Vad innebär innovation?

 

Konferensens andra block inleddes av Anssi Tuulenmäki, forskningsledare vid Design Factory vid Aalto-universitetet i Finland. Han ståtar även med titeln Chief Innovation Activist som han hittat på själv och kring hans nacke hänger en lapp med texten ”Official Licence to Act Differently”.

 
Johannes Jansson/norden

Vad innebär innovation?

Konferensens andra block inleddes av Anssi Tuulenmäki, forskningsledare vid Design Factory vid Aalto-universitetet i Finland. Han ståtar även med titeln Chief Innovation Activist som han hittat på själv och kring hans nacke hänger en lapp med texten ”Official Licence to Act Differently”. 

Tuulenmäki tycker att nordborna inte ska försöka tävla med Asien och Kina på samma premisser som de utan vi ska välja en egen väg och den heter strategisk innovation.

– Redan gällande studentunderlaget är de milsvitt framom oss, men i ett kallt land som Finland måste vi planera för vintern och bland annat det gör oss bra på strategisk innovation, sade Tuulenmäki.
Han ville komplettera uttrycket ”think out of the box” med ”act out of the box” för innovation bygger enligt honom på konkreta experiment. Och då gäller det att kunna tänka både tillräckligt stort och tillräckligt smått.
– Tänk stort i början, det är drömmarna som sätter hjulen i rullning, jag föredrar att tala om drömmar för de handlar om personlig energi, starta sedan omedelbart med att experimentera i små steg. Det är fel att tro att pengar, IT och dylikt är en förutsättning för att skapa innovationer utan snarare är det så att det traditionella sättet att arbeta förstör resurserna. Det gäller för oss att utmana industrins konventioner.

Att få lova att misslyckas främjar också innovationsprocessen, man lär sig mycket av att dokumentera sina misstag och Tuulenmäkis team delar till och med ut ett pris för misslyckade idéer.
Som ett exempel på en experimentstyrd (och lyckad) innovation nämnde Tuulenmäki uppfinningen ”hidaskassa”. Ordet är nytt i finskan och betyder en ”långsam kassa” i mataffären för dem som inte har bråttom utan vill betala och packa sina uppköp i lugn och ro.  Den var från början tänkt att främst betjäna funktionshindrade, men har de facto blivit populär också bland icke-funktionshindrade. 

 

Vi måste lära oss utmana konventioner

Intervju med Anssi Tuulenmäki, Chief Innovation Activist och forskningsledare vid Aalto-universitetet i Helsingfors. 

Vad är innovation?
En innovation är en kommersiellt fungerande idé. Om vi pratar om innovation finns alltid den kommersiella aspekten med, det handlar om lönsamhet. Om den saknas kunde vi kanske tala mera allmänt om kreativitet eller idéer.

Som jag ser det behövs utbildning och kunskap för att skapa ett bättre samhälle, en bättre värld och lyckligare människor, men hur passar den strävan ihop med din innovationsdefinition?
Vi borde helt enkelt omdefiniera ordet innovation. Nu är det den kommersiella sidan som gjort det, men om vi definierar innovation så att det är något som ger ett bättre liv kan vi tala om innovation till exempel i utbildningsmiljöer om det leder till bättre inlärningsresultat eller välmående. Fortsättningsvis är utgångspunkten den att någon måste skapa sånt som leder till kommersiell framgång som genererar pengar eftersom det är det som våra samhällen grundar sig på. Det går inte att förneka.
Personligen talar jag om ”toimintatapainnovaatio”, tillvägagångssättsinnovation, vilket bygger på att all mänsklig verksamhet består av vissa element som man kan variera och göra bättre – man måste bara känna till målet, varför man gör det man gör.  Innovation är något som hjälper oss att nå målet och om målet är att skapa ett bättre liv bör man skapa sådana förändringar som gör livet bättre.

Är en konferens det rätta stället att diskutera innovation eller kanske skapa innovation på?
Här på konferensen föds ingen innovation, det är säkert, men man kan diskutera och få nya idéer, människor får träffa varandra, vilket också är viktigt.

Vad borde man göra för att främja innovativt tänkande?
Agenda nummer ett är man borde lära sig att utmana konventioner, sådant som alla gör på samma sätt, och agenda nummer två är att vi borde kunna diskutera hur vi ska göra tröskeln lägre för att det ska bli tillåtet att agera på ett avvikande sätt, att vi verkligen handlar olika och inte bara tänker olika och idealet skulle vara att dessa två fungerar samtidigt.

