Vuxenstuderande mot sin vilja

 

 

William ”Bill” Parsons som föddes i den lilla staden Sandwich nära Dover i England år 1947 har under de drygt trettio år som han har bott i Finland blivit något av en expert på det finländska vuxenutbildningssystemet och i synnerhet på statligt anordnade sysselsättningskurser för arbetslösa. Hade han fått välja, skulle han helst inte ha blivit den typens expert. Hellre hade han sysslat med det som han kan, t.ex. designa båtar och husvagnar eller reparera datorer.
I dag jobbar Bill Parsons för det internationella och snabbt växande företaget Vacon som är en av de ledande leverantörerna av frekvensomriktare för varvtalsreglerade växelströmsdrivsystem. Han utarbetar manualer och dokument som bl.a. underlättar arbetet för nyanställda.
När Bill Parsons med sin krassa engelska humor beskriver sin bildningsväg och jobbsökarhistoria lockar han fram både skratt och gråt. Till Finland kom han i slutet på 70-talet med sin finska fru som han hade träffat på en lyxkryssare i Karibien, där han jobbade som ingenjör. Före det hade han bl.a. jobbat som kartograf och som tekniker på läkemedelsföretaget Pfizer, men när han vände sig till arbetskraftsmyndigheterna i Finland för att hitta ett arbete ville de helst slänga ut honom ur landet.
– Det är den eviga cirkeln, för att få uppehållstillstånd måste du ha ett arbete och för att få ett arbete måste du ha uppehållstillstånd, säger Bill.
Han hankade sig i alla fall fram på olika ströjobb, bland annat som engelsklärare. Efter tio år i landet gick äktenskapet i kras och Bill hittade sig själv i den lilla staden Lovisa som ensamförsörjare till två barn.
– Trots att jag inte kunde mycket finska ville jag stanna i Finland för barnens skull. Till exempel skolsystemet här är så mycket bättre än i England.

Kurs enda utvägen

Småningom lyckades Bill Parsons i alla fall få in en fot i yrkeslivet, men valideringen har hela tiden varit ett problem.
– Det svåraste är att få papper på vad man kan då man saknar formell utbildning.
Bill Parsons har både designat arbetsbåtar, husbilar och husvagnar för finländska företag, men det är branscher som är konjunkturkänsliga och det betydde för Bill att han flera gånger åkte tillbaka till ruta noll i sin jakt på kvalificerat arbete. Då var den enda möjligheten att gå på olika typer av kurser ordnade av arbetskraftsmyndigheterna.
– Det finns endast en orsak till att jag gick på de där kurserna. Det var enda sättet att som arbetslös förtjäna ens en liten slant.
Bill har erfarenhet båda av kurser i finska för utlänningar och av yrkesorienterade kurser och det är mycket han gärna skulle ändra på.
– På en kurs i finska var alla kineser utom två. Att lära sig finska genom att lyssna på kineser som talar finska fungerar inte.
Andra kurser som han gått på har varit så sammansatta att det mesta av energin gått åt till att få individer från vitt skilda kulturer att samarbeta. På vissa yrkesinriktade sysselsättningskurser har deltagarna enligt Bills erfarenhet redan varit högt utbildade, men de har trots det varit tvungna att sitta och lära sig grunderna i till exempel elektronik och datorkunskap.
– Alla var väldigt skickliga, de kunde sitt jobb utan och innan. Ganska förnedrande kändes det också att under praktiktiden sitta och reparera datorer nästan gratis då man vet hur mycket företaget debiterar för arbetet.
Bill Parsons har full förståelse för att det är svårt att bygga upp kurser som fungerar för personer från olika kulturer och med olika yrkesbakgrund, men han tror att det skulle hjälpa om man började med en introduktionskurs där deltagarna fick bekanta sig med landets kultur.
– Det är ingen lätt situation, men det hjälper om deltagarna lär sig att de måste anpassa sig till vissa saker.
Bill Parsons har en alldeles egen strategi för att anpassa sig och stå ut; han skriver science fiction med sitt eget liv som inspirationskälla. Han har också en mycket informativ hemsida.

Läs mera om William Parsons:
www.admiralwpp.com
www.zakbtjewels.com