– Vi behöver särskilt utveckla olika lärandeforum där nya sätt att lära sig fritt och djärvt kan prövas, till exempel innovativt lärande, och där känslor och intuition framträder som nyckelvägar för lärande, säger Erkka Laininen.
Han har ägnat nästan tre decennier åt att utforska olika vägar för hållbarhet inom utbildning och lärande. Sedan 2005 har han varit en nyckelfigur vid stiftelsen OKKA som bland annat upprätthåller utbildningsinstitutionernas hållbarhetscertifiering. Där har han ansvar för stiftelsens hållbara utvecklingsverksamhet.
Tytti Pantsar har arbetat i olika roller inom den fria bildningen i cirka 20 år. Hon är särskilt intresserad av lärande som genererar bildning och samhällelig förändring.
I sitt uppdrag som verksamhetsledare för Finlands Folkhögskolförening och därtill andra närbesläktade uppdrag försöker hon aktivt påverka hållbarhetsutvecklingen i Finland.
En ny vägkarta för Finland
De här två eldsjälarna är också medlemmar i Finlands kommission för hållbar utveckling som grundades 1993. Där gör man ett unikt arbete som gynnar utvecklingen av hållbarhetsfrågor i hela landet. Utskottets ordförande har traditionellt sett varit den sittande statsministern.
– Jag anser att vår roll är mycket viktig som en sammanförare av olika aktörer i samhället. Kommissionen samlar politiskt beslutsfattande, det arbete som utförs av myndigheterna och även civilsamhällets aktörer. Den här interaktionen är verkligen viktig när man bygger åtgärder för att uppnå hållbarhetsmål, säger Tytti Pantsar.
Under den aktuella perioden har man inom kommissionen byggt upp en vägkarta för hur Finland ska genomföra Agenda 2030-målen. Färdplanen går under rubriken “Det Finland vi vill ha år 2050”. Hittills har man lyckats engagera tusentals människor, och färdplanen ligger också som grund för strategiarbetet under åren 2022–2030.
Jämlik utbildning kan förbättras
Finland har länge varit en föregångare när det gäller utbildning och hållbar utveckling. Med fokus på FN:s Agenda 2030 har landet genomfört flera strategiska initiativ (se exempel i faktarutan) för att främja hållbarhet genom utbildning, både inom den formella utbildningen och inom vuxenutbildningen.
Enligt Erkka Laininen är Finland fast beslutet om att uppnå målsättningen om en god och jämlik utbildning för alla.
– Innehållet i målet har utarbetats ur ett globalt perspektiv och därför har Finland redan i stort sett uppnått målen för flera delmål. Finland har dock fortfarande till exempel utmaningar relaterade till frågor om jämlikhet i utbildningen.
Erkka Laininen hänvisar också till forskningsdata som visar att det inte är möjligt att åstadkomma det nödvändiga hållbarhetsgenombrottet i hela samhället genom att enbart fokusera på hållbarhetsfrågor inom utbildningssystemen och läroplanerna.
– För att uppnå målen krävs en omvärdering av målen för hela utbildningen och deras inriktning från kompetenser som betonar ekonomins behov mot fokus på eko-social utbildning. Det här innebär en kritisk granskning av vår nuvarande livsstil, mål och värderingar.
Yrkesutbildning med breddat samarbete
Finlands resa mot hållbar utveckling genom utbildning är långt ifrån över trots uppnådda delmål. Laininen och Pantsar understryker betydelsen av att bredda och fördjupa samarbetet med olika aktörer som inte hör till den formella utbildningen, till exempel arbetsplatser, föreningar och andra gemenskaper.
– Inom yrkesutbildningarna har samarbetet länge varit centrerat kring lärande på arbetsplatsen, men nu kan vi se en strävan efter en ny sorts utvecklingspartnerskap. Betydelsen av att bredda och fördjupa utbildningsinstitutionernas partnerskap har framkommit i arbetet, säger Erkka Laininen.
Den här utvidgningen innebär att man förutom arbetslivet också aktivt söker samarbetspartners från till exempel organisationer, forskning och andra utbildningsinstitutioner. Idén bygger på att man vill utöka samarbetet för att bättre kunna definiera framtida kompetenser, utveckla utbildningen och ta fram nya innovationer.
Livslångt lärande i fokus
Tytti Pantsar framhäver betydelsen av livslångt lärande för att främja social förändring. Genom att förändra människors aktiviteter och insikter skapas en hållbarhetskultur. I kommissionens strategi 2022–2030 konkretiserar man de här målen genom olika åtgärder som man utvärderar kontinuerligt för att säkerställa framsteg och framgång.
