Tid och närvaro behövs för att stöda svaga elever

 

Sättet att leda en skola kan vara avgörande när det gäller att motarbeta avhopp på andra stadiet. Det tror Lasse Eide, som är rektor rektor för Godalens videregående skole (vgs, yrkesutbildande skola på andra stadiet) i Norge.

 
Lisbeth Andersen Att finnas mitt bland eleverna är avgörande, säger Lasse Eide, rektor för Godalens videregående skole. Här är det linjen för blomsterdekoratörer som binder kransar.

Lasse Eides skola är väldigt framgångsrik när det gäller både att fånga upp och hålla kvar elever med svaga vitsord från grundskolan. Förutom sättet att leda skolan är det snabb uppföljning, tidiga insatser, god kontakt mellan skolorna sinsemellan och mellan skolor och kommuner – och tillräckligt med tid , som gäller. Trots att Godalens vgs har elever med de sämsta betygen har skolan bättre genomströmning än medeltalet för alla utbildningsprogram i Rogalands fylkeskommun (motsvarar län i Sverige), där skolan ligger. Skolan har också varit med i norska statens stora satsning Ny GIV, som startades 2010 för att förebygga unga elevers avhopp på andra stadiet och fånga upp dem redan i grundskolan.

Stora satsningar inte alltid lyckade

Det treåriga Ny GIV avslutades 2013 och utvärderingen visar att projektet kostade mera än det smakade. Lasse Eide förhåller sig därför aningen reserverat till den här typens satsningar.
– Ett stort nationellt projekt kan leda till att man blir alltför mycket styrd av både myndigheter och projekt. Å andra sidan kan det leda till något positivt om de involverade har samma mål.
Lasse Eide vet inte om det är tack vare Ny GIV som hans skola klarat sig så bra eftersom utvärderingar visar att att det nationella projektet inte nått önskade resultat trots att stora summor, till exempel en summa motsvarande 20, 5 miljoner euro år 2011, satts ut på det. Det Eide vet är vad hans skola gör för att stöda svaga elever och varför man lyckas. Godalen lockar antagligen till sig svaga elever för att de vet att de får en god uppföljning och detta har i sin tur lett till att man ständigt är tvungen att fundera på hur en skola ska fungera bra också för svaga elever. 
– Vi har bland annat börjat arbeta mera yrkesinriktat också inom de allmänna ämnena som engelska, norska och miljökunskap. Vi anpassar alltså även den undervisningen till de yrken som eleverna utbildar sig för, säger Lasse Eide.
Framför allt är det systematiskt utvecklingsarbete under en lång tid som burit frukt.
– Vi har arbetat medvetet med vårt förhållande till svaga elever i väldigt många år och nu har vi inarbetade goda rutiner då det gäller att följa upp dem.

Unik modell

Eide påpekar att sättet att organisera sig inom en skola är väldigt avgörande. Godalen har en alldeles egen modell olik den som som de övriga skolorna på andra stadiet i Rogaland har.
–  Ledningsgruppen består av rektor och nio avdelningsledare. Sex av avdelningsledarna använder sjuttio procent av sin tid för att leda och trettio procent för undervisningen, som inte är fast utan kan bestå av stödundervisning eller vikariat. Avdelningsledarna undervisar i olika grupper i nära samarbete med lärarna, vilket gör att de faktiskt lär känna eleverna. De finns mitt bland problemställningarna i vardagen.
Bland avdelningsledarna finns också en struktur, som gör att det finns mera tid för eleverna. Tre av ledarna jobbar med administration på heltid och sköter många gemensamma frågor som i andra skolor fördelas mellan alla avdelningsledare.
–  Det är enkelt men samtidigt svårt, säger Lasse Eide.
Skolans samarbete med myndigheten NAV (som är både arbetskrafts- och social myndighet i Norge)är också intensivt. Sedan augusti 2013 har två NAV-vägledare arbetat på skolan två dagar i veckan. De hjälper eleverna med frågor som inte har med själva undervisningen att göra, men som kan leda till att en elev avbryter sina studier.
– Vi har ännu inte tillräckligt mycket erfarenhet av modellen för att uttala oss om den, säger rektor Lasse Eide.


Fakta: Ny GIV mot avhopp
Ett permanent samarbete mellan stat, fylkeskommuner (regional myndighet, motsvarar länsstyrelse i Sverige och regionförvaltningsverket i Finland) och kommuner är grunden för den norska satsningen Ny GIV. Redan i grundskolan ska unga få hjälp med att slussas vidare till utbildning på andra stadiet, men Ny GIV ska också hindra dem som redan är där att avbryta sina studier. Ny GIV lanserades av den norska regeringen 2010 och pågick fram till slutet av år 2013. Både lokala och riksomfattande satsningar ryms med under samma tak: det kan handla om intensivutbildning, snabb uppföljning och sommaraktiviteter men även om noggrannare uppdatering av statistik för att det ska bli lättare för involverade att följa med och jämföra utvecklingen. 
I Norge används 9 procent av BNP på skola och utbildning, vilket placerar Norge på en av topplatserna i OECD-länderna, där genomsnittet är 6 procent. 
I internationell jämförelse är också den allmänna utbildningsnivån hög i Norge. Av den vuxna befolkningen har 82 procent utbildning på andra stadiet eller högre. Också andelen NEETs, dvs. unga som står utanför skola, arbete eller andra utbildningssystem, är lägre i Norge än i OECD-länderna.

Text: Clara Henriksdotter