– Det här är en katastrof och hela våren har vi befunnit oss i ett chocktillstånd. Ekonomin har redan tidigare varit dålig här vid Yrkesakademin och nu verkade det som att vi äntligen skulle komma på grön kvist, säger rektorn Anne Levonen.
I stället gick det tvärtom.
Det hörs inga muntra tongångar efter att regeringen i våras meddelat sina planer på att spara cirka 100 miljoner euro inom den finländska yrkesutbildningen. I september skärptes sparkraven med ytterligare 20 miljoner.
Sparåtgärderna kommer främst att påverka vuxna som vill vidareutbilda sig eller redan har en examen från tidigare. I praktiken drabbar åtgärderna den snabbt växande gruppen vuxenstuderande och därmed livslångt lärande i Finland.
Rektorn gör en kursändring
Vid yrkesutbildningen Axxell som finns i södra Finland är tongångarna inte heller muntra. Här har man i likhet med Yrkesakademin inlett omställningsförhandlingar och många arbetsplatser och utbildningsprogram är hotade. De två skolorna ska spara minst en miljon euro var.
– Luften gick verkligen ur mig när jag hörde om regeringens planer i våras, och jag känner att ingen har gjort någon konsekvensanalys. Det blir snabbt kostsamt om man låter bli, säger en upprörd Lillemor Norrena.
Vid årsskiftet tillträdde hon som rektor efter många år som prorektor med ansvar för vuxenutbildningarna. Hon berättar att hennes plötsliga kursändring väckt stor förvåning bland kollegerna.
– En av våra enhetschefer sa att hon inte förstår något längre. Jag, som alltid har pratat om betydelsen av vidareutbildning, omskolning och branschbyte, säger plötsligt att vi ska skära ner inom vuxenutbildningen, som är ett område där vi verkligen kan växa, säger Lillemor Norrena.
Vilka yrken riskerar försvinna?
Regeringen bestämmer, och på fältet måste man följa besluten, även om det gör ont. Nu är det tuffa tider, och i skolorna funderar man intensivt på hur den nya situationen ska hanteras. Besparingarna är så stora att det krävs drastiska åtgärder. Hur resonerar ledningen? Vilka yrken försvinner?
Lillemor Norrena säger att innan sparkraven var ett faktum har man följt arbetslivets behov och samtidigt varit proaktiv och blickat framåt för att försöka förutse framtidens behov.
– Det enklaste skulle vara att bara lägga ner utbildningar, men vi måste tänka långsiktigt. Vad händer om regeringen, eller en ny, plötsligt ändrar sig? Då måste vi snabbt kunna återuppta utbildningar, men om vi redan hunnit avveckla verkstäderna är det svårt, säger hon.
Anne Levonen påpekar också svårigheten med att snabbt starta upp igen om den uppsagda personalen hunnit få jobb på annat håll.
Yrken av stort samhälleligt intresse
Redan nu kan Lillemor Norrena berätta att Axxell kommer att lägga ner flera utbildningar, men vilka kan hon ännu inte exakt säga.
Vid Yrkesakademin är man också tvungen att se över hela sin yrkespalett. Rektorn Anne Levonen berättar om några linjedragningar i Yrkesakademin. De studerande som söker sig till kompetenshöjande utbildningar eller redan har en examen från tidigare kommer att drabbas.
– Även om det gör mig ont, måste vi följa regeringens beslut. Samtidigt måste vi säkerställa att våra svenskspråkiga unga har tillgång till ett brett utbud av utbildningar på svenska. Det är en fråga om jämlikhet, säger hon.
De två rektorerna säger att utbildningar som fyller ett särskilt samhällsbehov, som inom sjukvården, samt populära teknikutbildningar, troligen kommer att bevaras längst.
Stöd till vuxenstuderande försvinner
Som om det inte skulle vara nog med att yrkesutbildningarna får betydligt mindre pengar, så slopar regeringen samtidigt också vuxenstudiestödet. Axxell har redan märkt att ansökningarna till trädgårdsmästarutbildningen för vuxna minskat, och minskningar på vuxensidan har också märkts vid Yrkesakademin.
– Det indragna stödet har tyvärr påverkat mer än jag först trodde, säger Lillemor Norrena bedrövat.
Hon kan i viss mån förstå att regeringen knappar in här. Under en tidsperiod har man rätt frikostigt delat ut stöd till praktiskt taget vilka utbildningar som helst, men hellre hade hon sett att man i stället gjort en tydligare styrning och plan för individens karriärutveckling.
Rektorerna försöker se ljus i tunneln
Finns det några positiva saker med inbesparingarna? Ett talesätt lyder att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. De båda rektorerna är snabba att svara på frågan.
– Det här driver fram vår egen kreativitet och i sådana här lägen blir man tvungen att våga testa nya lösningar. Vi kommer att testa nya kombinationsutbildningar med både unga och vuxna inom samma utbildning, och det är något vi redan från tidigare har lyckade erfarenheter av, säger Lillemor Norrena.
Anne Levonen säger att krisen i bästa fall kan leda till nya former av samarbeten för finlandssvenskarna i Finland.
– Det finns ett stort mervärde i att samarbeta och kanske måste vi inom yrkesutbildningarna börja specialisera oss mera på de olika orterna. Kanske hittar vi helt nya arbetssätt, kanske föds det nya goda idéer utifrån det här.
Nu sågas en viktig gren av
Trots att rektorerna försöker se någon strimma av ljus är de i grunden starkt kritiska till regeringens quick fix-åtgärder som Anne Levonen kallar dem. Hon säger att åtgärderna är ytterst kortsiktiga.
– Det här är inte hållbar utveckling. Beslutsfattarna inser inte hur mycket det kommer att skada välmående och hela bildningsnivån när man sågar av en gren som är svår att reparera i efterhand.
Hon tror att hennes nordiska kolleger kommer att bli mycket förvånade när de hör att Finland nu backar så här starkt inom området för livslångt lärande.
– Många år i rad har Finlands korats till världens lyckligaste land, och jag tror att detta kommer att synas framöver i den placeringen. Finska folket blir olyckligt om inte regeringen snart inser sitt misstag.
