Valideringsörnen har landat

 

För många arbetsgivare i Sverige är validering en viktig lösning på kompetensförsörjningen. Valideringsdelegationen blev klar med sitt slutbetänkande i januari, och nu gäller det att nå alla dem som behöver få sina kunskaper validerade. Inspiration hämtas från våra nordiska grannländer.

 
Marja Beckman I den avslutande paneldebatten om validering deltog moderatorn Anna Kahlson, Thomas Persson, (båda Myndigheten för yrkeshögskolan), Elin Landell, (Valideringsdelegationen), Helene Myslek, (Skolverket), Pontus Juhlin, (Region Kronoberg), Erik Blomgren, (Svenska Handelskammaren) samt Frida Boklund (Företagarna).

– Örnen har landat! sa Elin Landell, Valideringsdelegationens kanslichef, om resultatet av fyra års arbete: Ett förslag till hur Sveriges regering ska arbeta med validering framöver.

I anslutning till delegationens slutbetänkande anordnades nationell konferens i Växjö som vände sig till den som arbetar i region eller lärosäte, är yrkeshögskoleanordnare, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller arbetar med vuxenutbildning. Konferensen var fullbokad sedan flera veckor.

Det är kanske inte så konstigt att intresset var så stort: Inom flera branscher finns stora behov av kompetent personal både nu och framöver. Samtidigt finns det personer som inte vågar söka jobb som de egentligen är kvalificerade för, eftersom de saknar formella papper som visar vad de kan.

Valideringsdelegationens slutbetänkande, som lämnades in till utbildningsminister Anna Ekström den 13 januari, innehåller förslag på hur Sverige ska arbeta med validering framöver.

Förslagen ser ut så här:

  • En ny, gemensam, definition av validering.
  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.
  • Kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift för regionerna.
  • Statsbidrag för vidareutveckling av branschvalidering.
  • Ökad tillgång till validering i komvux genom en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever validering och en ökad tydlighet om kartläggning, bedömning och dokumentation vid validering.

Enligt delegationens beräkningar kommer validering i längden medföra stora ekonomiska vinster för både individen och samhället.

– Det kostar pengar att vara borta från jobbet för att studera, och om du har arbetat i många år kan du inte börja om från början, sade Elin Landell.

Även om många regioner redan arbetar med validering återstår nu mycket arbete med implementeringen. Skolverket har stöd och verktyg på sin hemsida, och det går att läsa en distanskurs, validering i praktiken, på 7,5 högskolepoäng vid två olika lärosäten.

Norge och Island förebilder

Ett par av våra nordiska grannländer har på många sätt kommit längre i arbetet med att säkra kompetensförsörjningen. Randi Husemoen från Kompetanse Norge berättade om Norges strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Bland Valideringsdelegationens förslag finns en svensk motsvarighet.

Fjóla Maria Lárusdottir presenterade Islands valideringsarbete som är noga strukturerat och där varje individ får en vägledare som är med under hela valideringsprocessen.

En del av konferensen bestod av valbara seminarier. Den första dagen handlade det bland annat om branschvalidering. Ett ord som återkom var samverkan mellan olika sektorer.

valideringskonferens-svante.jpg
Svante Sandell från Myndigheten för yrkeshögskolan (tidigare NVL-koordinator) var konferensens moderator.  

Den andra dagen berättade Anna Kahlson och Anna Haglund från Myndigheten för yrkeshögskolan om en utredning de gjort av hur många av yrkeshögskolans studenter som tillgodoräknat sig kurser inom ämnen som de redan kunde. Det visade sig att antalet tillgodoräknanden var ganska få, två till tre procent av samtliga studerande. Några anledningar var att de ville ha studiemedel och därför läste kurserna ändå, samt att det är kostsamt och tidskrävande med tillgodoräknande.

– För att nå nya målgrupper, till exempel personer som inte kan välja att söka yrkeshögskoleutbildningar för att ett och ett halvt till två år är för lång tid att studera, kanske vi bör införa ett flexibelt spår för tillgodoräknande, sa föredragshållarna bland annat.

”De andra nordiska länderna har visat att det går”

Konferensen avslutades med en paneldebatt med representanter från myndigheter och näringsliv.

– Vi behöver nå ut med målgruppsanpassad information. Det behövs också finansieringsmodeller för att fler reella kompetenser ska erkännas, sa Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.

Pontus Juhlin, HR-chef på Region Kronoberg, medgav att många arbetsgivare har varit lite fyrkantiga när det handlar om att värdera reell kompetens på samma sätt som högskoleutbildning.

– De här dagarna har visat att det är svårt. Men de andra nordiska länderna visar att det går. Företagen utvärderar ju sin personal hela tiden, men hur får man sin kompetens värderad när man kommer utifrån? sa Pontus Juhlin.

Han berättade också att även om det finns stora kompetensförsörjningsbehov inom vården, är det svårt att hitta arbetsplatser som kan ta emot och introducera studenterna eftersom vården är så slimmad.

– Avstånden mellan näringsliv och utbildningsväsendet är fortfarande väldigt långt, många trösklar och hinder. Men nu upplever jag ett visst ökat intresse, näringslivet behöver utbildningsväsendet för sin rekrytering, sa Erik Blomgren från sydsvenska Handelskammaren, en intresseorganisation för företagen.

Valideringsdelegationens Elin Landell avslutade med några optimistiska ord:

– Vi har sett en fantastisk utveckling inom validering de senaste åren. Kunskapen, nyfikenheten och engagemanget har flyttats framåt.

Två röster från konferensen

John Harming och Monica Lantz arbetar båda som planeringsledare på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Även om de i grunden är positiva till möjligheten att validera människors kompetenser vet de av erfarenhet att det inte alltid är lika lätt i verkligheten. 

valideringskonferens-john-harming-och-monica-lantz.jpg
John Harming och Monica Lantz från Göteborgs stad blev lite extra inspirerade av Islands arbete med validering.

– Vi kämpar lite med att få processen att rulla. Ett problem är att de som tillhör den gymnasiala vuxenutbildningens prioriterade målgrupp har fått lite utbildning tidigare och står ofta längre från arbetsmarknaden och då finns det inte alltid så mycket att validera, sa Monica Lantz.

– Alla bitar måste vara på plats. Island verkar ha fått just det, såsom politik, finansiering, avgränsningar, metoder, arbetslivssamverkan, tydliga ingångar, smarta lösningar för kompletterande utbildningar samt att vägledare är med genom hela processen. Att just en och samma person följde validanden hela vägen verkar bra. Det blir en obruten kedja för validanden. Det upplägget har vi en del att lära av, sa John Harming.

Text och foto: Marja Beckman

Länkar:

Läs mer om valideringsdelegationens slutbetänkande här.

NVL:s valideringsnätverk.

Skolverkets information om validering.