I början av året ordnade NVL digital en workshop i Finland om digital delaktighet. Där diskuterade man de utmaningar som finns med att nå fram till dem faller ur ett samhälle som blir alltmer digitalt.
Till den kategorin hör den äldre generationen. Men det finns också andra. Tapio Huttula som är aktiv i NVL Digital och äldre sakkunnig i framtidshuset Sitra nämner en grupp.
– I det finländska arbetslivet finns det ungefär 300 000 personer som har endast grundskoleutbildning bakom sig. Den här gruppen är det skäl att granska lite extra.
Stora skillnader mellan individer
Hela Norden består av samhällen som uppvisar allt större diversitet, samtidigt som det krävs ett kontinuerligt uppdaterande av kunnande inom alla åldersgrupper. Tapio Huttula säger att Finlands utmaningar kring digital delaktighet liknar andra länders, men nämner ändå några kännetecken för det finländska samhället.
–Kompetensnivån hos den finländska befolkningen är hög, men det finns stora individuella skillnader när det gäller nivån på grundläggande färdigheter. Det här gör att också de digitala färdigheterna och förmågorna varierar väldigt mycket på individnivå i Finland.
Finland måste hitta andra vägar än ingenjörskap
Tapio Huttula betonar betydelsen av att alla åldersgrupper i det finländska samhället hänger med i digitaliseringsprocessen.
– Ett bra exempel är den digitalisering som skett när det gäller kommunala och statliga social- och hälsovårdstjänster. Den äldre befolkningen måste nu självständigt kunna använda och nyttja dessa tjänster.
Hur klarar sig Finland i jämförelse med övriga Norden?
– Bra, säger Tapio Huttula och räknar upp landets goda förmåga att utveckla tekniska lösningar, digitala tjänster och även delaktighet. Men samtidigt lyfter han fram en aspekt som präglar Finland på gott och ont.
– Vi har sedan länge ett rykte om oss att vara ett stort ”ingenjörsland”. Vi behöver nu lära oss av övriga Norden hur man utvecklar mer användarvänliga lösningar som också tar i beaktande användarnas erfarenheter och behov.
Vad borde Finland satsa på?
Tapio Huttula ser ett behov av ett större helhetstänk.
– Digitaliseringen är ett fenomen som skär igenom hela samhället. Dess effekter när det gäller delaktighet och ett aktivt medborgarskap måste beakats hela tiden och överallt.
Vilka faktorer påverkar individens delaktighet?
– Det är främst utbildningsnvån, språkförmåga och ålder, säger Tapio Huttula.
Vår tids största utmaning får inte missyckas
Olli Vesterinen är överlärare i digital pedagogik vid Diakoniyrkeshögskolan i Finland. Han är också aktiv inom nätverket NVL Digital och har erfarenhet av äldre människors anpassning till det digitala samhället.
– Jag tänker så här. Om vi faktiskt vill att alla människor ska bli delaktiga, måste vi samtidigt acceptera att alla ska få vara med i själva utvecklingsprocessen. De äldre måste bli hörda och få berätta om sina behov och sina synsätt.
Det här påminner lite om den eviga diskussionen om det var ägget eller hönan som kom först.
– Det här förutsätter förstås att de äldre använder digtiala tjänster. För att kunna ge feedback måste man först bekanta sig med dem. Olli Vesteringen anser att vår generations största utmaning är att försöka minska de stora digitala klyftorna som nu finns i samhället.
Vad händer om Finland och Norden inte lyckas med utmaningen?
– Då går digitaliseringen en väg som inte är förenlig med våra värderingar, säger Olli Vesterinen.
– Læs også artiklen ”De får tekniken att funka för alla”.
Varje plats och situation är en lärmiljö
Olli Vesterinen ser ljust på situationen i Finland, och har ett strukturförslag till bättre digital delaktighet.
– Ansvaret behöver fördelas på många parter, som till exempel olika myndigheter, bibliotek, organisationer och kommuner. Det kunde var en bra modell, men samtidigt behövs god samordning på statlig nivå.
Ingen av de två representanterna i NVL Digital , Tapio Huttula eller Olli Vesterinen, är benägna att lyfta fram något modellland eller modellexempel inom Norden som Finland lärt sig extra mycket av. Men båda anser att ett utbyte av erfarenheter och kunnande på nordisk nivå är viktigt för det egna landets digitaliseringsprocess.
– Våra länder är väldigt likartade till sina profiler. Därför finns det överlag många goda modeller som är möjliga att anpassa för finländska förhållanden, säger Olli Vesterinen.
En frågeställning som Tapio Huttula ofta ställt sig är hur man på individnivå ska kunna synliggöra och nyttja lärande som genereras i icke-formella lärmiljöer. Det här hör starkt samman med utvecklingen av digital delaktighet som bör genomsyra allt och alla i det finländska samhället.
– Utgångpunkten borde vara att varje situation och plats, hem eller arbetsplats samtidigt är en lärmiljö.
