Vägledning ska basera sig på respekt för individen

 

 

Raimo Vuorinen valdes nyligen till vice president för och styrelseledamot i det internationella vägledningsorganet IAEVG, där han representerar de nordiska länderna. Den internationella vägledningsarenan är honom välbekant: han fungerar sedan fyra år tillbaka som koordinator på heltid för ELGPN- det europeiska nätverket för livslång vägledning som har 29 medlemsländer.
– Kunskapen om olika kulturers värderingar och till exempel familjens betydelse kan vara till hjälp i en vägledningssituation, men en professionell vägledare ska ha beredskap att sätta sig in i ögonblicket, platsen och omgivningen oberoende vilken kultur kunden kommer från. På så sätt baserar sig vägledningsarbetet på respekt för båda parters bakgrund och just i det ögonblicket söker man olika infallsvinklar och öppningar för att kunna fortsätta samarbeta med utgångspunkt i realiteter. Det väsentliga är att göra klart för sig vems utgångspunkt det är frågan om, säger Vuorinen.

Hela fältet förändras

Frågor kring vägledning för personer med flykting- eller invandrarbakgrund har aktualiserats senare i Finland än i övriga Norden, men en gemensam utmaning för hela Norden är enligt Vuorinen att identifiera den förändring som hela vägledningsfältet står inför.
– I stället för att fokusera på brister och problem borde man koncentrera sig på hur man på bästa sätt kan identifiera starka sidor hos en enskild person och på vilket sätt de kan utnyttjas i integrationsprocessen. Det är de starka sidorna som vägledningen borde ta fasta på och sedan välja arbetssätt enligt färdigheter och behov.
Utmaningen är att systematiskt bygga upp ett nationellt mångprofessionellt samarbete både regionalt sett och mellan dem som arbetar direkt med kunderna.
– Danmark och Island har utvecklat serviceformer som finns där kunderna finns, till exempel på arbetsplatserna. Servicen erbjuds då i en bekant omgivning, vilket gör att tröskeln för ett fortsatt samarbete blir mycket lägre.

Vägledning är en samhällsgaranti

En gemensam utmaning för hela Norden är EU:s 2020-strategi för att förstärka vuxnas kunnande och livslånga arbetslivsfärdigheter.
– Enligt vårt nätverks definition består de livslånga arbetslivsfärdigheterna (karriärstyrning och karriärplanering) av olika slags kompetenser. Med hjälp av dem kan enskilda eller grupper samla, analysera, samordna och organisera sig själva, sina studier, arbetsuppgifter och information om arbetsmarknaden. Till de här färdigheterna hör dessutom förmågan att fatta beslut och förverkliga dem. EU 2020-strategin betonar just individuella lärostigar och aktivt deltagande i fortbildning både på skolbänken och på arbetsplatsen.
Vägledningens tyngdpunkt har förflyttats till dessa arbetslivsfärdigheter eftersom en karriär eller ett yrke i traditionell bemärkelse inte längre existerar.
– Nuförtiden behövs det i arbetslivet flera olika kompetenser och färdigheter. Då en arbetsuppgift förändras eller då arbetslöshet hotar är det till stor hjälp att kunna identifiera sina egna behov av studier för att öka chanserna att behålla sitt arbete eller få ett nytt. Detta bör ändå inte tolkas så att medborgarna ensamma bär ansvar för att de sysselsätts. Vägledning skapar inga arbetsplatser, men det är en form av samhällsgaranti. Man kan främja både medborgarnas delaktighet och jämlikhet.

Förebild i Europa

Det finländska skolsystemet uppskattas i resten av Europa. Vägledningens starka ställning inom både grundutbildning och andra stadiets utbildning intresserar, likaså utbildningsanordnarens ansvar för att vägledning ordnas.
– Som ett bra exempel för andra europeiska länder fungerar också våra fristående examina inom vuxenutbildningen och vuxna elevers rätt till individuella studier. Arbets- och näringsförvaltningens system för informations- och vägledningstjänster har utvärderats till ett av de bästa i Europa.
I Europa diskuteras s.k. flexicurity, flexibla system för social trygghet, och ur den synvinkeln har Finland enligt Vuorinen gått in för en intressant lösning, där vuxna under vissa villkor kan studera för en examen utan att förlora rätten till arbetsmarknadsstöd.

Mera samordning behövs

Det finns ändå fortsättningsvis mycket som man kan förbättra inom vägledningen i Finland och Vuorinen betonar att man aldrig kan kopiera ett nationellt system till ett annat land. Att samordna vägledningstjänsterna, som nu är administrativt sett splittrade, är en av de stora utmaningarna i Finland.
– Vi har yrkeskunniga personer inom olika sektorer och de har haft möjlighet att delta i olika nationella projektbetonade fortbildningssatsningar. Där har man hittills gjort endast få försök att samordna olika förvaltningsgrenars service till en helhet. En annan utmaning är att använda IT-teknologin för att samordna olika serviceformer. I vårt land pågår fortsättningsvis flera parallella projekt som hotas av att avbrytas då projektfinansieringen tar slut. Den nationella strategin för livslång vägledning som gavs ut våren 2011 tar lyckligtvis ställning till dessa frågor och erbjuder en möjlighet att lösa dem under de närmaste åren.