Sektorns huvudtema är ”Digitalisering, delaktighet och kompetensutveckling” och det övergripande temat är ”Vatten, natur och människor”.
− Programmet visar tydligt att vi beaktar asylsituationen i Norden just nu, säger Ulla-Jill Karlsson, konsultativ tjänsteman på undervisnings- och kulturministeriet i Finland.
Hon är finländsk medlem i Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U) och sitter med i NVL:s arbetsgrupp för basfärdigheter. NVL, nätverket för vuxnas lärande, står för det konkreta nordiska samarbetet.
− För att nyanlända ska kunna integrera sig i det nya hemlandet är det av största vikt med åtgärder som stöder ett aktivt medborgarskap, språkundervisning, erkännande av kompetens, och en snabbare övergång till arbetslivet.
Det är speciellt viktigt att vi inom Norden delar med oss fungerande lösningar mellan länderna, säger Karlsson.
Tvärsektoriellt utmanar
Under ordförandeåret ordnas ett digert program, men inga större evenemang ordnas specifikt kring Basic Skills, basfärdigheter, men tack vare att ämnet lyfts upp på nordisk nivå träffas kolleger från olika ministerier mera intensivt för att diskutera det. Även det nordiska samarbetet i gemen får tack vare ordförandeskapet högre prioritet inom ministerierna.
Under åren 2016 till 2018 sätter Finland igång det sektoröverskridande projektet ”Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020”.
Ulla-Jill Karlsson påpekar att det tvärsektoriella samarbetet, där alla nivåer inom utbildningen är inbegripna, alltid är en utmaning. Det uppmärksammades redan 2011 då Finland senast var ordförandeland, och nu kommer man att fortsätta på den linjen.
− Den nya asylsituationen tangerar ju alla nivåer inom utbildningen och dessutom skulle det vara viktigt att samarbeta med både arbets- och näringsministeriet samt integrationsministeriet.
Ett välfungerande samarbete stärker den nordiska dimensionen både på EU-nivå och globalt sett. Karlsson påpekar att mobiliteten bland studerande och lärare är en av grunderna för den nordiska samarbetet.
− Vi kommer att uppdatera nordiska avtal och diskutera det nordiska mervärdet då det gäller att främja mobilitet och utbildningssamarbete. Samarbetet inom Nordplus och CIMO fortsätter förstås också.
Basfärdigheter under lupp
Den internationella PIAAC-undersökningen, som i början av 2010-talet mätte utbildningsnivån hos vuxna, spelar en viktig roll i det nordiska samarbetet kring basfärdigheter. Ordförandeåret ger större möjligheter att fortsätta samarbetet och den nya flyktingsituationen gör ämnet högaktuellt.
I februari kommer en arbetsgrupp inom NVL att ge ut en översikt över de nationella systemen för basfärdighet som bygger på den forskning kring ämnet som sattes igång under Danmarks ordförandeår i fjol. Översikten beskriver hur basfärdigheterna kommer fram i utbildningssystemen i de nordiska länderna.
− Det blir ingen tjock lunta utan den lyfter bland annat fram områden som behöver bearbetas vidare på nordisk nivå och områden som kan komma att kräva mer forskning, säger Karlsson.
Att det finns brister i baskunskaperna hos finländare som fyllt femtio kom fram redan i PIAAC-undersökningen. Traditionellt definieras Basic Skills som kunskaper i skrivning, läsning och matematik som i Finland jämförs med den utbildning som ges i grundskolan. De vuxna som behöver komplettera sina kunskaper har hittills haft möjlighet att göra det på kvälls- och veckoslutskurser. Den nya flyktingsituationen gör emellertid att man måste ta sig en ordentlig funderare på vilka målgrupperna är och vilka olika behov det finns.
− Vi behöver olika lösningar för olika människor. Mycket beror på vilken bakgrund en människa har och vilka brister det finns i utbildningen. Basfärdigheter kan handla om att i främsta hand lära sig läsa och skriva och det finns nu till exempel flera personer som kan studera på dagtid, säger Karlsson.
Vad säger företagen?
Tätt knutet till frågan om basfärdigheter är lärande på arbetsplatsen. NVL:s nätverk Kompetens ur ett arbetslivsperspektiv har tagit sig en närmare titt på hur man kan kombinera de två. Nätverket kommer att ge förslag på och rekommendationer för hur man bättre kunde samordna vuxenutbildningssystem och arbetsplatslärande.
− I maj håller vi ett sakkunnigmöte inom ramen för ordförandeåret, där vi diskuterar hur man kan koppla ihop basfärdigheter och arbetsplatslärande. Vi vill bland annat ta reda på vilka åtgärder som krävs i samarbetet mellan utbildningsanordnare och näringslivet/företagen i fall där en person inte har de basfärdigheter som arbetet kräver, säger Karlsson.
Att gå över hinder
Jag frågar Ulla-Jill Karlsson hur det är att jobba för intensivare nordiskt samarbete samtidigt som gränshindren mellan de nordiska länderna blir allt högre, trots allt vackert tal om det motsatta.
− Visst känns det främmande om man skulle behöva ta fram passet när man åker till Sverige. Det är svåra frågor. Jag har jobbat med nordiskt samarbete i väldigt många år, där demokrati och jämställdhet alltid har varit grundläggande frågor. Nu är det ännu viktigare att jobba med dem. Viktigt är det också att vi i Norden är medvetna om varandras åtgärder och att vi tillsammans får fram fungerande lösningar inom utbildningen. Det behovet blir nu alltmera akut.
Utdrag ur sektorprogrammet för utbildning och forskning:
”I framtiden blir det allt viktigare att värna om de generiska kompetenserna för själva inlärningsprocessen och att fortlöpande uppdatera kunskaperna i en föränderlig verksamhetsmiljö. Att höja den vuxna befolkningens kompetensnivå så att den svarar mot behoven på arbetsmarknaden är en gemensam utmaning för alla nordiska länder. Under ministerrådets möten under inkommande år, kommer Finland särskilt att uppmärksamma sambanden mellan utbildning och arbetslivet samt i synnerhet digitaliseringens inverkan på utbildning och arbetslivet.”
