Sverige
I SVERIGE ÄR DET KOMMUNEN som är huvudman för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) där Sfi – Svenska för invandrare är en av fem skolformsdelar. För att ha rätt att läsa på sfi krävs att du har fyllt 16 år, är bosatt i Sverige och saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.
Sfi har tre studievägar. De olika studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studievägarna visar på vilken ingångskurs och progressionstakt som är lämplig. En elev påbörjar sina studier inom den studieväg och på den kurs inom studievägen som bäst passar hans eller hennes individuella förutsättningar. Bedömningen av vilken studieväg som är lämplig för en elev och vilken kurs inom studievägen eleven bör börja på ska utgå från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att uppfylla kraven. Kurserna på de tre studievägarna får olika utformning beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten. Kunskapskraven för en kurs är desamma oavsett studieväg.
Sfi kan också läsas på folkhögskola. Vissa privata utbildningsanordnare och studieförbund erbjuder Sfi, det beror på vad som upphandlats i kommunen, som i slutändan alltid är huvudman.
För vuxna som saknar grundläggande behörighet i andra ämnen än svenska är det möjligt att studera inom någon av komvux övriga skolformsdelar eller på folkhögskola för att få behörighet till högre studier.
Norge
DE NORSKA KOMMUNERNA har ansvaret för utbildningen och ska ska underlätta och anpassa undervisningen till individens livssituation (opplæringsloven, § 4A-1). Den kommunala vuxenutbildningen har egna kurser i grundläggande färdigheter, förutom att det är en integrerad del av norsk utbildning och de nuvarande läroplanerna i grundskolan för vuxna. Det ges också undervisning i grundläggande färdigheter hos andra offentliga och privata leverantörer.
Andra system:
- Kompetansepluss: bidragssystem för utbildning i grundläggande färdigheter i läsning, skrivning, räkning, muntlig, IKT och norska eller samiska. Verksamheter och frivilligorganisationer kan söka om pengar genom systemet, som ska bidra till att vuxna får nödvändig kompetens för att bemästra krav och omställning i arbetslivet.
- Digidel och Digihjelpen: Digihjelpen är ett nationellt program för digital delaktighet, som ger kommuner möjlighet att få bistånd och bidrag för etablering av lokala lågtröskeltjänster för sina invånare, ofta genom bibliotek eller servicecentra.
- Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse (Hk-dir) har på uppdrag av Kunnskaps-departementet utvecklat en räcka enkla digitala verktyg för slutanvändare som vill kontrollera sina grundläggande färdigheter och genomföra e-lärande. 5
Finland
UTBILDNING SOM HANDLEDER för examensutbildning (Hux) inleds från och med 1.8.2022. I Hux-utbildningen kombineras de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, det vill säga påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. Hux-utbildningen är avsedd för personer som saknar examen på andra stadiet, och som av olika orsaker har behov av handledande utbildning.
En del av läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar grundläggande litteracitet. För dem som går ut grundskolan och omfattas av läroplikten inleddes i augusti 2021 vid folkhögskolorna en utbildning, Folkhögskoleåret. Utbildningen sträcker sig över ett läsår. Den är baserad på grunderna för läroplanen som gjorts upp av Utbildningsstyrelsen.
Den grundläggande utbildningen för vuxna består av tre skeden: ett läskunnighetsskede, ett inledningsskede och ett slutskede. Varje skede har en egen timfördelning. För varje studerande utarbetas en individuell studieplan där man definierar vilka studier den studerande behöver.
Målet för integrationsutbildningen för vuxna invandrare är att främja utvecklingen av språkkunskaper, samt främja möjligheterna till fortsatt utbildning och arbetsliv och öka de samhälleliga och kulturella färdigheterna samt livskompetensen.
Studier som stöder studiefärdigheterna (yrkesutbildning) Ibland har den studerande inte tillräckliga grundläggande färdigheter för att klara av studierna och avlägga examen. Då kan läroanstalten ordna studier som stöder studiefärdigheterna. Dessa studier hjälper den studerande att stärka sina grundläggande färdigheter.
