Utvecklingsarbete – en förutsättning för nätbaserat lärande

 

 

Ålands lärcenter Navigare inrättades 2001 med syfte att medverka till att underlätta för enskilda personer att delta i kompetenshöjande studier. Lärcentret kan främst beskrivas som ett resurscentrum – man tillhandahåller teknisk utrustning och programvaror för personer som deltar i distanskurser ordnade av andra aktörer. Navigare samarbetar med och erbjuder kurser som produceras av bl.a. distansutbildningsorganisatörer i Sverige (CFL) och i Svenskfinland (DuSör).
De som hittills använt sig av Navigares service är studerande inom gymnasialstadiet, yrkeshögskolor och högskolor på Åland, på fastlandet och i Sverige. De studerande erbjuds bland annat teknisk vägledning, introduktionskurser till olika lärplattformar, föreläsningar via videokonferens och dataarbetsplats.

Perspektivskifte nödvändigt

Under 2008-09 genomförs en omfattande satsning med kompetenshöjande fortbildning för lärare och andra i landskapets skolor. Inom ramen för den ska lärarna erbjudas tillräckligt stöd och fortbildning för att kunna hantera nätbaserad undervisning. Syftet med projektet är att skolorna, i första hand högskolan och gymnasialstadiet men även vuxenutbildningen, ska ges stöd och resurser för framtagning och anskaffning av nätbaserat studiematerial. Vidare ska skolornas IT-resurser samordnas och det ska bli tekniskt möjligt att delta i nätbaserad utbildning varsomhelst på Åland.
-Vi börjar med utbildningspaket för ledningen vid skolorna, här är målet att inse betydelsen av IT för skolutvecklingen. För lärare och övrig skolpersonal ligger fokus på konkret användning av lärplattformen och ”teknikfria” nätpedagogiska kurser om lärandeprocessen och situtionen, berättar Ronny Holmström, verksamhetsledare vid Navigare. Han påpekar att lärande i virtuella klassrum inte handlar om att göra samma sak som i traditionella klassrum i ny förpackning. Det handlar om ett helt nytt pedagogiskt förhållningssätt. Förändringar som handlar om att byta perspektiv på lärarande kräver tålamod och tid men Ronny har tilltro till de professionella utbildarna som projektet anlitar – de får igång processen.
-En vision ska vara utmanande. Vi får se hur långt vi kommit 2009 och sedan ställa nya mål. Det handlar om att utveckla ett system för fortbildning inom IT och att få med skolorna i utvecklingsprocessen. Fördelen är att helheten på Åland är liten och hanterbar. Vi har IT-handledare i skolorna och datortätheten är god, avslutar Ronny.

Projektet Flex-learn

Flex-learn är ett vuxenutbildningsprojekt som startade i början av 2004 och avslutas i december detta år. Projektet har finansierats av Ålands Mål 3-program och Europeiska socialfonden.
Målet för projektet är att utveckla kompetenshöjande system som är flexiblare än de vuxenutbildningsformer som hittills erbjudits på Åland. Vidare ska man finna lämpliga alternativa pedagogiska/didaktiska arbetssätt – nätbaserade, i klassrummet och kombinerade.
Systemet kallas idag Öppna gymnasieskolan – en parallell till den redan på 1970-talet etablerade Öppna högskolan. Målgruppen för Öppna gymnasieskolan är framför allt vuxna som saknar formell behörighet för högskolestudier, dvs. saknar eller har avbrutit en gymnasieutbildning, vill höja eller komplettera gymnasiebetyg. Inom ramen för projektet har nätbaserade kurser utvecklats som bygger på åländska kursplaner i allmänna ämnen. Kurserna i samhällskunskap och svenska används för att pröva systemet. Vidare har olika typer av ”hjälplinor” för de vuxenstuderande utvecklats: informationsmaterial, vägledning och validering. Nyligen påbörjades även en kurs i studieteknik.
På motsvarande sätt har lärarstöd utvecklats – framför allt informationsmaterial och teknisk support. Flex-learn samarbetar med Navigare och NätBas-kommittén.

Länkar:
www.navigare.ax/index.html
www.ahl.ax/flexlearn/index.html
www.vux.ax