Utmaningar på en glokal arbetsmarknad

 

Utmaningar på en glokal arbetsmarknad

Den sydamerikanska barnmorskan, landstingshandläggaren med ansvar för regionens kontor i Bryssel, den ryska sjuksköterskan, den irakiske kioskägaren, den somaliske flyktingen, konsulten som samordnar sina internationella projekt över nätet - alla är de en del av vardagen i en medelsvensk småstad. Och de är alla en del av en numera mycket mobil arbetsmarknad.
I Sverige råder det inte brist på arbetskraft. I januari månad var drygt 247 000 personer över 24 år klassade som arbetslösa och av dem var knappt 50 000 födda utanför Norden dvs drygt 20%. De ingår i den stora gruppen om 695 688 personer som i AMS statistik betecknas som ”kvarstående sökande”. Om man ser på gruppen utomnordiskt födda ungdomar i åldern 18-24 år utgör de knappt 15% av de 43 959 arbetslösa. Arbetskraftsinvandring är alltså ingen stor fråga i den svenska arbetsmarknadsdiskussionen. Det är däremot strävandena att matcha människor med olika kompetens mot rätt arbete eller sysselsättning. De utgör en annan dimension av mobilitet.

Validering av språkkunskaper bland utländsk sjukvårdspersonal hjälper att finna rätt på den svenska arbetsmarknaden.
Validering av språkkunskaper bland utländsk sjukvårdspersonal hjälper att finna rätt på den svenska arbetsmarknaden.

Mobilitet – över gränserna och på kort eller lång sikt

För mobilitet kan ju vara så mycket – rörlighet mellan yrken, mellan branscher, mellan olika orter i landet och mellan olika länder. Den kan avse rörlighet på både kort sikt, som när man t ex sänds ut av sitt företag för en kortare arbetsinsats. Men den kan också beteckna flyktingars väg för att bygga upp en långsiktig trygghet i ett nytt land. Oavsett sättet förutsätter rörlighet system för validering för att arbetssökande ska kunna visa papper på vad de kan. Omvänt behöver arbetsgivaren samma papper för att kunna bedöma om erfarenheterna svarar mot behoven.

Tjänstedirektivet och den polske rörmokaren

Bilden av den polske rörmokaren har blivit förknippad med den livliga debatten om EUs tjänstedirektiv. Rädslan för att arbetare från de nya EU-länderna ska göra att lönerna dumpas förknippas med den fria rörligheten inom EU. I dagarna fattade Europeiska parlamentet ett enligt många tidningskommentarer urvattnat beslut om tjänstedirektivet. Sverige har bidragit till att frågan kommit på löpsedlarna runt om i Europa genom fallet med den lettiska byggfirman Laval som förklarades i blockad av det svenska byggarbetarfacket i samband med ett skolbygge i Vaxholm.
Fallet är principiellt viktigt och belyser komplexiteten kring transnationell rörlighet på arbetsmarknaden. Den utgör en av många utmaningar i en värld av ökande mobilitet.

Projekt

För de många människor som på olika sätt behöver hjälp på traven för att finna sig till rätta på den svenska arbetsmarknaden har en rad initiativ och projekt skapats under årens lopp. Ett välkänt exempel är den samverkan mellan landsting, socialstyrelsen och Folkuniversitet om validering av språkkunskaper bland utländsk sjukvårdspersonal. Ett annat är projektet CFLs SAFIR - Svenska och arbetsliv för invandrare. Det är en webbaserad kursmodell för undervisning i svenska som främmande språk. Arbetet har skett på uppdrag av Integrationsverket och med stöd av ESF-rådets Equalprogram.
Ett annat Equal-projekt är Ordkraft-projektet i Helsingborg, som är mer beskrivet under Tema-avsnittet på denna webbplats, se:
Lika möjligheter

SIN – Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare

Ett lyckat exempel som nyligen återrapporterats till regeringen är Arbetsmarknadsstyrelsen AMS satsning på SIN. Inom ramen för SIN används metodiken "supported employment" som bland annat innehåller fördjupad analys av den arbetssökandes kompetens, arbetsplatsintroduktion och uppföljning av hur anställningen fungerar. SIN drivs av specialutbildade handläggare på arbetsförmedlingarna. I den försöksverksamhet som pågått mellan 2003 till 2005 har över 8000 deltagit. Uppföljningen visar att 57% av deltagarna var i arbete efter avslutad introduktion.

Antar utbildarna utmaningen?

Utan tvivel är den ökade mobiliteten en stor utmaning för alla inblandade. Detta oavsett om utbildnings- och valideringsbehovet är omfattande och kanske kräver flera år i kurser och program eller om det handlar om att lägga till den där lilla extra kompetensen på toppen.
Utbildningsanordnarnas flexibilitet och tillgänglighet sätts på prov. De måste lära av de olika projektens resultat. Alla goda råd behövs och sökandet efter de bästa exemplen kommer säkert att kräva stor mobilitet även bland arbetsmarknadsfolk och kursanordnare. I alla avseenden.

av Erica Sahlin, erica(ät)veradotter.se
LÄR MER OM:
SAFIR-projektet:
www.cfl.se/?sid=202
SIN:
www.ams.se/RDFS.asp?A=65125&L=32650
Svenska för utländsk vårdpersonal:
www.folkuniversitetet.se/templates/Page.aspx?id=12602