Island
PÅ ISLAND FINNS inga specifika lagar om allmän vuxenutbildning, men utbildning för vuxna som saknar formell utbildning i Island regleras i lagen om vuxnas lärande från 2010 samt från 2011 som bygger på lagen från 2010. Lagen om arbetslivsrelaterad rehabilitering från 2012 har också betydelse för vuxnas lärande i Island. Här bör också nämnas lagar om gymnasieskolor från 2008.
På Island tillhör vuxenutbildning både det informella och formella skolsystemet där livslärande center, placerade i landets regioner, driver utbildningen.
Fræðslumiðstöð atvinnulífsins, FA, (Arbetslivets utbildningscenter) är ägd av Landsorganisationen, Arbetsgivarorganisationen, Kommunalförbundet, Organisation för statliga och kommunala anställda och Finansdepartementet. FA:s huvuduppgift är att utveckla och ha tillsyn med utveckling i vuxnas lärande enligt ovannämnd lag om vuxnas lärande, samt samarbeta med livslärande center på Island och andra specialister både på Island och utomlands. FA administrerar dessutom ”Utbildningsfonden”. Fondens roll är att öka tillgång till utbildningsmöjligheter för individer med kort formell utbildning och att skapa förutsättningar for vuxna att utnyttja möjligheterna till utbildning. Fonden finansierar vägledning, validering, utbildningsmöjligheter och olika utvecklingsprojekt för målgruppen.
Det skall också nämnas att många privata företag lär ut både funktionella färdigheter och isländska som andraspråk. Dessa utbildningsföretag behöver ansöka om certifiering hos Utbildningsdirektoratet för att kunna få medel till kurser.
Vuxna kan också läsa grundläggande ämnen i många gymnasieskolor även om det inte är vanligt.
Danmark
Hvad er FVU, OBU, DSA…
FVU er et forberedende voksenundervisningstilbud til voksne over 25 år, der ønsker at blive bedre til at læse, stave, skrive eller regne (eller klare sig på engelsk og digitalt). For at deltage i FVU-dansk, -matematik, -engelsk og FVU-it kræves en screening, så man kan indplaceres på det trin, som man er klar til – eller evt. henvises til ordblindekurser for voksne, OBU. De enkelte trin afsluttes med en prøve, hvorefter man kan bevæge sig opad trinmæssigt. Det øverste trin svarer færdighedsmæssigt til folkeskolens 9. klasse. FVU tilbydes på VUC, i folkeoplysningens skoler, sprogcentre med flere og er som hovedregel gratis.
OBU er ordblindeundervisning for voksne, og er en særligt tilrettelagt undervisning, der har til formål at afhjælpe eller begrænse deltagerens læse- og skrivevanskeligheder. Denne undervisning foregår typisk på VUC og i folkeoplysningens skoler.
AVU er almen voksenuddannelse og et tilbud til voksne, som ønsker at forbedre deres almene kundskaber. AVU giver mulighed for at dygtiggøre sig i et eller flere fag på grundskoleniveau og er rettet mod voksne på 25 år og derover. Det foregår ofte på VUC.
FGU er den forberedende grunduddannelse for de under 25-årige, hvor man i et forløb kan få en almen grunduddannelse. På FGU hedder den AGU. Uddannelsen foregår på FGU-skoler.
DSA er Dansk som andetsprog for udlændinge og flygtninge. Det består af tre uddannelser, Danskuddannelse 1, DU1, for dem, der ikke kan læse og skrive eller kan det latinske alfabet. DU2 er for dem med kort skole- og uddannelsesbaggrund fra hjemlandet og DU3 er for dem, der kommer med en mellemlang eller lang skole- og uddannelsesbaggrund.
AMU er arbejdsmarkedsuddannelserne, der ofte består af korterevarende fagrettede kurser, som man kan tage enkeltvis eller stykke sammen efter behov. De er kompetencegivende, og man får et uddannelsesbevis for hvert kursus, man gennemfører.
– Læs ”10 REPORTAGE om grundläggande färdigheter i Norden” her.