Både Erkka Laininen och Tytti Pantsar ser potentialen i att omfatta livslångt lärande som en integrerad del av samhället. För att skapa en hållbar framtid måste Finland omfamna utmaningen att inte bara erbjuda utbildning som en väg till arbete, utan också som en resa mot personlig och samhällelig utveckling. Det här kräver en kulturell förändring där hållbarhet, medvetenhet och medkänsla blir kärnkomponenter i Finlands utbildningssystem.
Ett mer fördjupat strategiskt arbete
Genom en holistisk strategi och en inriktning på livslångt lärande vill Finland inte enbart skapa medvetna medborgare, utan även få fram en form av förändringsdrivande agenter som är med om att ännu mera aktivt forma landets framtid i en mer hållbar riktning.
–Inom utbildningssektorn är det precis såsom Erkka tidigare nämnt, att olika aktörers gemensamma engagemang för mål och åtgärder är avgörande. För att uppnå framgångsrika hållbarhetsgenombrott krävs en integrering av formella, icke-formella och informella lärmiljöer, där partnerskap och samarbete är nyckeln till att forma en hållbar framtid, säger Tytti Pantsar.
Bredare syn på livslångt lärande
En lyckad övergång till hållbarhet i Finland och världen kräver en bredare syn på livslångt lärande. Tytti Pantsar understryker att vuxnas lärande inte ska betraktas enbart som en åtgärd för sysselsättning, utan som ett allmänt livsfenomen. Det handlar om att vi måste lära oss att leva på ett nytt sätt som människor och att vårt förhållande till naturen måste förändras. Hon anser att ansvaret inte bör läggas enbart på de unga människorna, och enligt henne är det här synsättet nära kopplat till begreppet bildning.
– Det handlar om behovet av att skapa hopp och att skapa nya meningsfulla perspektiv på mänskligt liv. Det här kräver gemensamt lärande, där vi tillsammans kan hitta positiva framtidsutsikter med hänsyn till framtidens begränsningar.
Exempel på nationella projekt i Finland
VASKI – Ansvarsfull och hållbar Yrkesutbildning. Genom det här projekt har 61 yrkesutbildningsarrangörer i Finland samarbetat för att skapa en hållbarhetskarta för yrkesutbildningen. Genom undersökningar, regionala arbetsgrupper och nätverkande har mål och metoder för hållbarhet fastställts för olika områden. De är till exempel ledarskap och organisationskultur, pedagogik och lärmiljöer, kompetensutveckling för personal, samarbete med lokalsamhället samt beräkning av institutionernas koldioxidavtryck. Kartan offentliggjordes i juni och dess innehåll fortsätter att kompletteras under hösten 2023. Läs mer här.
Transformer 2030. Det här är en satsning på att utveckla kompetensen hos personalen inom olika utbildningssektorer. Projektet som finansieras av Utbildningsstyrelsen och leds av Fingo (Finnish Development NGOs) är inriktat på personal inom förskoleverksamhet, grundskolor, gymnasier, yrkesutbildning, konstundervisning och allmän bildningsverksamhet. Genom Transformer 2030 har personalen fått tillgång till specialiserad utbildning som syftar till att stärka deras kunskap om hållbar utveckling.
Bridge 47. Projeket är en omfattande satsning för global medborgerlig utbildning. Projektet strävar efter att stödja civilsamhällets arbete för global rättvisa och minska fattigdomen genom global samhällsutbildning. Genom att främja innovativt lärande och ekosocial utbildning hjälper Bridge 47 till att förändra utbildningsinstitutionernas fokus och vägleda lärande gemenskaper mot en hållbar framtid. Läs mer här.
Fri bildning som förändringsagent. Här är syftet att lyfta innovativt lärande och ekosocial utbildning till centrum för utbildningsinstitutionernas verksamhet för fritt pedagogiskt arbete och som vägledande principer för lärande gemenskaper. Cirka 60 anställda vid utbildningsinstitutioner har deltagit i utbildningen. Deltagarna fick tillgång till nya pedagogiska metoder och lärde sig att utvärdera verksamheten i den egna organisationen med hjälp av indikatorer på en hållbar framtid. Läs mer här.
Läs mer om hur de nordiska länderna arbetar strategiskt med utbildningsinitiativ inom hållbar utveckling
