Finland har fått sitt första testcenter för branschvalidering

– Branschvalidering är ett bra sätt att ta vara på det kunnandet vi skapat i vår organisation och sedan erbjuda det till företag, säger den österbottniska utbildningschefen Kenneth Sundlin.

– Nu har jag bra feeling och bättre självkänsla när det gäller min bransch. Dessutom fick jag en belöning i form av en CNC-certifiering, säger Henrik Sulkakoski.
Han är en erfaren lärare inom maskin- och metallproduktionsteknik. Samtidigt är han också en av Yrkesakademins (YA) två lärare som nu kan titulera sig testledare, med behörighet att själva utföra branschvalidering. I fjol blev YA Finlands första testcenter efter att skolan erhållit sin ackreditering av företaget FCV.

– Den här våren ska vi börja marknadsföra och erbjuda våra valideringstjänster till olika företag, säger utbildningschefen Kenneth Sundlin från YA.

Nytt verktyg för att testa

– Arbetsgivaren har kanske sett ett betyg eller ett cv, men det säger inte så mycket om vad personen faktiskt kan på riktigt? Det är många företag som anställer stora mängder personal, utan att ändå riktigt veta vilken kompetens man har i sitt företag. Tidigare har vi saknat testverktyg för det här, men nu finns det, säger Jonas Sandlin.
Hans företag har nämligen avtal med de organisationer i Sverige som står bakom utvecklingen och spridningen av branschvalideringssystemet där.
Jonas Sandlin har just kommit hem från Åland där han presenterat konceptet för Ålands landskapsregering, utbildningsorganisationer och företag under ett evenemang som ordnats i samarbete med NVL.

– Det gick superbra. Jag har hållit motsvarande presentation vid ett annat seminarium som NVL ordnade 2022 och jag har förstått att Ålands yrkesgymnasium är intresserade av att bli ett testcenter. Det finns även intresse på fastlandet.

Finlands modell med yrkesskolor

– Jag tyckte inte att det fanns behov att börja utveckla en egen modell i Finland när det redan finns en modell i Sverige som använts där sedan 1999, säger Jonas Sandlin.
Han är övertygad om att det är en bra sak om flera nordiska länder skulle gå in för likadan branschvalidering. Sandlin berättar om bakgrunden till Sveriges över hundra testcenter. Redan under 1990-talet drev fackförbunden hårt på branschvalidering. Sedan 2020 ingår den till och med i det svenska regeringsprogrammet.

– I Finland har vi länge haft livskraftiga yrkesskolor som stått för kompetensförsörjningen, till exempel till industrin. Det här kan vara en tänkbar orsak till att behovet varit mindre hos oss. I Sverige har man i stället haft en modell med yrkesgymnasier som är en helt annan sak, säger Kenneth Sundlin.

Nyttan syns på flera sätt

Men tiderna förändras, också i Finland. Industrin behöver nu snabbare än någonsin få nischad specialkompetens, ofta med krav på att personalen också kan visa upp olika certifieringar enligt internationell standard. Kenneth Sundlin listar några fördelar med branschvalidering.

– Vi valde att gå med, eftersom vi tror att branschvalidering kommer att behövas ännu mera i framtiden. På det här sättet kan vi också säkerställa att vi har kvalitativa lärare i vår organisation. Samtidigt kan vi också hjälpa medelstora företag i deras personalstrategi när de ska säkerställa att de har personal som uppfyller kraven på arbetsmarknaden.
Nyttoeffekten syns också i rekryteringen av nya studerande och kunder.

– Efter att vi validerat personal inom ett företag kan vi sedan skapa fortbildningar och skräddarsy kurser som de bevisligen behöver. Branschvalidering är ett bra sätt att ta vara på det kunnandet vi skapat i vår organisation och sedan erbjuda det till företag, säger utbildningschefen Kenneth Sundlin.
Han är medveten om att mycket arbete ännu återstår innan branschvalideringen etablerat sig i Finland. En utmaning för YA är hur man ska hitta lärarresurs. Men utbildningschefen utesluter inte att det i förlängningen kan uppstå en helt ny arbetsbild för vissa lärare.

– Då kan någon lärare exempelvis jobba hälften med branschvalidering och hälften med undervisning. I Sverige kämpade man också hårt i början, men nu är systemet inkört där.

Läraren fick lära sig nytt

För läraren Henrik Sulkakoski ledde valideringen av hans eget kunnande till att han bildligt talat fick sätta sig på skolbänken igen. Då hade han hunnit arbeta drygt trettio år som lärare och handledare inom metallbranschen.
– Den manuella biten klarade jag bra, men när det gällde automationsmodellen fick jag läsa på ganska mycket, säger han.
Den kunskap som Sulkakoski saknade, valde han att skaffa sig genom att läsa in den på egen hand. Efter en tid gjordes en nyvalidering.
– I dag är jag själv CNC-certifierad och kan erbjuda certifiering för numeriskt styrda bearbetningsmaskiner till våra studerande. Det är helt frivilligt, men det blir en extra merit som vi nu kan erbjuda våra studerande, förutom en examen. Det känns bra.