Äntligen – mer forskning om vuxnas lärande

Det finns för lite verksamhetsnära forskning om vuxnas lärande i Sverige. Dessa ord har nästan blivit som ett mantra. I åratal har en grupp intresseorganisationer för folkhögskolor uppvaktat regeringen för att få medel till mer forskning kring folkhögskolans lärande.

– Vi trodde frågan var död, men i sin budget inför 2021 satsade regeringen 8 miljoner kronor på en så kallad lic-forskarskola riktad till folkhögskolans lärare, berättar Andreas Fejes, professor inom vuxnas lärande på Linköpings universitet och en av dem som länge velat se mer forskning inom området.

Linköping valde att samarbeta med två andra universitet, Jönköping och Göteborg, för att kunna nyttja varandras kompetenser och sprida ut doktoranderna över landet.
Forskarskolan riktad till folkhögskollärare är en så kallad lic-utbildning och genomförs på halvtid. Huvudmannen, doktorandernas arbetsgivare, betalar lönen. Universitetet erbjuder handledning och kurser.

– Vi trodde att det skulle vara svårt att få tag i sökande, men det var tvärtom. Vi fick många ansökningar. Till slut rekryterade vi tolv personer, spridda över landet. Vissa av dem arbetar som lärare, andra är rektorer, berättar Andreas Fejes.

Även forskning om komvux

Det är inte bara folkhögskolorna som behöver fler forskare. Även komvux behöver beforskas mer. Det framkom bland annat i utredningen ”Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk” som kom i december 2020. Och till våren 2022 blir även det verklighet. Vetenskapsrådet har inom ramen för sitt regeringsuppdrag att finansiera forskarskolor med syfte att kompetensförsörja lärarutbildningarna, beviljat medel om 39,5 miljoner kronor till Linköpings universitet. I samarbete med universiteten i Stockholm och Jönköping ska de anta nio doktorander som ska bedriva verksamhetsnära forskning inom komvux. I september gick ansökningstiden för tjänsterna ut och rekryteringen pågår i skrivande stund.

Intresseområdena skiljer sig mellan de olika doktoranderna, men ett krav är att det ska bedriva verksamhetsnära forskning kring det som händer i den pedagogiska verksamheten. Historiska eller utbildningssociologiska avhandlingar efterfrågas inte i detta fall.
– Målet är att våra doktorander, när de är klara, ska kunna få anställning på lärarutbildningarna och bidra till att förbereda lärarstudenter för arbete på komvux, säger Andreas Fejes.

Lång väntan på forskarskolan

Andreas Ruschkowski är en av de nybakade doktoranderna på forskarskolan för folkhögskollärare. Sedan 2008 undervisar han på Hagabergs folkhögskola i Södertälje utanför Stockholm, de senaste åren på fritidsledarutbildningen.

I drygt fem år har han känt till att flera organisationer har uppvaktat regeringen för att få igenom en forskarskola för folkhögskollärare. Han tog tidigt sikte på denna möjlighet och har bland annat ägnat ett par år att ta en magisterexamen i vuxnas lärande, parallellt med arbete. Han har också hunnit skriva en rapport om hur folkhögskollärare tillämpar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i sin undervisning. På så vis var han väl förberedd när forskarskolan till slut blev verklighet.

Utbildningen har i skrivande stund pågått i två månader. Just nu arbetar doktoranderna med sina projektbeskrivningar.

– För mig handlar det också om att bekanta sig med den här nivån av studier, att försöka förstå vad som förväntas av mig som doktorand. Min närmaste yrkesidentitet är läraridentiteten, nu undersöker jag vad det innebär att vara forskarstuderande. Jag har förstått att det innebär en hel del läsande, så det gör jag nu. Jag deltar också på seminarier kring den läsningen, berättar Andreas Ruschkowski.

– Læs også artiklen ”Vi måste prata mer om vuxenutbildning och sfi”