Konferensen “Taking great strides towards sustainable competence” som handlar om kompetensförsörjning med fokus på hållbarhet, går av stapeln 11-12 april i Skellefteå.
Två av talarna är Olof Gränström och Simon Dahlgren. Medan Olof talar om hur vi med kunskap från data kan skapa förändring i samhället, så talar Simon om hur förändringen av Skellefteås vuxenutbildning har gått till.
Om konferensen
När och var: 11–12 April 2024 i Skellefteå.
Några andra punkter att se fram emot på programmet:
- Andreas Gravdahl, Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse, pratar om validering i Norge.
- Bodil Husted, VIA University College, pratar om mikromeriter ur ett nordiskt perspektiv.
- Joakim Wernberg, Entreprenörskapsforum, pratar om AI och kompetensförsörjning.
Från data kan vi förstå samhällets förändring
Historikern och statsvetaren Olof Gränström jobbar med data, kunskap och trender för att säga något om vår nutid och framtid. Han har också tidigare arbetat på Hans Roslings stiftelse Gapminder.
På konferensen pratar han om makrotrender, ofta med ett fokus på sådana som inte får lika stor uppmärksamhet, såsom demografiska förändringar. Den svenska titeln på hans tal är “Hur kan vi förstå samhällets förändringar – ur ett positivt perspektiv”.
– Världen är varken positiv eller negativ och oftast så sker positiva och negativa förändringar parallellt, men det positiva får vanligtvis stå tillbaka för det negativa, säger Olof Gränström.
För att anpassa oss till förändringar/makrotrender måste vi studera existerande data och kunskap.
– Det viktiga är att titta på datan och skaffa sig en korrekt bild av dagsläget. Vi lever i ett samhälle med ett överflöd på data och dess förädlade form: kunskap. Utifrån detta kan vi planera för framtiden, säger Olof Gränström.
Vi måste titta på demografin
– För att kunna sia om framtiden måste vi titta på fakta om vår omvärld. Var finns arbetskraften? Och hur ser arbetskraftsbehovet ut i andra länder? Måste vi till exempel konkurrera om ny arbetskraft med Tyskland som kanske har samma behov?, frågar sig Olof Gränström.
För att förändringsresan ska bli så bra som möjligt så behöver vi lära oss av andra, speciellt genom att titta på utvecklingen. Skellefteå kan tjäna som ett exempel.
– Vad hände i Skellefteå efter att Northvolt etablerades? Det blev en byggboom, för de behövde bygga boenden till sin ökande befolkning. Vilka andra supportyrken fick de behov av – som till exempel yrken inom barnomsorg, taxichaufförer och lärare? Vilka av dem är svårast att rekrytera till? Och hur får man människor att vilja flytta för att få ett nytt jobb? Här kan man till exempel titta på flyttrender i andra länder som USA, där det är vanligare att flytta för jobb, säger Olof Gränström.
Studerade Teslas fabrik i Reno, Nevada
I juni 2019 landade den största industrietableringen i modern tid i Sverige i Skellefteå – Northvolt.
För att ta reda på vad Skellefteå behövde göra för att få vuxenutbildningen att fungera för den nya industrins behov, så valde vuxenutbildningen i kommunen att åka på studiebesök till Reno, Nevada, för att studera etableringen av Teslas fabrik.
– Där jobbar 7 000 personer i treskift dygnet runt och i mitten av byggnaden tillverkar de sina batterier. Vi konstaterade direkt att alla där inte var ingenjörer. Vi visste det innan, men det var bra att få det bekräftat, säger Simon Dahlgren, verksamhetschef för vuxenutbildningen i Skellefteå.
De var nyfikna på likheter och skillnader mellan Reno och Skellefteå, och Region Västerbotten/Sverige och Nevada.
– Nevada är lika stort som halva Sverige och har ungefär 3 miljoner invånare. Reno var ingen industristad innan Teslas etablering, hade inga industriutbildningar och hög arbetslöshet. 2019 hade Reno cirka 14 procents arbetslöshet medan Skellefteå hade cirka 5,5 procent, säger Simon Dahlgren. Det som hände i Nevada var att arbetslösheten minskade till 3 procent och lönenivån ökade med 80 procent.
De pratade med anställda inom vuxenutbildningen i Reno.
– De hade tagit fram flera kortare utbildningar som passade Teslas behov. Och de sa: ta fram de här korta utbildningarna även om ni inte vet vad företagen behöver, och försök att vara flexibla. ESL i Nevada, motsvarigheten till SFI, sa att arbetskraftsinvandrare var helt avgörande för att klara bemanningen.
Om Skellefteå
Antal invånare 2024: 76 922 (2017: 72 723).
Skellefteå har ett eget universitetscampus för högre utbildning och forskning.
Time magazine utsåg staden till en av “The Worlds Greatest Place 2022”.
Utvecklingen i Skellefteå
Simon Dahlgren berättar hur antalet elever inom yrkesvux i Skellefteå har gått från 256 stycken 2017 till att det har planat ut runt 1300 från år 2022. Samtidigt har behoven på arbetsmarknaden gjort att kurserna har blivit kortare och kortare. 2022 var alla invånare i Skellefteå som gick att utbilda redan utbildade och arbetslösheten var i botten.
– Något som vi blev förvånade över var att antalet elever i SFI plötsligt ökade från 2019. Det är anställda på Northvolt och deras anhöriga som vill lära sig svenska, även om arbetsspråket på Northvolt är engelska.
Några av alla de utbildningar som de har tagit fram för Northvolt är:
- Automation operator, 20 veckor
- Material handler, 24 veckor
- Quality technician, 14 veckor.
Det som har ändrats med tiden är att utbildningarna nu ges på engelska eftersom många av de som utbildar sig idag inte har svenska som modersmål.
Tro inte att företagen vet vad de behöver
Ett av grundproblemen med att starta nya vuxenutbildningar menar han är att företagen som efterfrågar utbildad personal, inte vet vad de behöver.
– Företagare vet inte vad en ingenjör är, vilken kunskap eller utbildning de har, säger Simon Dahlgren. Men ingenjör är ju en utbildning här, säger han och pekar på EQF nivå 5-6 på en bild med olika utbildningsnivåer.
– Då brukar jag förklara processen: att vi först ska göra en ansökan till Myndigheten för Yrkeshögskolan, de ska utreda i sju-åtta månader, komma med ett ja eller nej och sen kan vi börja till nästa höst. Då är det inte så intressant längre eftersom det tar för lång tid. Men, vi brukar börja med att fråga vad personalen ska arbeta med och då kan vi hamna på en helt annan utbildningsnivå. Ett exempel är att behovet uttrycks som elingenjör, men att vi landar i en utbildning till industritekniker.
Men Simon Dahlgren menar att det är ett allmänt problem, att de flesta som jobbar utanför skolsystemet inte vet på vilken nivå olika yrken utbildas. Han berättar att Northvolt till en början uttryckte ett behov av 3000 civilingenjörer. Idag säger man att man behöver ungefär 20 procent med högre utbildning och att resterande, övervägande produktionspersonal, kan klara sig med en gymnasial utbildning.
