Finland fick splitterny vägkarta för kontinuerligt lärande

Det som är sönder ska nu repareras med hjälp av livslång vägledning, digital teknik och Al. Processen bakom Finlands nya vägkarta har varit unik. Den har involverat alla politiska partier och massvis med samarbetspartner.

 

– Den viktigaste målsättningen har varit att forma en helhetsbild av Finlands olika faktorer inom kontinuerligt lärande. Vi har identifierat det som fungerar bra, men även det som är ”sönder” och behöver repareras.

Det säger planeringschefen Kirsi Heinivirta vid undervisnings- och kulturministeriet. I mitten av december presenterade Finland en splitterny vägkarta över det kontinuerliga lärandet. Den kan beskrivas som en allomfattande, nationell strategi som berör alla utbildnings- och arbetslivsaktörer. Den bakomliggande processen har varit unik i sitt slag.

– Vi lyckades granska det kontinuerliga lärandet utifrån en helhet där vi överskred administrationsgränserna, de politiska partierna och dessutom i samarbete med arbetslivet, säger Kirsi Heinivirta.

Krisi Heinivirta.jpg Kirsi Heinivirta från undervisnings- och kulturministeriet arbetar vidare under 2021 med den nya reformen. (Foto: Katarina Koch)

Unik arbetsprocess

Vägkartan har tagits fram av en parlamentariskt tillsatt grupp med riksdagsledamöter från alla partier, där undervisningsministern Li Andersson varit ordförande. Det har även funnits en stödgrupp som bestått av arbetsmarknadens olika organisationer, både arbetsgivare och arbetstagare. Utvecklandet har skett mellan ministerier, nationella och regionala myndigheter och institutioner. Representanter från företagsvärlden och socialskyddet har också deltagit.

– Det är unikt, även med globala mått, att man söker konsensus i utbildnings- och sysselsättningspolitiken i ett land, säger Björn Wallén från Fritt Bildningsarbete. Han har varit involverad i uppföljningsgruppen tillsammans med många andra utbildningsanordnare och arbetsprocessen beskriver han som intensiv och kreativ.

Satsning på Al och digitala tjänster

En av punkterna i den omfattande nya linjedragningen är att det kontinuerliga lärandet ska bli en strategisk del av arbetslivet och verksamheten i olika organisationer. Små och medelstora företag ska stödas i processen via olika nätverk. Målsättningen är också att reformera hela servicesystemet som gäller till exempel tillgängligheten för informationen kring kontinuerligt lärande. En viktig nyhet i den processen är utvecklandet av olika digitala tjänster där man även nyttjar Al.

Bakgrunden till vägkartan 

 

Finland har klarat sig bra i Pisa- och PIAAC-undersökningar under 2010-talet. Arbetslivets omstrukturering, utvecklad teknologi, demografiska förändringar samt covid-19 har däremot ritat om hela kartan för det livslånga lärandet.

Under de 30 senaste åren har Finland förlorat cirka 600 000 arbetsplatser där det tidigare räckt med enbart utbildning från grundskolan. De nya arbetsplatserna som uppstår kräver ökat kunnande.

I början av arbetsprocessen hade statens jubileumsfond Sitra en viktig roll via projektet Kompetensens tid (Osaamisen aika). Då publicerades flera viktiga rapporter om det livslånga lärandet, bland dem 30 samhällspåverkares teser om lärande, den offentliga/privata finansieringens roll. Se www.sitra.fi.

OECD har även haft en viktig roll i form av rapporten Continuous learning in working life in Finland (publicerad 2/2020).

Vägkartan kommer att utvärderas i uppföljningsgruppen i slutet av februari 2021.

Målsättningen är att det före utgången av 2023 ska finnas tillgång till samlad information från utbildningsanordnare, arbetsmarknaden och vägledningstjänsterna. Helheten ska omfatta bland annat kartläggning, identifiering, karriärplanering och förutsägelser om framtiden.

Därtill ska den livslånga vägledningen effektiveras på ett mångfaldigt sätt, och till exempel inkludera arbets- och näringscentraler som ska erbjuda mer personlig anpassad vägledning.

De penningmässiga förmånerna kommer också att ses över. Arbetslösa bör ges bättre möjligheter att studera utan att förlora sin arbetslöshetsersättning. Personer som saknar utbildning efter grundskolan ska efter utvärdering kunna erbjudas en utvidgad rätt till frivilliga studier som stöds via arbetslöshetsförmånen.

Björn Wallén.jpg Björn Wallén som representerar fri bildning har uppskattat möjligheten till polistiskt inflytande från många håll. (Foto: Privat bild)

Vilka är fördelarna med en parlamentarisk arbetsgrupp?

– Man undviker ändlösa politiska debatter mellan regeringen och oppositionen. För oss utbildningsaktörer har det här inneburit ett gyllene tillfälle till direkt politiskt inflytande om hur 2020-talets utbildningspolitik skall se ut i Finland, säger Björn Wallén.

Han ser det som positivt att man nu valt att betrakta kontinuerligt lärande som ett ekosystem, i stället för en stel institutionell struktur.

– Folkbildningen i Finland har redan profilerat sig i förhållande till vägkartan genom ett bildningspolitiskt perspektiv på lärande i arbetslivet. Vi kan erbjuda meningsfulla helheter med låg tröskel, lärande design och stigar vidare in till utbildning och jobb.

Lägre trösklar och mångfald

Finlands största centralorganisation för löntagare (FFC) har också varit involverad i processen. Där har man också hållit fanan högt för den fria bildningen.

– Där finns det redan en låg tröskel och möjligheter att studera både mångsidigt och på olika sätt. Det har stor betydelse för personer med låg motivation som bär på tidigare misslyckanden, säger Kirsi Rasinaho som är expert på utbildnings- och arbetskraftpolitik.

FFC har också lyft fram de underrepresenterade grupperna och efterlyst jämlika möjligheter till utbildning och ökat kunnande för alla.

– I Finland är det färre lågutbildade än högutbildade som deltar i olika utbildningar under sin arbetskarriär. Samma skillnad syns också i hur arbetsgivarna är benägna att bekosta olika tilläggsutbildningar, säger Kirsi Rasinaho.

Kirsi Rasinaho.jpg Kirsi Rasinaho är en av många samarbetspartner som tagit fram den nya vägkartan. (Foto: Patrik Lindström)

Vad händer nu?

– De gemnsamma linjedragningarna kommer att börja bearbetas och följas upp genast i början av 2021, säger Kirsi Heinivirta.

Under året kommer man att starta ett stödsystem som inkluderar kontinuerligt lärande och sysselsättningsverksamheten. På agendan står också att snabbt starta upp olika korta, flexibla utbildningshelheter. Andra åtgärder som omfattar de linjedragningar som gjorts kommer att schemaläggas våren 2021.

– Förverkligandet sker också efter regeringsperioden och mer brådskande åtgärder har redan gjorts på grund av coronakrisen, säger Kirsi Heinivirta.