Finland lyckades rätt bra att överbrygga den digitala klyfta som uppstod under pandemin. En viktig nyckel var det interna handledarsystem med syftet att förbättra lärarnas digitala färdigheter, som påbörjades redan 2015. Men fler åtgärder behövs.
Jaakko Vuorio är koordinator på Utbildningsstyrelsen och arbetade bland annat med en rapport om den digitala klyftan efter coronapandemin, som släpptes våren 2021.
– Arbetet med rapporten började ganska direkt efter pandemins utbrott. Vi samlade in nationella data om hur vi lyckats i distansutbildning och jämförde med vad som har hänt i andra delar av världen kring distansundervisning i samband med pandemin, berättar han.
En stor mängd internationella rapporter har lästs inför arbetet med Utbildningsstyrelsens rapport. Ur ett större internationellt perspektiv kan de digitala klyftorna vara förödande för de svagaste grupperna. I rapporten varnas det för en generation barn och unga som helt hamnar utanför utbildningssystemet.
Men det finns också så många olika aspekter på digitaliseringen, till exempel frågan om skolans värld verkligen ska låta de stora techbolagen ha makten att samla in data om människor.
Nordiska lärare mer kritiska än andra
När de finska lärarnas digitala färdigheter jämfördes med andra länder i Europa och världen visade det sig att utvecklingen gick framåt fram till ungefär 2019, men därefter har inte så mycket hänt. Något år innan Covid-19-pandemin bröt ut hade utvecklingen börjat stagnera.
– Vi noterade att bland lärare i de nordiska länderna fanns mer kritik mot att använda digitala enheter och digitalt innehåll i undervisningen, jämfört med andra länder i Europa. Detta är ren spekulation, men jag tror att det har något att göra med att vi har en akademisk tradition. Principen för lärande är att vara kritisk. Det finns också problem med digitala företag, säger Jaakko Vuorio.
Men oavsett vad individuella lärare tyckte, blev det våren 2020 oundvikligt med digital undervisning.
– Den grundläggande slutsatsen är att förflyttningen från klassrumsundervisning till distansundervisning ändå gick under omständigheterna ganska bra här i Finland, särskilt med tanke på att transformation måste göras väldigt snabbt.
Citat ur rapportens svenska sammanfattning:
”Lärarna inom den grundläggande utbildningen hade inte alltid tillräckliga och ändamålsenliga arbetsredskap för att genomföra distansundervisningen. Till exempel hade bara hälften av lärarna en egen arbetstelefon. Största delen av eleverna har haft tillgång till en mobil enhet som skolan erbjudit, men det har funnits stora skillnader mellan skolorna och regionerna vad gäller mängden digitala verktyg som funnits tillgängliga och deras kvalitet. Många kompletterade bristerna i den tekniska utrustningen genom att använda familjens egna digitala verktyg, och då har tillgången till och nivån på de digitala verktygen i sin tur varit beroende av till exempel familjens socioekonomiska bakgrund.”
”Den digitala kompetensen hos de finländska lärarna har förbättrats under de senaste åren. Lärarna hade ändå inte utnyttjat digitala verktyg i särskilt stor omfattning före coronapandemin, vilket också återspeglas i elevernas och de studerandes användning av informations- och kommunikationsteknik i skolorna. I en internationell jämförelse verkar inte heller eleverna i den grundläggande utbildningen lära sig tillräckliga digitala färdigheter i skolan, utan de lär sig dem i huvudsak på fritiden.”
Arbetsmoment svåra att genomföra digitalt
För yrkesutbildningarna kom därmed utmaningen att vissa arbetsmoment helt enkelt inte kunde göras på digitala möten. Det går inte att reparera en bil över Teams.
– Det var onekligen en utmaning, inte bara för Finland, utan för hela världen. Men ändå: Många studenter på yrkesutbildningarna lyckades ändå genomföra sina studier, säger Jaakko Vuorio.
Skolorna i Finland var stängda i ungefär 60 dagar våren 2020, även om de allra yngsta, och elever med särskilda behov fick gå till skolans lokaler om de ville. Till hösten började vissa skolor med särskilda behov med hybridlärande, där viss undervisning ägde rum i skolornas lokaler. De yrkesutbildningar som behövde kunde genomföra vissa uppgifter på plats.
Handledande lärare redan 2015
En statlig insats som underlättade omställningen till digital undervisning var Finlands system med handledande lärare, ett program som introducerades redan 2015. Med stöd från regeringen fick varje skola utse lärare som utbildades i digitala färdigheter och att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Dessa lärare fick i uppgift att vidareutbilda sina kollegor. Nätverk skapades också, så att de handledande lärarna kunde lära av varandra.
– Systemet har institutionaliserats, det ses nu som ett konkret och positivt sätt att fortbildas i IKT-undervisning. Redan före covid-19 hade 95 procent av skolorna handledande lärare. Det är vi glada för nu. Om vi hade börjat med det först 2018 hade vi inte alls haft samma kunskaper och nätverk när pandemin kom, säger Jaakko Vuorio.
Satsning på fler lärare
Risken för att människor, främst unga, hamnar utanför skolsystemet kan ur ett globalt perspektiv ha drabbat många som riskerar att hamna utanför skolan.
– Vi har nog drabbats mindre hårt än andra länder i världen. Men vi har fortfarande ett enormt jobb att göra för att fylla de luckor som bildats under covid-19. Vi lyckades förhållandevis bra, trots att skolorna var stängda i 60 dagar, men vi har fått rapporter om att det finns runt 4000 barn och unga i Finland som vi inte får kontakt med. Alla länder har detta problem; de kan inte få alla barn till skolan, bland annat på grund av sociala problem. Dessutom har vi problemet med att pojkarna halkar efter. Flickor har bättre resultat i läsning och matte än pojkar. Det började redan innan covid-19, säger Jaakko Vuorio, och fortsätter:
– Vi behöver titta på vilka sorters klyftor som uppstått. Det handlar inte bara om kunskaper, utan även om exempelvis mental hälsa. Covid-19 har fått många effekter: Förlorade jobb, stress, sämre sömn. Vi har startat samarbeten med kommunerna och satsat mer pengar till fler lärare för att fånga upp de elever som kommit i riskzonen efter covid-19. Den självständighet som krävs, att orka stiga upp på morgnarna och få saker gjorda, hänger för en del på att ha en plats där de lär sig. Vi har nu fått lära oss att ganska många inte har den drivkraften utan behöver pushas mer. Därför har vi skapat den sortens stöd.
– Læs ”10 REPORTAGE om grundläggande färdigheter i Norden” her.
