I Sverige gör kommuner och utbildningsanordnare olika när det gäller kartläggning av elevens kunskaper när en elev ska börja sin utbildning. Genom förslag från utredningen om stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (KLIVA) skärps kraven på en noggrann kartläggning av elevens kunskaper, vilket förväntas bidra till en bättre planering av utbildningen för den enskilda eleven. Syftet är att fler individer över hela landet ska fullfölja sfi.
Många utrikes födda står långt ifrån arbetsmarknaden. Bristande kunskaper i svenska är en del av orsaken till arbetslöshet. En viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig själv är att lära sig svenska. Det blir även viktigt för personer från Ukraina, som befinner sig i Sverige med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet, att kunna försörja sig själva om vistelsen blir långvarig
– Förhoppningen är att detta ska leda till bättre genomströmning i sfi. Kommuner ska även dokumentera de insatser de gör för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Framför allt bör det leda till att fler kvinnor kommer att delta i sfi, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
– En förutsättning för att personer från Ukraina ska få ett arbete är att de har de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden och kunskaper i svenska språket. Därför är det viktigt att även dessa personer får tillgång till sfi, säger utbildningsminister Mats Persson.
Sveriges regering föreslår i budgetpropositionen för 2024 en kompensation med 29 miljoner kronor till kommunerna för undervisningen i sfi och att 80 miljoner kronor avsätts till kommuner för att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i sfi för personer från Ukraina.
