– Validering av yrkeskompetens handlar om att bedöma och intyga en persons kunskaper och färdigheter i förhållande till vilka krav som ställs på kompetens inom ett yrke eller yrkesområde. En medarbetare kan ha utvecklats genom utbildning, många år på jobbet eller på något annat sätt – det spelar ingen roll. Det väsentliga är att synliggöra aktuell kompetens för kunna ta vara på den eller gå vidare med kompetensutveckling som är träffsäker och effektiv, säger Jonas Sandlin, VD i företaget Finnish Competence Validation.
Utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering arrangerade i oktober i samarbete med Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, NVL ett halvdagsseminarium om metoder för kompetensutveckling och kompetenssäkring i arbetslivet. Målgruppen för seminariet var företagsledare, HR-personal, socialarbetare, handledare, vägledare, lärare och tjänstemän från företag, sociala sektorn, tredje sektorn och skolorna på Åland.
Två metoder för kompetensutveckling i arbetslivet presenterades på seminariet, det var Lärandecirkel och kompetenssäkring genom validering.
Lärandecirkel
Lärandecirkel är en metod som har testats och utvärderats inom NVL:s nätverk Kompetensutveckling av vuxenutbildare i ett pilotprojekt baserat på deltagarnas yrkeserfarenheter inom två områden:
- de som arbetar med vuxenutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet
- de som arbetar med lärande och kompetensutveckling av utsatta målgrupper
Resultatet från pilotprojektet har sammanställts i rapporten Lärandecirklar: Utvärdering av två pilotcirklar.
I artikeln Med lärandecirkel kan man lära och lära att lära presenteras erfarenheter från Emmaus Åland.
– Vi ska under seminariet ha en workshop i själva metoden och bottna mer i det praktiska när det gäller lärandecirklar. På lilla Åland behöver vi jobba mer gränsöverskridande mellan näringslivet och till exempel Ung Resurs, säger Thomas Mattsson, verksamhetsledare för Ung Resurs på Åland.
– Det är en bra metod när tredje sektorn och myndigheter ska mötas. Alla blir stärkta i arbetet och vi kan skapa flera nya lärandecirklar på Åland. Man kan jämföra det lite med ABF:s studiecirklar, säger Camilla Ernkrans, projektledare för arbetsmarknadsprojekt vid Emmaus På Åland.
De nämner ofta vikten av samarbete med tredje sektorn och även arbetsförmedlingen AMS på Åland.
– Det är viktigt att vi diskuterar tillsammans, speciellt om vi har en problematik i samhället. I en lärandecirkel ska vi förstå varandra och olika perspektiv.
Kompetenssäkring genom validering
Jonas Sandlin, VD i företaget Finnish Competence Validation berättar om deras metod där man använder validering som ett verktyg för kompetenssäkring i både små och stora organisationer. FCV Ab, som startade 2020, samarbetar med Svensk industrivalidering. Ensamrätt att ta över det svenska valideringssystemet till Finland och implementeras enligt samma system.
– Vår uppgift är att godkänna testcenter och utbilda testledare, och då får de göra valideringen och erbjuda tjänster mot till exempel företag på Åland. Efter får de erbjuda tjänsten och utföra valideringen.
För tillfället finns ett testcenter i Finland och det är Yrkesakademin (YA) i Österbotten som finns på tre orter Närpes, Jakobstad och Vasa.
Under seminariets första del presenteras metoderna och under den andra delen blev deltagarna indelad enligt intresse i en grupp med fokus på den sociala sektorns arbetstagare och en grupp med fokus på näringslivet/företag (tillverkningsindustri och produktionsföretag).
– Jag var jätteglad över responsen jag fick från deltagarna, som såg både nyttan och potentialen i detta. Deltagarna fick bland annat möjlighet att testa på verktyget som används i valideringen. De fick en praktisk koppling.
Verktyg och tips
Vilka metoder är viktigast när man använder validering som ett verktyg för kompetenssäkring i både små och stora organisationer?
– Validering av yrkeskompetens handlar om att bedöma och intyga en persons kunskaper och färdigheter i förhållande till vilka krav som ställs på kompetens inom ett yrke eller yrkesområde. En medarbetare kan ha utvecklats genom utbildning, många år på jobbet eller på något annat sätt – det spelar ingen roll. Det väsentliga är att synliggöra aktuell kompetens för att kunna ta vara på den eller gå vidare med kompetensutveckling som är träffsäker och effektiv. Då detta är klargjort utbildar man enligt resultatet från valideringen och kompetensutvecklingsinsatserna får större effekt och känns även mera motiverande för personalen som skall gå utbildningarna. Utifrån validerad kompetens är det mycket enklare att upprätta en långsiktig plan för kompetensutveckling på företaget.
– Viktigt att nämna är att arbetsgivarna måste satsa på strategisk kompetensförsörjning.
Vilka konkreta råd och verktyg kan du ge till dem som vill börja jobba med detta?
– Processen inleds med att man är i kontakt med oss på FCV Ab. Vi utför en så kallad ackreditering av utbildningsorganisation och utbildar testledarna som kommer att övervaka valideringarna. Testledarna vid testcentret gör tillsammans med beställaren upp en plan över vilken eller vilka branschvalideringar som man vill utföra. Testledarna övervakar valideringsprocess för att säkerställa kvaliteten och att alla behandlas jämlikt. Kompetensområdena som man valideras mot är legitimerade av industrin då de är framtagna tillsammans med erkända referensföretag från industrins olika branscher. Underlagen kan användas inom utbildningsorganisationen som stöd och riktlinjer för vad som måste finnas med i utbildningen för att eleverna efter utbildningen ska ha den kompetens som motsvarar industrins krav.
– Arbetet med checklistor ger också ett bra underlag för uppföljning och efterföljande trepartssamtal med lärare, handledare och elev. Tillsammans med lärandet i skolan ges en god grund för att arbeta med industrins processer.
Hur anser du att en liten ö som Åland ska jobba med detta?
– Valideringssystemet är framtaget av arbetsgivar-, arbetstagar- samt branschorganisationer/föreningar inom svensk tillverkningsindustri. Det är samma gruppering som också står bakom Svensk industrivalidering. Systemet och frågorna har blivit översatta och granskade så att de är relevanta för finländska förhållanden. Målsättningen är att vi genom att använda oss av samma grundfrågeställningar och metodik i Sverige och Finland, därmed skapar synergieffekter för både utbildningsorganisationerna som fungerar som testcenter samt för arbetsgivarna länderna emellan men även lokalt på t.ex. Åland.
