Prenumerer

Visa nyheter från

Danmark

20. juni 2016

Folkemøde på Bornholm er i gang

For sjette gang gennemføres et folkemøde på Bornholm.

Folkemødet startede inspireret af Almedalsveckan på Gotland og er blevet en stigende succes på Bornholm. Folkemødet finder sted hvert år i uge 24 i den nordbornholmske havneby, Allinge. Folkemødet er en årlig påmindelse om, at det åbne danske demokrati er værd at værne om og påskønne. Folkemødet er et non profit-foretagende under Bornholms Regionskommune.

Læs om baggrund, koncept og se program

Redaktör :Maria Marquard

22. juni 2016

Ny mulighed for at blive kompetencevurderet før optagelse på en erhvervsuddannelse

Fra 1.juli kan voksne, der ønsker en erhvervsuddannelse få en kompetencevurdering, før de er optaget på en uddannelse.

Det giver den voksne og arbejdsgiver bedre muligheder for at bruge resultaterne af kompetencevurderingen som grundlag for valg af uddannelse.

Læs mere

Redaktör :Maria Marquard

Færöerne

28. juni 2016

Planer om voksenuddannelse på Færøerne

Regering har sat sig som mål, at få etableret voksenuddannelse på Færøerne.

Derfor er de tre ministerier, som har med uddannelse, socialforvaltning og arbejdsmarkedsforhold at gøre, indgået i et bredt samarbejde for at opfylde denne målsætning. I regeringens koalitionsaftale står der, at vigtige elementer i et organiseret voksenuddannelsessystem er livslang vejledning, validering samt et bredt udbud af muligheder for kompetenceudvikling og efteruddannelse. De tre ministre, Eyðgunn Samuelsen, Rigmor Dam og Henrik Old, som alle tilhører Socialdemokraterne, har sat sig som mål, at senere i år skal de overordnede rammer for voksenuddannelse og et muligt center for arbejdsmarkedsuddannelser forelægges landsstyret til drøftelse.

Læs mere om regerings planer

Redaktör :Elisabeth Holm

Finland

23. juni 2016

Framtidens lärarutbildning under utveckling

Lärare, studerande och olika intressegrupper har inbjudits till en tankesmedja på webben för att komma med idéer och tankar om de finländska lärarnas framtida utbildning och kompetens.

Tankesmedjan genomförs av lärarutbildningsforumet som är underställt undervisnings- och kulturministeriet.

Lärarutbildningsforumet kommer att utarbeta ett konkret program för utveckling av grundutbildningen och fortbildningen för lärare under augusti. I programmet tas resultaten av tankesmedjan i beaktande.

Läs mera

Redaktör :Pirkko Sartoneva

Island

24. juni 2016

Ny direktør for Arbeidslivets utdanningssenter

Sveinn Aðalsteinsson er ansatt som direktør for Arbeidslivets utdanningssenter.

Sveinn tiltrådte den nye stilling 1. juni 2016 etter Ingibjörg Elsa Guðmundsdóttir som holdt opp på grunn av alder. Sveinn har de siste 10 årene være direktør for utdanningsfondet Starfsfl og før det rektor for Gartnerskolen ved Reykir senere Islands Landbrukshøyskole. Sveinn har MS grad i siviløkonomi fra Islands Universitet og Ph.D. i biologi fra Lunds Universitet.

Mer på islandsk


27. juni 2016

Bevilgninger til innovasjons- og utviklingsprosjekter 2016

Etter at ny lov om voksnes læring trådte i kraft 2010 ble Utviklingsfond for voksnes læring etablert.

I mars 2016 lyste fondet etter søknader for innovasjons- og utviklingsprosjekter innenfor voksnes læring. 64 søknader ble sent inn men 33 millioner ISK ble bevilget til fjorten prosjekter.

Mer på islandsk


Norden

20. juni 2016

EU:s tio åtgärder för att höja kompetensen i Europa

Förra veckan antog EU-kommissionen en ny omfattande kompetensagenda.

