Den kommunala vuxenutbildningen i Sverige regleras i Skollagen (2010:800) och vuxenutbildningsförordningen (2011:1108). Regeringen ansvarar för lagen, förordningen samt läroplanen och vissa ämnesplaner. Skolverket har ansvaret för de flesta ämnesplanerna samt alla kursplaner. Landets kommuner har uppgiften att ge sina medborgare tillgång till vuxenutbildning om man är över 20 år och för övrigt uppfyller kraven för behörighet. Kommunerna kan bedriva utbildningen i egen regi eller välja att lägga ut utbildningen på entreprenad. Det finns utbildning för vuxna som motsvarar grundskolans och gymnasieskolans nivå. Via särskild utbildning för vuxna finns motsvarande nivåer för de vuxna som har någon utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Svenska för invandrare (Sfi) ger de invandrare som saknar grundläggande kunskaper i svenska möjligheten att läsa svenska på tre olika nivåer beroende på tidigare utbildningsbakgrund. Studier på Sfi kan påbörjas redan vid 16 års ålder. Från den 1 januari 2018 har det införts en utbildningsplikt för vissa nyanlända som har kort tidigare utbildning och som bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Regeringen har också infört ett statsbidrag som ger kommunerna möjlighet att söka medel för att bedriva Sfi i kombination med yrkesutbildning.
Sedan 2015 har regeringen satsat på ett kunskapslyft inom vuxenutbildningen. Satsningen innebär en gradvis ökning av antalet utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå men också fler platser till högre utbildning inom yrkeshögskolan och högskolor. Även folkhögskolorna har fått ett större antal platser. Inom ramen för kunskapslyftet har regeringen gjort flera andra satsningar utöver att öka antal utbildningsplatser. Från den 1 januari 2017 har regeringen utökat rätten till studier på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildningen för att fler ska kunna läsa in kurser för behörighet till yrkeshögskolan och högskolan.
Från 2017 förändrade regeringen villkoren i statsbidraget till kommunernas yrkesutbildning på gymnasial nivå. Med den nya förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (2016:937) skärpte regeringen kraven på regionalt samarbete mellan kommunerna. För att få del av statliga medel måste minst tre kommuner samarbeta. Krav på medfinansiering från kommunerna infördes tillsammans med krav på arbetsplatsförlagt lärande för alla som läser yrkeskurser med statliga medel. Förordningen innehåller också krav på kommunerna att erbjuda modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål för de individer som så behöver.
Under 2017 fick Skolverket ett uppdrag av regeringen att ta fram sammanhållna yrkespaket. Yrkespaketen som nu finns inom en mängd yrkesområden är tänkta som en kortare väg till anställning än via en hel gymnasieexamen. Yrkespaketen består av ett antal nationella kurser på gymnasial nivå som i samråd med aktuella bransch anses motsvara kraven för anställningsbarhet.
Under 2015 inrättade regeringen en valideringsdelegation som fick till uppgift att följa, stödja och driva på en samordnad utveckling av validering inom utbildning och arbetsliv fram till slutet av 2019. Delegationen kommer att lägga fram ett slutbetänkande om en nationell strategi för validering.
Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor och utbildningsanordnare Myndigheten har tillsynsansvar för kommunal vuxenutbildning men också fritidshem, förskola grundskola, gymnasieskola och annan pedagogisk verksamhet.
Skolväsendets överklagandenämnd, ÖKN är en egen myndighet som får sina kansliresurser från Skolinspektionen. Nämnden prövar överklaganden av vissa beslut inom skolväsendet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för att vuxna som övriga elever inom skolväsendet ska få det stöd som krävs för att man ska kunna klara sin utbildning oavsett vilka funktionsnedsättningar man har.
Myndigheten för yrkeshögskolan, Myh ansvarar för yrkesutbildning på eftergymnasial nivå och verkar för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.
Myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov av utbildningar och beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna.
Myndigheten utövar tillsyn och hanterar klagomål på de utbildningar som ligger inom myndighetens ansvarsområde samt granskar utbildningarnas kvalitet och följer upp utbildningars resultat.
Myndigheten är också nationell samordningspunkt för den svenska referensramen för kvalifikationer, som är en del av EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
Folkbildningsrådet är en ideell förening med ett övergripande ansvar för utbildning inom folkbildningen som består av över 150 folkhögskolor och 10 studieförbund runt om i landet. Man har också vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Den huvudsakliga uppgiften är att fördela de medel som staten ger till folkbildningen, och utvärdera om pengarna används som det är tänkt. Pengarna ska användas i linje med statens beslutade syften för att stödja folkbildningen. Om det visar sig att pengarna inte används som de ska kan Folkbildningsrådet bestämma att folkhögskolorna och studieförbunden blir återbetalningsskyldiga.
Encell, nationellt kompetenscenter för livslångt lärande, är ett center kopplat till Jönköpings universitet som arbetar med vuxnas lärande och det livslånga lärandet. Det finns en nära koppling till olika forskarmiljöer.
