Tio kilometer söder om Visby, alldeles i närheten av en stor väg och en militärförläggning, finns en oas som breder ut sina tentakler över hela världen. Ekobyn som grundades för tio år sedan kan beskrivas som ett socialt och ekotekniskt experiment och laboratorium.
Byn ingår också i ett internationellt nätverk av andra ekobyar, och den är samtidigt en plattform för allehanda miljö- och fredsfrämjande aktiviteter.
– Jag ser varje ekoby som ett litet ljus som ger hopp. Byarna talar om att det faktiskt finns andra berättelser om hur man kan leva sitt liv, säger Vivian Straub.
Volontärer från många länder
Verksamheten i Suderbyn förverkligas rent konkret av ett antal koordinatorer som ansvarar för varsin arbetsgrupp. Den kan fungera utifrån ämnesområden som utbildning, social gemenskap, alternativ odling eller miljövänligt byggande.
I byn bor också cirka 20–25 volontärer från ett tiotal länder. Tillsammans bildar alla ett arbetskollektiv. På dagarna arbetar man inom någon av grupperna. De som är med i den gruppen som ansvarar för miljövänligt byggande hjälper till att bygga upp byns infrastruktur.
– Det kan handla om allt från att bygga komposterande toaletter till att förnya tak, säger Viviane Straub.
Holistiskt perspektiv på tillvaron
I den gotländska byn finns som väntat en rik flora av olika alternativa anordningar. Bland dem kan nämnas ett avancerat biogassystem, vertikalodlingar och andra hållbara odlingar där man använder sig av naturens mångfald och växtsätt som förebild.
– Vi har en geodetisk kupol där vi utan jord kan odla olika grönsaker som tomat, spenat och även kikärter. Det här är ett vertikalt system som också kan användas i städer där det är trångt, säger Viviane Straub.
Själva byn är självförsörjande under ungefär sex månader i året, men Viviane Straub vill lite tona ner den ekologiska biten.
– Vi talar egentligen inte om hållbarhet, utan om återfödelse (regeneration). Det handlar om att experimentera och skapa ett helt nytt system där allting börjar återskapa sig själv, säger Viviane Straub.
För att kunna skapa en sådan verklighet, krävs det mycket mera än ekologiska metoder som är synliga för ögat.
– Det handlar lika mycket om att hitta social hållbarhet i en tid när många gemenskaper och sociala grundfundament håller på att falla isär. Vi vill ha ett holistiskt perspektiv på tillvaron, säger hon.
I byn upplever man ibland stress
När Viviane Straub berättar om verksamheten kan man lätt få en bild av en paradisisk tillvaro. På byns webbsida finns en snigel som för tankarna till ett långsamt stresslöst liv. Men det är inte riktigt hela sanningen.
– Ibland måste vi lugna ner också oss här i byn och medvetet sänka vårt tempo. Då sätter vi oss ner och funderar över vad som på riktigt är viktigt. Vi tänker mycket utifrån termen kollaps, och ibland bär vi ett alldeles för stort ansvar för hela världen, säger Viviane Straub.
Hon medger att gemenskapen är långt ifrån konfliktfri, även om man betonar den sociala gemenskapen och arbetar utifrån konfliktlösande metoder tillsammans med olika specialister inom området.
– Det kan till och med se ut som om vi har fler konflikter här än på andra ställen. Men det beror på att vi pratar mera med varandra, vi delar våra konflikter och de synliggörs. Många människor vet inte hur de ska verbalisera vad de känner, men här gör vi det, säger Viviane Straub.
Att komma överens slukar tid
I Suderbyn praktiserar man sociokrati. Det innebär att alla blir hörda innan man fattar ett beslut. Om alla inte blir nöjda med ett beslut, försöker man kontinuerligt hitta nya vägar.
– Det är mycket tidskrävande med ett synsätt som utgår ifrån att alla i en gemenskap har samma makt. Man måste vara beredd att diskutera mycket och även kompromissa, säger Viviane Straub.
Men samtidigt ser hon det här som en viktig lektion där man lär sig om varandra och hittar nya alternativa vägar framåt.
Ett alternativ till kapitalism
Att lära av varandra och även med varandra är viktiga aspekter av livet i den lilla gotländska byn. Hela verksamheten i Suderbyn bygger på ”re-learning”. Det vill säga att det kunnande man på olika sätt blir en del av, förväntas man hela tiden förmedla vidare i ett kontinuerligt ekosystem.
Inom gemenskapen finns många schemalagda tillfällen där volontärerna delar med sig av sitt kunnande. Det kan handla om kunskaper om örter, textilanvändning, musik eller konflikthantering och ickevåldsmetoder.
För det här kretsloppet driver man också en NGO Relearn där man utbildar inom hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.
– Allt det vi lär oss ska inte stanna på Gotland. Vi vill till exempel sprida kunskap om att det finns alternativ till kapitalismen.
Ett exempel är ett samarbete med ekonomistuderande från University of Uppsala Campus Gotland.
– De kom hit till byn och fick höra sådant inom ramarna för det ekonomiska området som de aldrig tidigare hade hört, säger Viviane Straub.
En vanlig dag i Suderbyn ekoby
- Klockan 8.30 hålls ett gemenskapsmöte där någon person ansvarar för frukosten. Nu drar man upp riktlinjer och planerar dagen. Varje arbetsgrupp får tillfälle att berätta om sina aktiviteter och behov.
- Mellan klockan 9–13 pågår arbetet i de olika arbetsgrupperna som kan bestå av odling, byggnationer, utbyte av kunnande eller främjande av social hållbarhet.
- Klockan 13.00 samlas man till lunch som någon i kollektivet tillagat. Innan lunchen avnjuts, tar man del av en matpresentation, en dikt eller en allsång.
- Mellan 14–17 fortsätter arbetet i grupperna. När man är klar äter man lite mat, men tillagningen av middagen sker mera oorganiserat och på individnivå.
- Cirka en kväll i veckan försöker man hålla ett gemenskapsmöte som samtidigt är en utvärdering av själva verksamheten.