EU hoppas att agendan skall hjälpa till att utveckla en bred kompetens och ta tillvara på Europas mänskliga kapital. Tanken är att detta gynnar anställbarhet, konkurrenskraft och tillväxt i hela EU. Medlemsländerna uppmanas i den nya kompetensagendan att satsa på kompetens som både håller en hög kvalitet och är relevant för arbetsmarknadens behov. Studier visar att 70 miljoner européer saknar tillräcklig läs- och skrivförmåga. Ännu fler har bristande it- och räknefärdigheter. Risken att hamna i arbetslöshet och utanförskap är stor. Å andra sidan har många personer i EU arbeten som inte matchar deras kompetens och intressen. Detta gäller särskilt unga akademiker. Samtidigt har 40 % av arbetsgivarna i Europa svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för att företagen ska växa och bidra till innovation. Slutligen har alltför få människor det entreprenörstänkande och de färdigheter som behövs för att starta eget och kontinuerligt anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga krav.

Konkret föreslår kommissionen tio åtgärder som ska vidtas under de kommande två åren:

  • En kompetensgaranti för att hjälpa lågutbildade vuxna så att de får grundläggande läs- och skrivkunnighet, räknefärdigheter och digital kompetens och kan gå vidare till gymnasiet.
  • En genomgång av den europeiska referensramen för kvalifikationer för en ökad förståelse av kvalifikationer och för en bättre användning av all kompetens som finns på den europeiska arbetsmarknaden.
  • Koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen som ska förena medlemsländerna och aktörer inom utbildning, sysselsättning och industri i syfte att få fram en stor reserv med digital kompetens och se till att såväl enskilda personer som arbetskraften i Europa har de digitala färdigheter som krävs.
  • En plan för branschsamverkan kring kompetens för att utveckla kompetensinventeringen och ta itu med de kompetensbrister som råder inom vissa branscher.

Ytterligare åtgärder kommer att lanseras senare i år och under 2017:

  • Ett verktyg för kartläggning av kompetensen hos personer utanför EU för att stödja en tidig kartläggning av kompetens och kvalifikationer bland asylsökande, flyktingar och andra migranter.
  • En översyn av bestämmelserna om Europass för att erbjuda människor bättre och smidigare verktyg där de kan presentera sin kompetens och få värdefull information i realtid om kompetensbehov och kompetenstrender inför karriär- eller utbildningsval.
  • Yrkesutbildningar ska bli ett förstahandsalternativ genom att lärande på arbetsplatsen och de goda utsikterna på arbetsmarknaden för yrkesutbildade framhävs.
  • En översyn av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande för att bidra till att fler människor skaffar sig grundläggande färdigheter som är nödvändiga för att leva och arbeta på 2000-talet, med ett särskilt fokus på entreprenörskap och innovativt tänkande. 
  • Ett initiativ för att följa utexaminerade och förbättra informationen om akademikers utveckling på arbetsmarknaden.
  • Ett förslag om djupare analys och erfarenhetsutbyte kring effektiva sätt att motverka kompetensflykt

Läs mer

Källa: Pressmeddelande från EU-kommissionen 

Redaktör :Johanni Larjanko

21. juni 2016

Vuxenutbildning föreslås bli obligatorisk i hela Norden

De nordiska regeringarna bör gå in för obligatorisk vuxenutbildning och -fortbildning för alla löntagare i Norden och sätta utbildningarna i system med hjälp av arbetsmarknadens parter.

Det föreslår tidigare danska ministern och EU-kommissionären Poul Nielson i en strategisk genomlysning av arbetslivsområdet i Norden. 

Poul Nielson har på uppdrag av Nordiska ministerrådet gjort en strategisk genomlysning överlämnats till Finlands justitie- och arbetsminister Jari Lindström, 2016 års ordförande i Nordiska ministerrådet för arbetsliv. Rapporten innehåller 14 förslag om hur arbetslivet kan utvecklas genom nordiskt samarbete.

Nielson poängterar att det i dag görs mycket för att höja vuxnas kompetens, men att ”mer av samma” inte räcker för att klara de utmaningar som globaliseringen, digitalisering och teknologiutvecklingen för med sig. Kombinationen av en snabb teknologisk utveckling och en gradvis högre pensionsålder ökar ytterligare behovet för nya utbildningsformer.

– För att säkra Nordens konkurrenskraft i framtiden krävs nytänk i utbildningen. Därför skulle det vara ett visionärt beslut att utveckla en gemensam modell för obligatorisk vuxenutbildning, säger Poul Nielson.

Läs mer

Källa: Norden.org

Redaktör :Johanni Larjanko

21. juni 2016

Baskunskaper lika viktigt i arbetslivet som i samhället

Representanter från arbetslivet bekräftar att baskunskaper är en viktig förutsättning för kompetensutveckling i arbetslivet och ett sätt att utveckla nordiska styrkepositioner.

