När Aleksis Salusjärvi är på G blir bokläsning annat än mys i soffan. Under många intensiva projektår har han arbetat med unga i fängelser.
– Det behöver inte vara roligt att läsa en bok. Språkförmåga handlar om överlevnad och det är alltid mitt utgångsläge, säger han.
– Ett av människans viktigaste behov är att bli förstådd av andra människor, men jag träffar hela tiden unga som aldrig haft den erfarenheten, säger Aleksis Salusjärvi. Under flera år har han arbetat med olika former av litteracitet i de finländska fängelserna. Det kan vara verkstäder, lyrikgrupper eller individuella möten. Aleksis Salusjärvi säger att om en människa upplever att ingen lyssnar på henne, tystnar hon ganska snabbt, men att det inte är så farligt om det finns alternativa forum.
– Men det här människorna jag möter har inga som helst fungerande sociala sammanhang där de kan uppleva att de blir förstådda. Det här leder till ett utanförskap, som i förlängningen leder till en likgiltighet och en känsla av att ingenting betyder något.
Verkstäder med konkreta verktyg
Hela det omfattande arbetet med att stärka finländarnas språkförmåga startade av en slump. En dag fick Aleksis Salusjärvi ett samtal av sin chef vid Läscentrum i Finland. Börsbolaget UPM som är en skogsindustrikoncern i Finland hade tagit sitt samhällsansvar och donerat pengar för att stärka ungdomars språkförståelse. Nu gick startskottet för ett arbete som inledningsvis berörde de tekniska branscherna inom yrkesutbildningen, för att snart expandera till grundskolans specialundervisning och de finländska fängelserna.
– Vi utgick ifrån vad de unga ville göra. Det blev snabbt tydligt för oss att rap-lyrik var en bra genre att utgå ifrån, även om vi till en början hade tagit med dikter av Tomas Tranströmer.
Aleksis Salusjärvi säger att utgångsläget hela tiden varit att försöka ge ungdomarna konkreta verktyg för hur man kan närma sig en text, och att ett bra förhållningssätt är att betrakta texten som tal. Hur vänder sig texten till sin publik och till vem är den riktad?
Det här projektet resulterade i cirka hundra olika verkstäder. I en undersökning som gjordes uppgav hälften av ungdomarna att de fått nya idéer och verktyg för att kunna arbeta med texter.
– Resultatet var verkligen uppmuntrande för oss, eftersom grundinställningen till läskunnighet varit negativ, säger Salusjärvi.
Läsning på liv och död
När projektet var slut insåg Aleksis Salusjärvi att det fanns många unga finländare där ute som var i ännu större behov av hjälp.
– Genast från början har jag velat utforska på vilket sätt svag språkförmåga leder till att människor ramlar ur kälken.
Strålkastarljuset riktades därför mot de finländska fängelserna där över 80 procent av ungdomarna har inlärningssvårigheter, och över 70 procent har läs- och skrivsvårigheter.
Aleksis Salusjärvi betonar flera gånger att han inte marknadsför läsningen som en njutbar och rolig sak i fängelserna. Verkligheten för de här människorna är krassare än så. För dem handlar det om liv och död, och förmågan att hantera sitt språk kan vara en avgörande faktor för hur det går i livet.
Att läsa trafiken och lagar
Aleksis Salusjärvi tar ett exempel från trafiken och betydelsen av att kunna avläsa trafikmärken. Det handlar om överlevnad, men det är samtidigt en form av litteracitet.
– Vi måste veta hur systemet fungerar och därför kan små barn inte gå ensamma omkring i staden, eftersom de inte kan avläsa trafiken. Men ingen frågar om du njuter av att avläsa trafikmärken, utan det handlar om en överlevnadsförmåga.
Salusjärvi lyfter fram juridiken som ett exempel på att också de med stark språkförmåga kan uppleva att de inte förstår och blir då tvungna att anlita en jurist.
– Ju smalare din språkförståelse är, desto smalare blir också de områden där du kan fungera som ett subjekt.
En ilsken två-åring
Men en stark språkförmåga inverkar också på individens välmående och gör att man kan förstå sig själv bättre.
– Den som har många ord i sitt huvud kan mycket bättre verbalisera för sig själv och andra vad som händer där inuti, och det här hänger starkt ihop med förmågan att bli förstådd. Den förmågan har inte en två-åring som vill ha en leksak, och därför hör den här åldersgruppen till de mest våldsamma människogrupper man kan möta.
Aleksis Salusjärvi ger flera konkreta exempel på unga män i fängelser som genom olika skrivprocesser kunnat ta tillbaka kontrollen över sitt liv.
Konspiration och näthat
I Finland ser man nu en kraftigt ökad polarisering i skolorna som försvårar processen med tidigt ingripande.
– I samma klass kan det finnas en elev som läser Dante och bredvid sitter en annan som inte ens kan börja en mening med stor begynnelsebokstav. Läraren som ska försöka undervisa båda två har en stor utmaning, säger Aleksis Salusjärvi.
Han tror också att uppkomsten av näthat, konspirationsteorier och allmän radikalisering kan bero på bristande litteracitet.
– Man saknar helt enkelt mekanismer för att samtala på ett nyanserat sätt. Men det är endast genom god språkförmåga som vi kan kämpa mot allt det här som vi nu ser att växer fram i samhället.
