– Kommunernas samtliga vuxenutbildningschefer intygar att de kommer erbjuda validering och studie- och yrkesvägledning samt tillvarata elevens kunskaper och kompetenser. Det har samtliga tretton vuxenutbildningschefer skrivit under på, så bara där har vi en tyngd och ett mandat i vårt arbete, säger Mariette Gustafsson, en av två projektledare som under 2022 arbetar på heltid med projektet Validering i Östergötland 2.0.
Projektet ägs och bekostas av Östergötlands tretton kommuner, med målet att få en likvärdig och kvalitetssäkrad validering oavsett om kommunen har någon vuxenutbildning i egen regi eller inte. En del av förarbetet gjordes i ESF-projektet Validering i Östergötland som Mariette Gustafsson arbetade med tidigare. ESF står för Europeiska socialfonden, och finansierar projekt inom kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser.
– Ett av våra uppdrag är att ta fram dokument som ska vara till stöd i arbetet med validering. Det behövs en uppstyrning och en tydlighet kring validering, säger Mariette Gustafsson.
Både hon och kollegan Cathrine Rygaard har lång erfarenhet av att arbeta med vuxenutbildning och validering. Första gången de hörde talas om den nordiska kvalitetsmodellen för validering, som består av åtta konkreta steg mot en kvalitetssäkrad validering, föll flera pusselbitar på plats.
Ett exempel ur verkligheten:
”Jag minns en kvinna som inte hade arbetat en dag inom funktionsnedsättningsområdet, men hon hade en bror som var multihandikappad och hade varit på sommarläger sedan hon var liten, och hon var väldigt påläst. Hon hade också en moster med en annan funktionsnedsättning och hade blivit insatt i hur lagarna skilde sig åt för barn, ungdomar och vuxna. Hennes kunskaper motsvarade en 200-poängskurs”, berättar Cathrine Rygaard, apropå vad som kan komma fram vid en validering.
– Jag var inbjuden till en nationell workshop om kvalité i validering för erfarenhetsutbyten, anordnad av NVL, Validering Väst och Skolverket, och vi hade workshops kring den nordiska modellen. Det var Per Andersson (professor vid Linköpings universitet och en av medlemmarna i NVL:s expertnätverk för validering, red anm) som presenterade modellen, och då gick det upp för mig: Ja just det. Det kändes så klockrent. Individen i centrum har alltid funnits där, och delar av de åtta faktorerna, men det fanns brister som jag inte kunde sätta fingret på. När modellen presenterades tänkte jag: Här har vi det ju, säger Cathrine Rygaard.
Mariette Gustafsson instämmer:
– Det var en bekräftelse för mig med. Jag fick också modellen presenterad för mig av Per Andersson, när jag jobbade med ESF-projektet. Jag kände direkt att det är precis det här som jag har sett fastän jag inte använt begreppen tidigare, jag kallade det flödesschema.
Den nordiska kvalitetsmodellen – steg för steg
DialogWeb ber Mariette Gustafsson och Cathrine Rygaard att gå igenom de åtta stegen i den nordiska kvalitetsmodellen och berätta om hur de arbetar med dem.
Steg 1, information:
– Vi har i det tidigare ESF-projektet arbetat fram en webbsida, https://valideringiostergotland.se. Det är viktigt att nå fram till målgruppen validander, men även till utbildare, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi arbetar också med att ta fram dokument med information, exempelvis om hur processen går till, så man har något att ge personen inför valideringen, exempelvis om förväntningar och tidsramar. Det ska finnas en tydlighet för den som ska bli validerad. Men även chefer, rektorer och annan berörd personal måste veta att validering finns som en möjlighet.
Steg 2: Förutsättningar:
– För individen handlar det om tid och pengar, att ha möjlighet till en försörjning under själva valideringsprocessen. Även utbildningarna måste få förutsättningar att exempelvis avsätta personal som ska arbeta med validering. Vi måste utbilda personalen så att de vet vad de olika stegen innebär. Samverkan mellan kommunerna och yrkesområdena är en annan förutsättning för att kunna arbeta med validering. Förutsättningarna och möjligheterna ser olika ut för olika kommuner. Ett starkt nätverk behövs för att kvaliteten ska bibehållas och inget ska falla mellan stolarna.
