Digital delaktighet: Behov och utmaningar

I EU-kommissionens Digital Economy and Society Index (DESI) som mäter länders digitala mognad, hamnar tre av de nordiska länderna på topp-fem-placeringar för 2020. Det handlar om Finland, Sverige och Danmark. Tack vare kunskapsdelning mellan de nordiska länderna blir vi inspirerade av varandra och kan använda de bästa initiativen i gemensamma nordiska insatser. Trots att Norden ligger i digitaliseringens framkant, strävar vi inom det nordiska samarbetet och inom varje enskilt land mot ännu högre mål rörande digitalisering, och skapar en rad nya insatser. Detta kapitel presenterar nordiska initiativ, samt nationella och regionala lärande exempel.

Behov och utmaningar

En nordisk studie, Governing the digital transition in Nordic Regions, undersöker hur lokala och regionala myndigheter implementerar nationella och regionala digitala strategier, och vilken sorts aktörer (offentliga sektorn, företag och civilsamhället) och konstellationer av aktörer som fungerar som nycklar i den nordiska regionens digitala transformation. Rapporten presenterar insikter från fem nordiska, regionala fallstudier som implementerades 2018. Varje regional fallstudie beskriver digitaliseringsstrategin och fokusområdena, samarbeten med andra aktörer inom och utanför regionen, samt de viktigaste utmaningarna och möjligheterna. The regionala fallstudierna har sinsemellan stora skillnader när det gäller praktik och initiativ, något som sätter ljus på olika sätt att arbeta med digitalisering. Följande regionala fallstudier presenteras på sidan 35–60 i rapporten:

Rapporten innehåller också en överblick av digitaliseringspolicier i de nordiska länderna. Den kan läsas på sidorna 21–22.

Individen

Lärande för alla i ett digitalt samhälle, ett nordiskt diskussionsunderlag Learning for Everyone in a Digital Society, presenterar en kartläggning av nordiska visioner, strategier och insatser inom digitalisering. Den beskriver också en modell för att initiera hur utmaningen att möjliggöra lärande för alla i ett digitalt samhälle ska kunna antas. Diskussionsunderlaget föreslår att digitaliseringsfrågorna och lärande ur ett livslångt perspektiv diskuteras och utvecklas i alla nordiska länder och självstyrande områden. Diskussionsunderlaget uppmuntrar olika typer av samråd där huvudtemat behandlas genom frågan "Hur kan vi möjliggöra lärande för alla i ett digitalt samhälle, baserat på demokratiska och inkluderande nordiska värderingar?” Baserat på dessa resultat kan gemensamma nordiska utmaningar/problem/ möjliga fokusområden extraheras för vidare utvecklingsarbete.

Utbildningssektorn

Grundläggande digitala färdigheter är något som varje vuxen individ behöver rustas med för att aktivt kunna delta i samhälls-, vardags- och arbetslivet och har idag en stor aktualitet i samtliga nordiska länder. Inte minst med tanke på att individer alltmer behöver ta del av det livslånga lärandet i en föränderlig värld där teknikutvecklingen går snabbt och även påverkar arbetsmarknaden. Dessa färdigheter har också en koppling till både grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter, vilket gör att det finns en inneboende komplexitet kring detta tema.

Den nordiska rapporten Basic digital skills for adults in the Nordic countries ger en bild av den nordiska situationen när det gäller grundläggande digitala färdigheter och summerar gemensamma möjligheter och utmaningar i en nordisk SWOT-analys. Utifrån analysen formuleras ett antal rekommendationer som riktar sig till beslutsfattare i de nordiska länderna och följs av ett antal lärande exempel från samtliga länder.

Arbetsliv

Det digitala skiftet påverkar arbetslivets kompetensbehov, men också förutsättningarna att erbjuda situationsanpassad kompetensutveckling. Arbetsgivare i Norden måste se till att deras anställda har rätt kompetens för att upprätthålla Nordens konkurrenskraft. Därför sätter NVL fokus på frågan: Hur bör och kan kompetensutveckling i ett arbetsliv i ständig förändring se ut för företag och anställda?

Arbetslivets organisationer i Norden uppmanar att fortsätta stärka den digitala kompetensen hos vuxna – men även andra baskompetenser såsom läs- och skrivkunnighet – för att säkerställa möjligheten att lära om och lära nytt genom hela livet. Lärande i arbetslivet och på arbetsplatsen är en politisk prioritering som kräver långsiktigt engagemang från alla intressenter. En rapport från NVL presenterar reflektioner från arbetsmarknadens parter kring kompetensutveckling för en konkurrenskraftig och inkluderande arbetsmarknad i Norden.

Enligt arbetsmarknadsorganisationer i Norden har digitaliseringskompetens kommit att bli en grundläggande kompetens i dagens arbetsliv. Att säkerställa en grundläggande digitaliseringskompetens bland anställda blir allt viktigare. Dels för att alla medarbetare ska hänga med i arbetslivets digitalisering, och dels för att alla ska kunna ta del av fortsatt kompetensutveckling som allt oftare sker med inslag av digitala verktyg. I enlighet med vad studier visat så kan det vara särskilt angeläget att nå ut med kompetensutveckling till medarbetare med låg studievana och som själv inte ser behov av eller efterfrågar löpande kompetensutveckling kopplad till bland annat digitalisering.

Alla måste fortsätta uppdatera och utöka sina färdigheter under hela sin karriär, och med Nordens satsning på digitalisering är vuxnas digitala kompetenser allt viktigare, menar arbetslivets parter. Läs mer i en artikel om en digitaliseringsresa för och med de anställda.