Vilket kunde vara första steget för att skapa ett samhälle där man på riktigt accepterar diversitet, att man till exempel kunde få en Official license to act differently redan när man föds?
Till exempel i Finland håller vi på och grundar ett ”innogymnasium”, där 120 000 gymnasister får fundera ut nya idéer och förverkliga dem i viss mån. I vårt traditionella ”utbildningsrör” kunde det finnas lite mera möjligheter för var och en att hitta sin egen agenda i stället för att alla förverkligar någon annans agenda – det borde handla mera om att söka och hitta svar på varför i stället för vad.
Jag tror inte att man kan åstadkomma så mycket förändring via politiska beslut eller strukturer överlag utan det handlar mera om miniatyrsamhällen och individer, team där det sedan börjar hända. En organisation gör sällan något nytt, men individen gör det och ett team gör det.

Kunde den fria bildningen, till exempel folkhögskolor och medborgarinstitut, vara en bra miljö för att odla diversitet?
Varför inte. Jag har funderat på vårt skolsystem och kunnat konstatera att man där inte får så mycket stöd när det gäller att hitta sin egen livsuppgift utan det handlar mera om att snabbt utföra någon annans agenda. Du får till exempel minuspoäng för fel som du inte ens vet hur de uppstod. En egen agenda skulle vara mycket bättre.

Clara Henriksdotter
cpuranen(ät)abo.fi

 

Innovation ska älskas fram

Lotte Darsø, som är professor i innovation vid Aarhus universitet i Danmark och som leder en internationell masterutbildning i ledarskap och innovation, talade om innovationspedagogik och konsten att ”framälska” innovation. Hon påpekade att innovation inte bara handlar om att ta fram nya produkter utan innovation är något som skapar värde i vidare mening än ekonomiskt.

– Det finns inget recept på innovation, men man kan skapa ramar som främjar innovation. Innovation skapas i team och frågan är vilka ramar som sätts upp och hur processen kan främjas, sade Darsø.

Diamanten som analysverktyg

Hon presenterade den s.k. innovationsdiamanten som består av parametrarna icke-vetande (ignorance), vetande (knowledge), begrepp (concept) och relationer (relations). De fyra parametrarna står inte i konflikt med varandra utan modellen visar en dynamik där man kör fram och tillbaka i den.  Diamanten kan användas som analysverktyg och som en navigationskarta för en innovationsprocess.
– Det gäller att utmana kunskapen, vi har hållningar och förutfattade meningar som vi ofta bygger våra projekt på, men vi borde röra oss i området icke-vetande och befatta oss mera med det vi vet att vi inte vet och även det vi inte visste att vi inte vet.

Före projekt kommer prejekt

Darsø definierade ett prejekt, som något som kommer före projekt, en fas som kan kännas frustrerande eftersom det handlar om att drömma och experimentera.
– Ett prejekt är på många sätt en motsats till ett projekt eftersom det bland annat handlar om att söka ett mål i stället för att vara målinriktad, om ”kaostid” i stället för begränsad tid, det är dessutom icke-lineärt och processtyrt i stället för resultatstyrt som ett projekt är. 
I diskussionen efteråt påpekade Lotte Darsø bland annat att kreativitet är ett sätt att vara, en kultur, och att det är en ledares jobb att beskydda människor när de är kreativa, att skapa små fickor, små oaser där man får lov att ”fjanta sig”.
– För mycket strukturer gör det svårt att vara innovativ, det viktigaste är att skapa en kultur där man säger ja till varandras idéer.
Darsø talade om möjlighetsrum som en bra grogrund för innovation.
– En bra utgångspunkt för arbetet i ett prejekt är att låta varje person ställa så kallade brännande frågor, som kan handla om vad som helst, det viktiga är att man får veta vad var och en i gruppen brinner för.

 
Anssi Tuulenmäki
Anssi Tuulenmäki
Presentation: PDF | VIDEO
 
Lotte Darsø
Lotte Darsø

Presentation: PDF | VIDEO

Artikel: Findes der en formel for innovation?: PDF
Article: Is there a formula for innovation?: PDF

 
Her er spørsmålene som deltakerne stilte etter foredragene.
Hva innebærer innovasjon?
PDF