De svenskspråkiga yrkesutbildningarna i Finland ger järnet för att kunna möta de behov och den efterfrågan som finns på nya flexibla utbildningsformer för vuxna. Den finländska regeringen har valt en annan väg.
– Jag är jättegammal, men intresserad av att börja studera på nytt. Finns det en chans för mig?
I dag är det inte ovanligt att man som utbildningsanordnare får ta emot ett sådant samtal. Det berättar Tiisa Vasara som är teamledare inom hälsovårdsbranschen vid yrkesutbildningen Prakticum i Finland.
Rektorn Kim Gylling vid Ålands yrkesgymnasium är övertygad om att den skola han leder har en viktig uppgift inom livslångt lärande.
– Vi vill vara en ständig partner i en människas liv. Till oss kommer man inte bara en gång för att skaffa sig en grundutbildning, utan hit ska man kunna återvända regelbundet när man behöver nytt specialkunnande.
Intresse finns, men inte pengar
Axxell i södra Finland och Yrkesakademin i Österbotten, två svenskspråkiga yrkesutbildningar, har redan länge haft ett stort utbud av utbildningar för vuxna. I Axxell är antalet vuxna som studerar i klar majoritet, och intresset för att studera högre upp i åldrarna ser inte ut att minska, snarare tvärtom.
Däremot minskar resurserna. Den finländska regeringen har nyss gjort stora nedskärningar för yrkesutbildningen som riktas mot vuxenstuderande som redan har en examen från tidigare, och därtill har man avskaffat vuxenstudiestödet.
Olika syn på unga och vuxna
Om man gör en jämförelse mellan Åland och fastlandet i hur man praktiskt tacklar begreppen ungdoms- och vuxenstuderande kan man se en viss skillnad.
– Om man tänker visionsmässigt och lite filosofiskt på saken, så vill vi inte särskilja dem från varandra. I stället försöker vi hitta beröringspunkter där de kan studera tillsammans, säger Kim Gylling.
Han erkänner att det handlar om resurser. Det relativt lilla gymnasiet finns på en ö med cirka 30 000 invånare, och populationen medger inte hur många separata grupper som helst. Dessutom bor människorna utspridda på många olika åländska öar, vilket bidrar till ett stort behov av att man kan studera teori på distans. Det här är ett starkt utvecklingsområde för Ålands yrkesgymnasium.
– Vi har kanske varit lite långsammare än våra konkurrenter, eller samarbetspartner, vad man nu vill kalla de andra skolorna på fastlandet. Men nu kör vi hårt, säger rektorn.
Skillnader i kommunikationssätt
Prakticum finns i den mer folkrika storstadsregionen och där har man råd att tänka lite annorlunda. Gunilla Träskelin som är utbildningschef medger att skolan länge varit känd som en ungdomsskola. I dag utvecklar skolan också hela tiden parallellt olika utbildningsprogram som riktar sig till vuxna. Hon tänker på situationen utifrån ett lärarperspektiv.
– När man undervisar finns det en viss skillnad i hur man kommunicerar med vuxna och unga studerande. Vi har valt att så långt som möjligt hålla grupperna åtskilda, och inom vissa branscher har vi till och med skilda lärare. Alla i personalen är kanske inte ens intresserade av att jobba med alla kundgrupper.
Bättre utbud ger fler studerande
Flexibla lösningar för vuxenstuderande är oavsett a och o när man anordnar olika utbildningar för den målgruppen. Gunilla Träskelin berättar att när skolan erbjöd studier online för skolgångshandledare ökade man i en handvändning volymen från 15 till 50 intresserade. Samtidigt nådde skolan ut till ett större geografiskt område.
– Ju bättre vi blir på att hitta koncept och utbildningsformer som passar den här målgruppen, dess flera studerande kommer vi att få. Utbildningsanordnarna måste svara mot de behov som finns, och vi måste komma loss från gamla tankesätt och rikta oss mot en bredare publik, säger hon.
På Åland nämner Kim Gylling en riktning som syns tydligt. Det handlar om att kunna kombinera studier och jobb på den egna arbetsplatsen.
– Många vuxna som studerar vill inte vara utan inkomst under studietiden, och läroavtal är en utbildningsform som hela tiden ökar i popularitet.
Svetsare på djupt vatten
Även om Kim Gylling säger att Ålands yrkesgymnasium varit långsam inom vissa områden, kan man också reagera snabbt. På kort varsel kan man anordna kortvariga tillfälliga utbildningar genast man ser att det finns ett uttalat behov på fältet. Det handlar om specialistutbildningar som ofta ställer krav på erfarenhet eller att man har en teknisk grundutbildning från tidigare. Det här ser Kim Gylling som dagens melodi.
– Vi har till exempel ordnat en tvåårig utbildning för vindkraftstekniker och Ålands yrkesgymnasium har varit med som samarbetspartner i en tre månader lång specialutbildning för tornlyftskransförare.
Han nämner även sotare och sprängare.
– Just nu utbildar vi lastbilschaufförer till busschaufförer. Vi har också haft planer på att utbilda undervattenssvetsare och cisternsvetsare. Säkerhetsriskerna är stora i de här utbildningarna och då är det en fördel att ha studerande med lite erfarenhet, säger han.
Viljan att lära sig nya saker
Kim Gylling har själv varit med och rekryterat personal. Han lyfter fram betydelsen av att man har rätt attityd, det vill säga viljan att utvecklas och snabbt lära sig nya saker.
– Som 16–18 åring är det kanske viktig att man skaffar sig en grundutbildning där man samtidigt får tid att mogna. Men efter grundexamen handlar dagens yrkesliv om att man kontinuerligt skaffar sig behörighet och olika licenser som man behöver under livets gång.
Han nämner som ett exempel en byggarbetare som först får sin grundutbildning, men sedan kanske återvänder efter en tid för att få ett specialkunnande inom mögelsanering.
Guldkanten har förändrats
Hur ser då en vanlig vuxenstuderande ut? Finns den. Och när räknas man som vuxen?
– Ja, det där är en gråzon, och det kan finnas 18–19-åringar som ännu är i stort behov av närvarostudier, mycket stöd och handledning, säger Gunilla Träskelin.
Det kan vara äldre studerande som inte studerat på länge, eller som aldrig tidigare fått stöd under sin skolgång. Då kvarstår behovet av stöd, trots att man uppnått en viss ålder.
– Tidigare var det lite av en guldkant att få undervisa vuxna och de var ofta mer motiverade, säger Tiisa Vasara och jämför med unga studerande där man som lärare ofta måste ha fokus på att fostra.
I dag är åldersgrupperna inte lika homogena.
– Det finns studerande i alla yrkesgrupper som mår relativt dålig, och det märks genom att frånvaron ökar eller att man inte gör sina uppgifter. Det är inte längre lika självklart som tidigare att man har duktiga studerande, avslutar Vasara.
