Det nyligen avslutade projektet Framtidslabbet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF) och genomfördes i kommunerna Järfälla och Upplands-Bro norr om Stockholm. Målgruppen var unga vuxna i åldrarna 16–24 år som varken arbetar eller studerar, och som har någon form av självskattad psykisk ohälsa. Arbetet fortsätter även efter att projektet avslutats. Nu anordnar Järfälla träffar flera gånger i veckan, då ungdomar som har varit med i projektet deltar i olika aktiviteter. Syftet är att hjälpa dem vidare i livet. De får också hjälp att hitta praktikplatser. Även Upplands-Bro planerar att följa upp projektet på ett liknande sätt.
Program ger stärkt självförtroende
Det är onsdag, en de första riktigt varma vårdagarna, när fyra 18- och 19-åringar träffar studie- och yrkesvägledaren Belsam Al-Geilani och socionomen Linda Sjöberg för gruppaktiviteten ”7-Tjugo”. Aktiviteten är indelad i sju delar och ska hjälpa deltagarna att förstå sig själva bättre och få stärkt självförtroende.
Den här onsdagen är samtalsämnet kommunikation och deltagarna får bland annat öva på att beskriva bilder för varandra.
De fyra ungdomarna delar upplevelsen av att gymnasiet inte fungerade för dem av olika skäl. En berättar om stress i hemmet som gjorde det svårt att balansera skolan och familjelivet samtidigt. En annan berättar att han fick hälsoproblem som gjorde att han kom efter i skolan.
Under projekttiden fick de bland annat göra studiebesök på olika arbetsplatser. Nu har två av killarna fått praktikplats på en förskola några timmar om dagen, samtidigt som de deltar i 7-tjugo.
Stämningen denna eftermiddag är uppsluppen och killarna samarbetar bra. De får mycket beröm av Belsam och Linda.
Psykisk ohälsa hos många ”uvas”
Uvas brukar de kallas, en förkortning av ”unga som varken arbetar eller studerar”. Orsakerna till att vissa ungdomar har svårt att komma vidare i livet kan variera, men det är inte ovanligt att någon form av psykisk ohälsa finns med i bilden. Det är till exempel vanligt att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism och adhd, har svårt att orka med skola och jobb på samma sätt som dem som är mer ”neurotypiska” (utan npf-diagnos).
Vid Framtidslabbets start var arbetslösheten bland ungdomar i de två kommunerna mellan 13 och 14 procent, och andelen hade ökat med 4–5 procent det senaste året.
– Vi kände att vi var tvungna att hitta på något för den här målgruppen. Det är en utmaning i alla kommuner vad man ska göra, både med de som är 16 till 19 år och finns inom aktivitetsansvaret och de som är lite äldre och som man inte vill lämna helt. Jag skrev ihop en ansökan och med lite tips och tricks från ESF fick vi igenom den. Vi kunde starta upp i januari 2021, berättar Madeleine Mjöberg, rektor för Järfälla vuxenutbildning som har varit projektets ägare.
Tätt samarbete mellan flera instanser
Idén med projektet var att skapa anpassade insatser för just denna målgrupp och att ha ett tätt samarbete mellan projektledare, arbetsmarknadskonsulenter, studie- och yrkesvägledare, hälsocoach, administratörer och aktivitetssamordnare. Även den ideella sektorn och det lokala näringslivet har varit inblandade. Efter att projektet avslutats ordnas regelbundna nätverksfika-träffar. När NVL är där deltar representanter från socialtjänsten och daglig verksamhet, Rotary, S:t
Lukasstiftelsen som arbetar med psykoterapi, samt en lokal företagare som har tagit emot en av ungdomarna på praktik.
Pandemin försenade projektet
I januari 2021, när projektet skulle starta, pågick Coronapandemin och flera planer måste skjutas upp.
– Alla fantastiska idéer vi hade om att man skulle ut och träffa folk och uppsökande verksamhet, där fick vi tänka om. Men det är inte optimalt att nå ut till den här målgruppen digitalt.
Några aktiviteter genomfördes utomhus under pandemin, bland annat pratpromenader. Men det var först när restriktionerna försvann i början av 2022 som projektet tog fart på riktigt.
– Det man skulle ha gjort på nästan två år fick man klämma in på ett år. Sen fick vi lite förlängning också för att man såg att det var ett så pass lyckat projekt. Vi kom i kontakt med ungdomarna och nådde våra mål, säger Madeleine Mjöberg.
Cykelturné för att hitta deltagare
En utmaning kan vara att få kontakt med målgruppen. De som var under 20 år fanns i en databas och var lätta att hitta. Den äldre gruppen, 20–24 år, fick man leta upp genom uppsökande verksamhet. Två studie- och yrkesvägledare gav sig till exempel ut på cykelturné och stod i olika köpcentrum i kommunen och delade ut information. Framtidslabbet fanns också på sociala medier.
Nästa steg vara att kartlägga de ungdomar som de kom i kontakt med.
Definitionen psykisk ohälsa byggde på individernas egna självskattning.
– Vi har ju inte någon vårdkompetens hos oss. Definitionen gjordes internt inom projektet. Det handlade om att individen själv vid kartläggningssamtalet identifierade att man var orolig, eller man led av stress, eller man kanske hade någon npf-diagnos som gjorde att man hade hinder för att komma vidare, säger Madeleine Mjöberg.
Allt bygger på frivillighet
Deltagande i projektet var frivilligt. Detsamma gäller aktiviteterna som har fortsatt efter projektets slut.
– Vi kan aldrig tvinga någon, för vi har ju ingen ersättning som vi betalar ut eller något sånt, till skillnad från Arbetsförmedlingens insatser. Det innebär att vi måste ju ha insatser som är anpassade efter ungdomarna, men som också ibland kan vara lite utmanande. Här pratar vi 17-åringar som inte har gått i skolan, eller 19-åringar som inte har gått i gymnasiet. Det är inte så att de har suttit hemma och tyckt att livet har varit skönt. De har ju haft utmaningar, social fobi till exempel. De har kanske inte tagit sig utanför dörren, varit hemmasittare i många år. Då måste man ju hitta olika former av motivation för att först locka ut dem ur hemmet, säger Madeleine Mjöberg.
Målen nåddes – enligt självskattningar
Målet med projektet var att 90 procent av deltagarna skulle ha genomfört någon form av stegförflyttning mot arbetsmarknaden genom exempelvis utbildning och/eller praktik. De skulle också få ökad psykisk och fysisk hälsa under projekttiden, och även en ökad självkännedom och kunskap om arbetsmarknaden.
– Merparten tycker att de har erhållit en stegförflyttning och fått kvalifikationer som de kan använda när de ska ut och göra andra saker. Det är självskattningar som man får mäta det här med.
Det är individerna själva som mäter sin upplevelse. Men enligt dem har vi också nått de målen, säger Madeleine Mjöberg.
Läs mer om Framtidslabbet och Järfällas arbete med ”uvas” här.
