In Finland har man tagit det första stegen mot att utveckla ett nytt kartläggningsverktyg för nyanlända. Projektkoordinatorn Maija-Leena Pusa har varit med och utvecklat verktyget inom ramarna för ett projekt som även inkluderat den finländska staden Lahtis och dess verksamhet för invandrare.
– Målsättningen är att vi ska bli bättre på att kartlägga kompetenser i ett så tidigt skede som möjligt, säger Maija-Leena Pusa.
Hon berättar att det finns två huvudsyften med den nya prototypen som ännu är under arbete.
– Det första är att det ska vara ett visuellt verktyg som gör att man kan minimera mängden ord när man kartlägger de nyanländas kunnande. Det här är viktigt eftersom språket ofta utgör en begränsning i arbetet.
En konkret och sann bild
Med hjälp av vissa grundläggande frågor utreder man den handleddas kompetens, såsom utbildningsbakgrund, språkkunskaper, IT-kunskaper och arbetslivserfarenhet.
Enligt Maija-Leena Pusa är det många nyanlända som har ganska orealistiska förväntningar på framtiden. Hon kommer nu in på det andra viktiga syftet med verktyget, som är att ge de nyanlända en sann visuell bild av verkligheten.
– Med hjälp av en konkret bild som uppstår när man fyllt i frågeformuläret kan man visa att här befinner du dig nu, och hit har du som målsättning att nå, men för att du ska kunna nå dit, så behöver du ännu skaffa dig de här olika kompetenserna. Det kan till exempel handla om språkfärdigheter, säger Maija-Leena Pusa.
Hon betonar att man ändå aldrig ska slå ner en människas drömmar.
– Men man måste alltid tydligt försöka synliggöra vad det är som krävs för att en person ska kunna få sitt drömyrke.
Bra verktyg för handledarna
Maija-Leena Pusa har lång erfarenhet av att arbeta med nyanlända. Hon har fungerat som handledare för invandrare i Lahtis i nästan 30 år, och har varit engagerad med en mängd olika projekt, bland annat inom vägledning och erkännande av kunnande.
Det här aktuella projektet är samtidigt en viktig utvecklingsbit av hela verksamheten vid Lahtis OSKE, det vill säga stadens kompetenscentrum för invandrare.
– Projektet gav upphov till idén om att skapa ett verktyg som samtidigt också skulle hjälpa handledarna i deras arbete, säger Maija-Leena Pusa.
Kunnande men intyg saknas
I nuläget så identifierar kartläggningsverktyget endast de färdigheter som man skaffat sig inom det officiella utbildningssystemet och som kan bestyrkas genom intyg eller betyg. Det som ännu inte kan kartläggas kan till exempel var utbildning inom den fria bildningen.
– Det nya verktyget borde utvecklas så att också den här viktiga delen av kunnande skulle beaktas, säger Maija-Leena Pusa.
Hon berättar att det finns många invandrare som därtill har en rik flora av olika andra intyg vars innehåll kan vara svårt att förstå på grund av språkförbistringen. Därtill nämner Maija-Leena Pusa allt det kunnande som invandrare har förvärvat till exempel i hemmen, på sina tidigare arbetsplatser eller på fritiden.
– Det kan till exempel handla om en person som arbetat mycket med datorer, och har ett stort datorkunnande, men saknar intyg. Som komplement till det nya kartläggningsverktyget behövs det även skickliga vägledare och att de nyanlända ges möjlighet att visa upp sitt kunnande i praktiken.
Hon var en fena på matematik
Maija-Leena Pusa säger att många av de nyanlända har en överstor tro på sitt eget kunnande, medan andra kanske tycker att de inte kan någonting alls.
Hon berättar om en kvinna som blev ombedd att matematiskt räkna ut ingrediensmängder och portionsstorlekar för ett specifikt antal personer. Kvinnan uppgav själv för sin lärare att hon inte kunde matematik överhuvudtaget, men när hon tillredde portionerna kunde hon ändå i praktiken räkna ut precis exakt rätt mängd ingredienser och servera rätt storlek på portionerna.
– Det här är ett exempel på att många nyanlända inte känner till sitt osynliga kunnande. De nyanlända förstår kanske inte alltid vad vi menar i en intervjusituation när vi säger ”att man kan någonting” eller använder engelskans begrepp som ”can” och ”learning”, säger Maija-Leena Pusa.
Inredde en hel restaurang
Maija-Leena Pusa delger ett annat exempel. Det var en flyktingman i Finland som själv tyckte att han inte kunde någonting när han blev ombedd att berätta om sitt kunnande. Senare visade det sig att han inrett flera restauranger i Finland, men själv kategoriserade han inte sina visuella färdigheter som ett kunnande värt att nämnas.
– Förutom språkliga missförstånd kan den egna förmågan att objektivt bedöma sitt eget kunnande också vara förknippad med olika kulturella aspekter och olikheter, eller så sätter den egna personligheten sina begränsningar. Därför är det bra med ett konkret och visuellt verktyg, säger Pusa.
Verktyget ska ännu utvecklas.
Under hösten 2022 utformade Maija-Leena Pusa verktyget till en nivå som gör att det nu kan användas antingen som hjälpmedel inom vägledning eller som ett självständigt verktyg. Den digitala versionen är inte klar, men pappersversionen finns tillgänglig.
Praktikanten Neila Shcheglova designade till en början olika digitala versioner.
– Utgående från olika användarupplevelser valde vi den som fungerade bäst, säger Maija-Leena Pusa.
I nuläget har man ännu inte kommit överens om en särskild digital plattform för verktyget, och Maija-Leena Pusa beskriver pappersversionen som en anspråkslös första prototyp med många utvecklingsmöjligheter.
– En av målsättningarna är att verktyget ska utvecklas ytterligare i sin digitala form, och jag hoppas att någon person ska ta sig an uppdraget. Kanske kan verktyget i framtiden även kopplas till områden inom artificiell intelligens, säger Maija-Leena Pusa.
Kontakt
Vill du veta mera? Ta då kontakt med Maija-Leena Pusa via e-post: maijaleena.pusa@gmail.com
