08/05/2023

Finland

Lika möjligheter, Yrkesutbildning

Finsk yrkesutbildning behöver ännu förbättras

Yrkesutbildningen i Finland genomgick en stor reform under 2018. Nu visar en ny undersökning att många mål uppnåtts, men det finns fortfarande brister att åtgärda.

Finsk yrkesutbildning behöver ännu förbättras

Finsk yrkesutbildning behöver ännu förbättras

Reformen som genomfördes 2018 i de finländska yrkesskolorna betraktades som mycket stor. Sedan dess har det skett betydande förändringar i världsläget som även påverkat undervisningen och välbefinnande bland studerande. Till dem hör pandemin, den utvidgade läroplikten som trädde i kraft i Finland 2021 samt global osäkerhet.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har nu publicerat en artikel där man granskar hur målen för yrkesskolreformen uppnåtts i Finland.

Mera stöd och hjälp behövs

Målsättningen med den omfattande reformen var att öka möjligheterna till individuella studievägar. Undersökningen visar att mycket har förbättrats, men att läroanstalterna ännu behöver bättre och mer målinriktad karriärplanering.
I samband med reformen utvidgades också rätten till särskilt stöd på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom. Det märks nu tydligt att alla studerande inte får den handledning och det stöd de behöver. Därför måste också det här området förbättras.

Fler kompetenta arbetsplater

En annan målsättning med reformen var att öka lärande i arbetslivet och höja dess kvalitet. Även om utbudet har ökat, finns det ännu många utbildningsanordnare som har problem med att hitta arbetsplatser.

– För att lärandet på arbetsplatsen ska vara högklassig måste man också se till att arbetsplatshandledarnas kompetens utvecklas. Dessutom har läroanstalterna en mycket god praxis som borde spridas effektivare än tidigare, säger enhetschef Kirsi Hiltunen från NCU

Yrkesprovet är ojämlikt

Yrkesprovet är en viktig del av studierna där studerande ska visa sitt kunnande som bedöms på arbetsplatserna, men det förekommer betydande skillnader i vitsord beroende på utförandeplats och bedömare.

En annan sak som behöver förbättras är jämlika kvalitetsledningssystem. Det här är viktigt eftersom utbildningsanordnarnas befogenheter ökat på grund av reformen.

Läs mera

Policy brief-artikel: Yrkesutbildningens tillstånd – arbetslivsorienteringen och de individuella studievägarna har stärkts, men kvaliteten varierar och likabehandlingen kännetecknas av brister

Flere nyheder fra NVL

Inngildandi umhverfi og stuðningur við unga innflytjendur á Íslandi.

23/05/2024

Norden

Í verkefninu Raddir ungra innflytjenda – inngilding í nám, starf og samfélag voru haldnir rýnihópar á fimm svæðum á Íslandi til að draga fram áskoranir í tengslum við inngildingu og nýta sem grunn til að vinna í átt að lausnum.

Ungdommer som sitter på rad ved pultene og skriver i et klasserom.

22/05/2024

Island

Den tredje april trådte endringer i loven om universiteter på Island i kraft. Endringene har en stor betydning for høyere utdanning, spesielt når det gjelder mini-kvalifikasjoner (e. micro-dredentials).

Making the digital Nordics work

16/05/2024

Norden

Nordregio recently created a space in Stockholm for policymakers, practitioners, civil society organisations, and academia to discuss digital Inclusion. Participants compared processes of policy implementation in the Nordic and Baltic states. They also learned about the results of a Nordic-Baltic project “Digital Inclusion in Action”.

Share This