21/12/2021

Åland

Digitala kompetenser, Lika möjligheter, Livslångt lärande

5 min.

”Vi lär oss så mycket nya saker varje dag”

Paret Hasna Naasan och Salah Moussa från Syrien är de första som går utbildningen Grundvux på Åland. Här ute på den åländska landsbygden trivs de.

Vi lär oss så mycket nya saker varje dag

Eva Ekström Andersen är linjeledare och lärare i svenska och engelska. Hon betonar hur viktigt det är att lära sig att bli en samhällsmedborgare och att Hansna och Salah jobbar med de digitala färdigheterna.

Grundskola för vuxna är en helt ny utbildningsform på Åland. I den här artikeln kommer vi att kalla det för grundvux. Det är för personer som saknar avgångsbetyg från grundskolan.

Den är uppdelad i tre skeden: läs- och skrivkunnighetsskedet, inledningsskedet och slutskedet. Slutskedet motsvarar högstadiet och den delen är hos Ålands Folkhögskola. Utbildningen startade i oktober 2021. Under två år får studerande läsa de ämnen som behövs för att få ett avgångsbetyg från grundskolan. Man måste vara minst 17 år och kunna svenska på A2-nivå för att få gå slutskedet.

Kriterier för att gå Gundvux:

  • gått ut grundskolan med skiljebetyg eller helt saknar avgångsbetyg.
  • flyttat till Åland och börjat sin skolgång direkt i högstadiet och därför inte hunnit tillägna sig hela grundskolans lärokurs.
  • flyttat till Åland som vuxen och har ingen/kort/avbruten skolgång från sitt hemland.
Hasna Naasan och Salah Moussa
För tre år sedan kom Hasna Naasan och Salah Moussa från Syrien till Åland. Nu njuter de av studier i ett vintrigt landskap och har framtidsdrömmar om att starta eget eller studera vidare.

Detta ingår i studierna

Ämnen som ingår är svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, religion och livsåskådningskunskap, historia, samhällskunskap, biologi, geografi, fysik, kemi, hälsokunskap, idrott samt valfria ämnen som till exempel datakunskap och slöjd.

Men förutom allt det ingår det även att bli en samhällsmedborgare.

– Vi fokuserar mycket på datakunskapen. Det handlar om allt från att boka tid hos frisören eller läkaren, besöka myndigheters hemsidor eller boka en resebiljett. Det är en färdighetsträning och så småningom ska de få en varsin dator att ha hemma. Vi övar på att ha distansundervisning, något som blir allt vanligare, säger Eva Ekström-Andersen, linjeledare och lärare i svenska och engelska.

Hon nämner den pedagogiska utmaningen – att ha fyra studerande med olika modersmål, varav en är ålänning och talar svenska.

– Vi diskuterar allt och pratar mycket med varandra. Sedan har vi fått en stor skärm hit som underlättar betydligt för undervisningen på plats, men även om det blir aktuellt med distansundervisning.

Eva nämner en förebild och det är den svenska läromedelsförfattaren Tiia Ojala. Hon är lärare i svenska som andra språk och arbetat mycket med nyanlända elever och språkintroduktion.

– Hon har mycket som man kan ha nytta av i samhället. Att vara lärare på den här utbildningen gör att man behöver vara eller bli otroligt allmänbildad, säger Eva och poängterar att hon har det bästa jobbet.

– Sedan har jag fått vara med i framtagandet av kursplanerna, det som i grundskolan benämns läroplan, för grundskola för vuxna och det är ju bara en bonus.

Hasna Naasan
Hasna Naasan

Gillar studierna

Vi träffar paret Hasna Naasan och Salah Moussa. De är från Syrien och kom till Åland, tillsammans med de fyra barnen, i oktober 2018. Efter att de flydde från Syrien bodde de i Turkiet.

Salah har tidigare jobbat som skräddare och intresset för sömnad delar han tillsammans med hustrun. Hon är även inhoppare på ett äldreboende och hoppas att hon kan göra sin språkpraktik där.

De har nyss avslutat en lektion i idrott och det är dags för lunch.

– Vi fick hoppa hopprep, boxas och så lite rörelse och stretcha också berättar de.

De berättar också om konstiga svenska ord som påminner om varandra men betyder hela olika saker- som yoga och jogga. Att det är svårt med alla nya ord och förstå innebörden av dem.

De fortsätter med entusiasm berätta om en tur i skogen, en utflykt där de tänt en brasa i det vintriga landskapet.

– Det är fint att se sig omkring här, säger de.

Framtidsplaner

Salah Moussa
Salah Moussa

Förutom att studera på heltid så tillverkar och säljer familjen mat och bakverk på torget i Mariehamn. Här kan man få både baklava och falafel. De visar filmer på TikTok där familjen lagar mat tillsammans.

Drömmen är att hela familjen jobbar tillsammans i framtiden eller att studera vidare efter Grundvux.

– Min pappa var snickare och jag kan lite av det. Kanske jag studerar vidare eller söker jobb, säger Salah.

Två av döttrarna studerar på Ålands yrkesgymnasium- de ska bli merkonom och barnledare.

– De kan svenska mycket bättre än oss, men vi lär hela tiden, säger Hasna. Hon blev helt lyrisk när hon klev in i slöjdsalen hos Ålands folkhögskola, där fanns en stickningsmaskin.

– Då kunde jag lära något till de andra. Jag är mycket van med att arbeta med den, säger hon.

Nyeste artikler fra NVL

På VUC Storstrøm kan kursisterne bl.a. modtage ordblindeundervisning eller FVU (Forberedende Voksenundervising), hvor de kan dygtiggøre sig i fagene digital, dansk, engelsk og matematik.

09/07/2024

Danmark

8 min.

En ud af tre kursister på VUC Storstrøm har et job. Til gengæld har de ofte negative erfaringer med at gå i skole. Kursisterne bliver mere modtagelige for at lære dansk eller engelsk, når undervisningen tager udgangspunkt i opgaver på jobbet.

Stora företag driver såkallade tomteskolor i Lappland där man utbildar blivande tomtenissar och julgubbar i den viktiga sysslan. Bild: Samuel Holt, Unsplash.

02/07/2024

Finland

8 min.

Vill du utbilda dig till tomte? Ja, det är ingen omöjlighet. Artesanernas resa är ett finländskt utbildningsprojekt som hjälper kunniga personer att få ett nytt specialkunnande inom turismen. I finländska Rovaniemi är man i full gång med att utbilda nya medarbetare och man erbjuder korta skräddarsydda utbildningshelheter.

Helga Tryggvadóttir (t. venstre) og Ingibjörg Kristinsdóttir er begge utdannet som studie- og arbeidsrådgivere.

25/06/2024

Island

9 min.

Det er öket press i det islandske samfunnet for validering av arbeidslivskompetanser og at tidligere utdanning og erfaring godkjennes. Antall innvandrere öker stadig. Kravet blir sterkere om at de papirer som de bringer med seg hjemmefra godkjennes og åpner for relevante muligheter på arbeidsmarkedet. Mange utdanningssentre tilbyr nå validering av kompetanser i Island. Disse mulighetene brukes både av innvandrere og...
Share This