Det projektet Dags att prata handlar kort och gott om att uppmuntra människor att föra diskussioner kring teman som främjar inkludering och hållbarhet. Ämnena får gärna handla om framtidsfrågor och vara relevanta för det svenskspråkiga Finland i dag. Strukturen för diskussionerna utgår från Dialogpaus-metoden, en metod där den konstruktiva dialogen står i centrum.
– Vi finländare har blivit sämre på just den biten. En orsak kan vara att vi sitter så mycket framför våra skärmar, säger Julia Hemgård.
Inom ramarna för projektet Dags att prata har Bildningsalliansen i Finland varit med och initierat olika diskussioner kring aktuella teman på olika orter i landet. Det första samtalet som ordnades var ett lite mera nischat samtal inför kommunalvalet 2021.
– Till en början fick vi pusha ganska mycket och initiera olika temabaserade samtal. Men konceptet sprider sig, och nu märker vi att många tar kontakt med oss och vill samarbeta, säger Julia Hemgård.
Samtalens form ser olika ut. Det kan handla om publika eller interna samtal som antingen sker fysiskt, via Teams eller andra liknande digitala plattformar.
Enligt Julia Hemgård är det ideala antalet deltagare cirka tio personer.
– I skolmiljöer har vi ordnat samtal med betydligt fler deltagare, och de har ändå utfallit väl.
Julia Hemgård berättar om ett lyckat samtal som genomfördes på distans. Deltagarna var tolv till antalet, men under samtalets gång blev hälften ombedda att stänga av sina mikrofoner och kameror. Deras uppdrag blev nu att i stället lyssna aktivt på de övriga deltagarna som fortsatte samtala med varandra.
– I en sådan situation måste man lägga band på sig. Det handlar om att verkligen ta till sig vad den andra säger och att begrunda. Just den här attityden utgör en stor skillnad jämfört med debatter på sociala medier som de flesta är mera vana vid i dag, säger Julia Hemgård.
I den här metoden är det dialogen som är själva syftet och inte resultatet. Det här utgångsläget har i vissa fall varit främmande och nytt för deltagarna. Det gäller i synnerhet alla som är vana vid traditionella paneldebatter där man ofta har som målsättning att man ska komma fram till någon form av konsensus.
– Vissa deltagare har till en början uttryckt att det känts flummigt, men de flesta som varit tveksamma i början har ända varit nöjda efteråt, säger Julia Hemgård. Den här första tveksamheten har visat sig vara störst bland dem som deltagit under arbetstid utifrån sin yrkesroll.
– Man vill prestera och önskar få veta vad det är tänkt att diskussionen ska föra med sig och vilken nytta man kommer att ha av samtalet. Men det här sättet att samtala handlar i stället om att fördomsfritt titta på en fråga från olika synvinklar, säger Julia Hemgård. Hon berättar om en gymnasieklass där ingen först vågade säga någonting.
– Studerande trodde att det handlade om att man måste svara rätt eller fel på frågorna, säger Julia Hemgård.
Vad är det då för ämnen man kan diskutera? Julia Hemgård räknar upp en långt lista på olika samtalsämnen. Hittills har det varit allt från hållbarhetsfrågor till vilken betydelse litteraturen har för att man bättre ska förstå sin omvärld. Ett samtal har handlat om hur det är att vara ung på landet.
Heidi-Anna Vihriälä var en av dem som deltog i en diskussionsfestival i staden Tavastehus i september 2022. Temat var ”Lyckan att läsa”. Hon ser nu framemot att få delta i något av de nya samtalen som är under planering.
– Jag hade inga större förväntningar, men blev positivt överraskad av hur trevligt det var att delta. Genast i början av samtalet fick jag många nya tankar och tiden gick nästan för snabbt.
Hon valde att delta i diskussionen just för att samtalet ordnades på svenska. Det här i motsats till allt annat program som främst ordnas på finska i hennes hemstad.
Projektet Dags att prata har som målsättning att nå ut till den svensktalande befolkningen i Finland, samt till personer som vill tala svenska. Finlandssvenskarna är en minoritetsgrupp och därför finns det ändå en viss risk att samtalen lätt kan bli för homogena.
– Vi försöker sammanföra olika typer av människor. När vi diskuterar nyinflyttade som valt att integrera sig på svenska, har vi till exempel låtit de här personerna diskutera med varandra, i stället för att endast välja ut en representant. Det är så man ofta gör när man ordnar en vanlig paneldebatt, säger Julia Hemgård.
Själva målgrupperna försöker man däremot bredda så mångsidigt som möjligt. Det kan handa om ålder, etnicitet och samhällsbakgrund.
– Vi vill nå ut till sådana personer som inte annars deltar i samhällsdebatten och möta dem på deras villkor, säger Julia Hemgård.
Vem har mest nytta av den här metodiken?
–Den kan beröra alla tänkbara individer i ett samhälle. Vi vill lyfta fram hur brett den här modellen kan användas. Metoden är också lämplig för organisationer som vill använda den inom olika strategiprocesser, eller andra former av utvecklingsarbeten.
Om projektet Dags att prata
- Bildningsalliansens projekt Dags att prata är finansierat av Svenska kulturfonden och genomförs i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen.
- Målsättningen är att synliggöra metoden och främja konstruktiva dialoger på svenska i Finland.
- Projektet är också med i YLE:s fleråriga satsning Bra sagt/ Hyvin sanottu som främjar samtalskulturen i Finland.
- Dialogpaus-metoden har ursprungligen utvecklats av Sitra som en metod för att ordna konstruktiva samtal. Dialogpaus-stiftelsen har nu tagit över Sitras uppdrag och fortsätter arrangera samtal om aktuella samhällsfrågor.
Länkar till projekt som främjar samtalskulturen i Finland.
Dialogpaus – Bekanta dig med projektet som är en förlaga till projektet Dags att prata.
Bra sagt – Det här är ett projekt som initierat av public service i Finland.
