerade drygt 220 000 elever i Sverige på en vuxenutbildning under 2016. Ungefär 24 % av eleverna studerade sin utbildning på distans.

Sverige satsar på vuxnas yrkesutbildning.

Lärarnas och förskollärarnas arbetsmiljö behöver förbättras för att fler ska vilja bli lärare, stanna kvar i, och återvända till yrket.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har lämnat direktiv till den utredning som ska undersöka behovet av förändringar i regleringen av den kommunala vuxenutbildningen.

Arbetarklassmän verkar ha en rätt positiv inställning till yrkesutbildning för vuxna.

Månadens nordiska profil är professor Jyri Manninen från Finland.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition för 2017 att maximitiden för vuxenutbildningsstödet förkortas från de nuvarande 19 månaderna till 15 månader.

Universitets- och högskolerådet (UHR) beviljar skolor, yrkes- och vuxenutbildningar i Sverige totalt närmare 62 miljoner kronor för utbyten i Europa.

Hur kan de som har kort utbildning och har arbetat länge på samma arbetsplats få hjälp av validering och vidareutbildning för att undvika att hamna utanför arbetsmarknaden om några år?

Hur lär sig en vuxen ett nytt språk på bästa sätt? En skola i Göteborg arbetar för att eleverna själva ska bli mer aktiva och delaktiga i vad de vill lära sig och varför. Metoden kallas Learner Autonomy.

Nära 14 400 personer som passerat de 45 pluggade med studiemedel förra läsåret. Den typiska låntagaren är en kvinna som vidareutbildar sig inom vård eller pedagogik.