Tid krävs för att få utöva reglerat yrke vid flytt

 

Alla tre har reglerade yrken som kräver ett godkännande av myndighet för att kunna utövas. De måste göra kompletteringar eller behörighetsprov beroende på varifrån, hur lång och hur omfattande deras utbildning är. Dessutom ska de kunna språket mer eller mindre flytande.
- Man får lära sig tålamod och att tänka långt framåt om man vill jobba med ett reglerat yrke i ett annat land, säger de.

Behörighetsexamen för jurister

Raluca är född och uppvuxen i Radauti i norra Rumänien. Efter 12 års skolgång och 4 år på universitet i Bukarest avlade hon sin juris kandidat examen. Efter universitetet jobbade hon 2,5 år vid åklagarämbetet och 3 månader som sekreterare hos en notarius publicus i sin hemprovins samt som sekreterare på en advokatbyrå på Irland.
Raluca och hennes rumänske man trivdes inte på Irland utan flyttade till Åland, där några släktingar redan fanns. Efter flera månader och enskilda studier antogs Raluca till en heltidskurs i svenska på fördjupad nivå.
Nu söker hon ett jobb där hon kan använda och utveckla sin svenska så att hon så småningom kan skaffa behörighet för att kunna jobba som jurist vid en myndighet.
För att verka som rättegångsbiträde måste den utländska examen vara erkänd av Utbildningsstyrelsen i Finland och ett lämplighetsprov kan krävas.
- Utan erkännande av examen går det dock att hjälpa människor vid andra juridiska problem. Det går också att avlägga en examen vid Helsingfors universitet som ger behörighet för att utöva tjänst som juris kandidat inom myndigheter i Finland, säger biträdande generalsekreterare Pirkko Kivikari vid Advokatförbundet i Finland.

Sjukskötare kompletterar ofta

Maria gick 11 årig skola i hemstaden Pampanga innan hon blev sjuksköterska från universitetet i Manila efter 4 år. Sedan gjorde hon en allmän tjänstgöring i 2 år på sjukhuset i hemstaden.
Maria hjälpte till med familjens försörjning och tog därför ett tillfälligt bättre betalt jobb på ett kryssningsfartyg i väntan på anställning utomlands. Ombord träffade hon sin åländske man och flyttade till Åland. När hon äntligen fick plats på en svenska kurs var hon gravid och fick barn istället.
- Det skulle ändå ta tid att lära sig svenska så egentligen passade det bra i tiden, berättar Maria.
Maria har nu gått två kurser i svenska, avklarat allmänna språkexamina och just lämnat in en ansökan om legitimering till Valvira i Helsingfors, som har hand om rätten att utöva sjuksköterskeyrket i Finland och på Åland.
Medicinalrådet Pirjo Pennanen på Valvira berättar att ansökningarna bedöms individuellt men att de flesta har något att komplettera ämnesmässigt innan legitimeringen kan utfärdas. Ickeeuropeiska medborgare måste också ha ett godkänt språkprov före ansökan. EU-medborgares språkkunskaper godkänns av arbetsgivaren.
Vårdchef Bengt Michelsson vid Ålands hälso- och sjukvård har erfarenhet av sjukskötare med utbildning från forna Östeuropa, vilka fått komplettera stora delar av utbildningen i Finland för att få sin legitimering. För att testa språkkunskaperna kan sjukhuset vid behov provanställa utländska sjukskötare som vårdbiträden.

Anpassningsperiod för EU-lärare

Dace Sile sökte sig efter 11 års skolgång till lärarskolan i Jelgava men flyttade över till ett universitet där hon efter 4 år fick sin pedagogie kandidat och behörighet som lärare i grundskolan samt att undervisa i engelska i Lettland.
Efter 3 månaders praktik fick hon ett erbjudande om ett bättre betalt jobb som butikschef. Dace och hennes man beslöt sig sedan på grund av osäkra arbetsförhållanden att flytta till Åland, som de hade fått kontakt till via bekanta.
På Åland jobbar Dace som kvalitetskontrollant på ett industriföretag men efter avslutad svenska kurs funderar hon nu på att gå vidare inom lärarområdet eller utbilda sig till psykolog.
- Utbildningsstyrelsen ansvarar för erkännande av utländska examina i Finland. Enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer kan man begära kompensationsåtgärd, behörighetsprov eller anpassningsperiod. Kompletterade studier kan inte krävas av EU-lärare, säger undervisningsråd Raija Timonen vid Utbildningsstyrelsen.
Språkkunskaperna bedöms i samband med tjänsteansökan vid läroanstalten. En lärare inom den grundläggande utbildningen samt modersmålslärare ska ha utmärkta kunskaper på högsta nivå i Allmänna språkexamina. Inom gymnasiet och yrkesutbildningen räcker att behärska det språk som används i undervisningen.

LÄNKAR:
www.asianajajaliitto.fi
www.valvira.fi
www.ahs.ax
www.oph.fi/examenserkannande