Inkludering av utsatta grupper i nordisk vuxenutbildning

På Studiefrämjandet i Uppsala är pedagoger och ledning vana att arbeta med människor med olika funktionsnedsättningar i sin dagliga verksamhet. Det kan röra sig om fysiska, mentala, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar.

Just för att de har den vanan, så bestämde de sig för att starta ett projekt för att titta på, hur icke-formell vuxenutbildning bättre kan nå och involvera personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Psykiska funktionsnedsättningar innebär många olika problem

Projektet heter “Utveckla kompetenser hos nordiska vuxenutbildare: nå och involvera utsatta grupper i icke-formell vuxenutbildning” och avslutades i oktober 2023. (Med förlängning höll det på till januari 2024.) Studiefrämjandet i Uppsala Västmanland har genomfört projektet tillsammans med partner i Danmark och Island.

Denis Riabov som har varit projektledare berättar hur det började.

– Min kollega berättade att det ibland kan vara svårt att jobba med personer som har olika psykiska funktionsnedsättningar, så därför tyckte jag att vi skulle starta ett projekt om det, säger han.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar är en bred målgrupp, vars problem kan skifta mycket mellan olika individer men också över tid. Gruppen omfattar personer som till exempel kan ha ångest, bipolär sjukdom, autism, intellektuell funktionsnedsättning, adhd eller ätstörning. Som grupp möter de här människorna ofta problem i hur de blir behandlade och de får inte heller alltid samma möjligheter som andra människor.

Två huvudsakliga projektresultat

Projektets syfte är att hjälpa pedagoger i icke-formell vuxenutbildning att nå fram till och involvera målgruppen. Utifrån sitt syfte har projektet två huvudsakliga resultat:

• En vägledning som berättar hur man når och involverar personer med psykiska funktionsnedsättningar i icke-formell vuxenutbildning i Norden.
• En inventering av kompetensutveckling för vuxenutbildare via nordiska studiecirklar.

Vägledningen är riktad till vuxenpedagoger och ger dem metoder och verktyg för att nå och involvera målgruppen. Vidare är vägledningen utformad för att stödja vuxenpedagoger i att planera kurser eller studiecirklar för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

– Vi genomförde pilottestning av vägledningen i Sverige, Island and Danmark. Vi testade den i två studiecirklar i Sverige och i kurser i Danmark och Island med personer med psykiska funktionsnedsättningar, säger Denis Riabov.

Han berättar också att resultaten av testerna var positiva men att de fick många förslag på ändringar också.

Vägledningen pekar ut problem och lösningar

Vägledningen berättar också om vilka problem målgruppen kan ha och hur det kan påverka deras medverkan i studiegrupper. Två problem som vägledningen tar upp är:

• Att personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha låg självkänsla på grund av psykisk ohälsa eller brist på stöd. Det gör att de ofta inte vågar prova nya saker, även om de egentligen vill göra det.
• Att de kan ha lågt förtroende för andra människor och inte så många starka band till andra. Pedagogerna behöver därför ägna mycket tid och omsorg åt att bygga upp förtroendet till personerna i gruppen.

Hur når vuxenutbildningen utsatta grupper?

Personer med psykiska funktionsnedsättningar, liksom andra utsatta personer, är inte så lätta att nå.

– Vi visste initialt att målgruppen var svår att nå. Därför är frågan om hur man når gruppen en vital del av vägledningen, berättar Denis Riabov.
En utmaning att nå gruppen är att det måste ske via någon som de har stort förtroende för. Ett av förslagen i vägledningen är att använda marknadsföring som sprids genom mun-till-mun-metoden för att nå målgruppen. Informationen sprids organiskt och den som berättar om studiecirkeln är mest troligt någon som personen litar på. Det kan vara en vän men skulle också kunna vara en influerare.

Tester i tre nordiska länder

Denis delar också med sig av hur projektet väckte ett intresse för studiecirklar hos samarbetspartnerna, särskilt med tanke på att Danmark och Island vanligtvis inte använder sig av studiecirklar utan snarare traditionella kurser.

– Danmark och Island är förstås medvetna om studiecirklar som form, tack vare det nordiska samarbetet, men det är inte lika vanligt förekommande där, förklarar Denis Riabov.
Han betonar tydligt fördelarna med studiecirklar för målgruppen.
– När jag presenterade vår metodik för de danska och isländska partnerna i projektet, insåg jag studiecirklarnas fördelar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. De är verkligen mer effektiva, säger Denis Riabov.