07/08/2023

Åland

Näringsliv, Flexibelt lärande, Livslångt lärande

6 min.

Den lilla mikromeriten som höjer självförtroendet hos arbetssökande

EU antog 2022 en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet. I praktiken är det rekommendationer som ska vara till hjälp för länder, utbildningsanordnare och företag i processen att utveckla mikromeriter på ett likartat sätt. Det hoppas man kan bidra till att skapa förtroende för mikromeriter.

Camilla Ernkran och Jamie Duncan

Projektledare Camilla Ernkrans och arbetsmarknadshandledare Jamie Duncan vid Emmaus Åland säger att de som får ett intyg på mikromeriter har lättare att ta steget in i arbetslivet och söka jobb.

– För arbetstagaren som ska få ett intyg på mikromeriter så höjer det både självkänslan och självförtroendet. Ett bevis på att jag kan något skapar motivation,
– Camilla Ernkrans vid Emmaus på Åland

– Valideringsnätverket följer med utvecklingen och diskussionen kring mikromeriter. NVL:s validerings expertnätverk fokuserar under 2023 på mikromeriter och hur de kan vara ett stöd i valideringsprocessen, säger Jennika Lindroos som är Ålands representant i nätverket.

Mikromeriter är ett högaktuellt område idag där åsikterna går isär om hur man ska definiera och använda sig av (utforma, genomföra och erkänna) mikromeriter. Det handlar delvis om att kompetenser från det icke formella lärandet ska få legitimitet dvs kompetenser som du inte fått i det formella utbildningssystemet. Exempel på detta är korta kurser som ordnas inte av skolor utan inom den privata eller offentliga sektorn.

Vad är då en mikromerit? Så här beskriver nordiskt valideringsforum det hela:
“Ett kvalitetssäkrat bevis och beskrivning i form av läranderesultat på en individs kunnande inom ett avgränsat kompetensområde. Beviset är utfärdat av ett behörigt organ, har ett egenvärde, men kan byggas på mot en kvalifikation”.

Emmaus jobbar flitigt med mikromeriter

Nätverket kommer att beskriva ett exempel på mikromeriter från varje nordiskt land och självstyrande öar. Emmaus Ålands valideringssystem har valts ut som det åländska exemplet på en organisation som arbetar med validering genom OCN-metoden. Emmaus valideringsprocess är ett framgångsrikt exempel på där man genom att erkänna det icke-formella lärandet genom mikromeriter som annars inte syns varken för individen eller arbetsgivaren kan bidra till t.ex. högre anställbarhet och social inkludering för vuxna i utsatta positioner. Det kan handla om språkliga kunskaper, stresshantering, hålla tider och sociala kompetenser.

– Emmaus är först i Finland med att jobba med OCN-metoden. Vi har licens att jobba med det och vi jobbar praktiskt och i en digital plattform. Vi kan genom OCN-metoden validera och ge intyg på kompetens som är förvärvade utanför skolan, alltså genom till exempel arbete, aktiviteter i föreningar och fritidsintressen. Det finns olika program och moduler där det tydligt framgår vad man förväntar sig att personen ska kunna inom området i fråga, säger projektledare Camilla Ernkrans.

Camilla Ernkran och Jamie Duncan
Emmaus på Åland är första organisationen i Finland som arbetar enligt OCN-metoden. På bilden ses Camilla Ernkran och Jamie Duncan.

Ett exempel på hur man får intyg på en mikromerit är att arbetstagaren väljer ett område (det finns många att välja mellan). ”Arbetsmiljö och säkerhet” är en modul och där ska arbetstagaren bland annat redogöra för olika tillbud som kan ske och utrymningsvägar på arbetsplatsen. En praktisk uppgift är att ta bild på återsamlingsplatsen och ladda upp den digitalt. Flera exempel på moduler och mikromeriter är att i handeln visa att man kan kassahantering eller köra en palltruck. Kunnandet kan personen visa med praktiska exempel eller ta bilder eller filma när ett visst moment utförs.

-Vi har fem aktiva bedömare här på Emmaus och en intern kvalitetssäkrare. Vi har jobbat med detta i drygt 2 år, arbetet startade år 2021. Vi försöker fortfarande hitta formerna, berättar Camilla Ernkrans.

Framtidens mikromeriter

Hur medvetna om mikromeriter är företag och organisationer som ska anställa en person idag?

– Det är nästa steg, hur vi ska jobba utåt med detta. Det handlar exempelvis om att få till en praktik som går att validera och inte bara hos oss här på Emmaus. Det kan vara i en livsmedelsbutik med modulen ”ge service i möte med andra människor”. Näringslivet behöver förstå hur de kan använda de olika modulerna.

– Det handlar också om att kvalitetssäkra sin egen verksamhet, vilka riktlinjer har vi inom olika områden? Och fundera över detta.

– För arbetstagaren som ska få ett intyg på mikromeriter så höjer det både självkänslan och självförtroendet. Ett bevis på att jag kan något skapar motivation, säger Camilla Ernkrans.

Och hur är det i framtiden? Om tio år kanske både arbetsmarknaden och utbildningssystemet ser annorlunda ut.

– Jag tror det kommer mer och mer. De som ska anställa blir mer medvetna, man kanske inte behöver vara merkonom för att jobba i handeln. Man kanske har kompetenser inom kassa och kundbemötande och komma långt med det. Ett jobb kan vara ett steg på vägen och ett bevis på kunnande.

Camilla berättar om de personer som fått ett intyg på en mikromerit och sedan tar sig vidare i arbetslivet.

– Personer som avslutar sin arbetsträning hos oss får intyg på mikromeriter. Det för tidigt att säga om just intyget leder till ett jobb. Men den ökade självkänslan gör att de vågar ta steget ut på arbetsmarknaden. De kanske aldrig haft ett jobb och saknar utbildning. Då får de i alla fall ett intyg på mikromeriter. Det är en bra komplettering till CV och det personliga brevet när man söker jobb.

Nyeste artikler fra NVL

En klasseromssetting med en gruppe mennesker som følger en foreleser. Foran gruppen står en modell av menneskekroppen som brukes til undervisning.

21/11/2024

Norge

8 min.

Skellefteå Kraft i Sverige har fått flere nye vakthavende driftsteknikere i vannkraft, utdannet gjennom små, korte kurs, såkalte micro-credentials, eller mikromeritter, som svenskene kaller det. Helsesektoren har fått dyktige omsorgsarbeidere takket være mikro-credentials.

En kvinne, Ingunn Helga Bjarnadottir, står ved et skrivebord med to store dataskjermer foran seg. Hun har på seg briller og en grønn, mønstret vest over en hvit skjorte. I bakgrunnen er det en lampe og et vindu.

14/11/2024

Island

7 min.

Tre-årig plan for nökkelpersoner i den daglige driften av skoler i Nord-Island.

Tre kvinder i et mødelokale arbejder med en model af en vindmølle og miniaturebygninger; en kvinde holder en lille globus og smiler, mens en anden bærer hijab og skriver noter.

30/10/2024

Danmark

6 min.

Uddannelse for Bæredygtig Udvikling er stadig i sin vorden i Danmark, selvom mange har talt om det i årevis. Nu er der kommet penge fra både finansloven og fonde, så måske ser fremtiden lys ud, vurderer Jeppe Læssøe, som har beskæftiget sig med emnet i en årrække.

Share This