Steg 3: Dokumentation:
– I detta steg arbetar vi med att ta fram tydliga ramar för dokumentationen så att samtliga involverade kan följa hela processen, från den inledande kartläggningen och vidare framåt. Validanden skapar ett konto i ett program där det finns möjlighet att dokumentera alla delar i processen. Checklistor har arbetats fram för att få med alla stegen i processen.
Steg 4: Koordination:
– Här ska det finnas transparens, både mellan de som ska samverka och de som jobbar omkring individen. Det ska också finnas en tillit till varandras roll och ansvar, att kunna lita på att alla gör sin del av avtalet. Därför har vi checklistorna, som möjliggör att processen blir stafettpinne-liknande. Det ska finnas en samsyn kring begrepp. Därför har vi våra utbildningar, där vi försöker förmedla så att vi alla använder samma ord och begrepp.
En erfarenhet är att när det fallerar är det personbundet, då finns inget att vila emot, man har inte skapat styr dokument eller stöddokument. Då blir det otydligt. Ett annat hinder har varit att uppdragen har varit otydliga, alla har inte vetat vad som förväntas av dem. Det kan falla på att en person slutar eller att det har skett en omorganisation. Stabil koordination behövs för att förhindra sådant.
– Læs også artiklen ”Så fungerar NVL:s nya kvalitetskompass för validering” her.
Steg 5: Vägledning:
– Det är viktigt att det finns en tydlighet när det gäller vägledning. Vägledningen ska vara integrerad i hela processen. Behöriga vägledare är viktigt, men det är tyvärr inte säkert att alla kommuner har det. Vägledaren inleder arbetet med den inledande kartläggningen och följer med i hela processen. Det är viktigt att studie- och yrkesledare och lärare kan träffas, att de är ett team som jobbar tillsammans.
Steg 6: Kartläggning:
– Här krävs också tydlighet, både i den inledande delen som studie- och yrkesvägledaren jobbar med, och den fördjupande som yrkesläraren jobbar med. Det ska finnas en tydlighet kring vilka dokument som ska användas, vad som ska ingå i en övergripande kartläggning och vad ska ingå i en fördjupad kartläggning. Och det är vårt jobb att skapa dokument för detta. Det är viktigt att man ser hela personen och ställer öppna frågor. En person är inte bara sin yrkesroll, det är så mycket mer som ingår i valideringsarbetet.
Steg 7: Bedömning:
– Valideringen är både teoretisk och praktisk. Det informella, till exempel fritidsintressen, kan vara intressanta att prata om, så att hela personen blir synlig. Här pratar vi om det livslånga lärandet: hur plockar vi in personens hela kunnande och kompetens, om aktiviteter som för individen kan ligga långt ifrån yrkeslivet men ändå vara värda att nysta i. Någon som är idrottsledare på sin fritid kan ha bra ledaregenskaper, till exempel.
Steg 8: Uppföljning:
– Uppföljning sker också på flera nivåer. Efter valideringen tittar vi på hur samverkan har fungerat, vi lägger in uppföljnings- och återkopplingsdelar för att inget ska falla mellan stolarna. Gör om, gör rätt, helt enkelt. Förädla och förbättra.
– Læs også artiklen ”Utbildningen i validering gav mig en otrolig skjuts framåt”.
Pilotprojekt pågår parallellt
Mariette Gustafsson och Cathrine Rygaard ska arbeta med valideringsprojektet under hela 2022. Parallellt pågår några pilotprojekt ute i kommunerna där modellerna testas i praktiken genom att några olika yrkesområden valideras.
– Pilotprojekten ökar sannolikheten för en fortsättning, så att vi inte bara jobbar teoretiskt, säger Cathrine Rygaard.
Dessutom finns förslag på att en Central kommunal stödfunktion ska utvecklas som bland annat samlar statistik som till exempel kan mäta vad som händer med validanderna efter avslutad validering.
– Det finns hopp i och med att vi jobbar på kommunnivå och att kommunerna äger projektet. Det betyder mycket att alla tretton kommuner har skrivit på att de ska arbeta med validering, säger Cathrine Rygaard.
– För oss är det inte bara snack, det är verkstad också! säger Mariette Gustafsson.