När OECD släppte sin rapport om nivån på vuxnas basfärdigheter i 40 länder härom året väckte den en del uppseende. PIAAC visade på brister i alla nordiska länder. Som respons på rapporten initierade Danmark, dåvarande ordförandeland för det nordiska samarbetet, en arbetsgrupp i samarbete med NVL kring grundläggande färdigheter utifrån det danska förmanskapets program och intentioner. Arbetsgruppens uppgift blev att ta upp utmaningar som presenterades i den nordiska PIAAC-rapporten.

Ett resultat av arbetsgruppen var ett nordiskt expertseminarium i Helsingfors kring temat grundläggande färdigheter. Seminariet ordnades av Undervisnings- och kulturministeriet, inom ramen för det finska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet.

Arbetsgruppens rapport presenterades. Rapporten uppmärksammar vad som görs inom området basfärdigheter för vuxna i de olika nordiska länderna. På så sätt kan man identifiera behovet av nya satsningar som krävs för att behålla en fortsatt god nivå inom området. Detta är viktigt för varje enskild individs förmåga att vara en aktiv deltagare i samhälls- och arbetslivet i Norden.

Under seminariet var det främst tre frågeställningar som diskuterades

  1. Hur ska vi höja den vuxna befolkningens kompetensnivå så att den svarar mot behoven på arbetsmarknaden?
  2. Bristfälliga baskunskaper försvårar inlärningsprocesser och fortlöpande uppdatering av kunskaper hos den arbetsföra befolkningen. Hur nås denna målgrupp?
  3. Hur ser arbetslivet på behovet av baskunskaper som ett led i kunskapsutvecklingen?

Mötet konstaterade att frågan om baskunskaper är viktig i alla nordiska länder. Det är också viktigt att se på frågan både utifrån ett utbildnings- och arbetslivsperspektiv. Representanter från arbetslivet bekräftade på expertseminariet att baskunskaper är en viktig förutsättning för kompetensutveckling i arbetslivet och ett sätt att utveckla nordiska styrkepositioner.

Seminariet definierade också några av de viktigaste tvärsektoriella utvecklingsområdena för att arbeta vidare med baskompetenser i Norden:

  • Det behövs fler vägledare och handläggare som behärskar området karriärvägledning
  • Vi behöver modeller för att räkna ut värdet av satsningar på medarbetarna
  • Hur operationaliserar man en politisk strategi för kompetenspolitik och utveckling av denna på bred nationell nivå?
  • Hur anpassa utbildningen så att både nyanlända och de "inhemska målgrupperna" får del av ofta rättighetslagstiftad utbildning. Hur hittar vi nya former för bra uppsökande verksamhet?
Redaktör :Johanni Larjanko

Sverige

14. juni 2016

Nytt stöd för arbetslösa med kort utbildning

Regeringen föreslår ett nytt rekryterande studiestartsstöd.

Syftet är att kunna motivera fler arbetslösa att börja studera och därmed öka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Förslaget till det nya studiestartsstödet gäller de som är mellan 25 och 56 år och arbetslösa. Utbildningen ska kunna ske på både grundläggande och gymnasial nivå. Stödet föreslås vara ett bidrag motsvarande 9100 kronor per månad. Den som har barn ska kunna få tilläggsbidrag. Kommunen föreslås fatta beslut om vem som har behov av utbildningen och därmed rätt till stödet. Studiestartsstödet kan komma att införas från den 1 juli 2017 och beräknas omfatta cirka 15 000 personer. Förslaget ska nu ut på remiss.

Läs mer

Redaktör :Svante Sandell

15. juni 2016

Ökat intresse för ämnet svenska som andraspråk

Lärarnas tidning rapporterar att antalet förstahandssökande till lärosätenas grundkurser i svenska som andraspråk hösten 2016 fördubblats jämfört med 2015.

Till hösten 2016 har över 3000 sökt utbildning i ämnet svenska som andraspråk (sva). Detta ska jämföras med drygt 1500 förra året. Behovet av lärare som är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk är mycket stort. Inom svenska för invandrare (sfi) har enbart 40 procent behörighet i ämnet svenska som andraspråk idag. Regeringen satsar därför drygt 100 miljoner för att utbilda cirka 1000 nya sfi lärare de närmaste åren. Behoven av legitimerade lärare i svenska som andraspråk är också mycket stort inom grund och gymnasieskolan.

Läs mer

Redaktör :Svante Sandell