Agenda 2030: I riktning mot en hållbar välfärd
2017 kom Sveriges Agenda 2030-delegations förslag till handlingsplan för genomförandet av agendan för hållbar utveckling.
Delegationen konstaterade då att den svenska välfärdsmodellen placerade oss högt i rankning i fråga om välstånd och välbefinnande. Men de såg också ett antal samhällstrender som pekade på att den svenska välfärdsmodellen måste vidareutvecklas för att Agenda 2030 skulle bli verklighet.
De såg att insatser behövde göras inom: regeringens organisation, ekonomisk styrning, myndigheternas ansvar, det regionala och lokala genomförandet, kommunikation samt fortbildning.
Därför föreslog de bland annat att regeringen skulle tillsätta ett oberoende vetenskapligt råd med fokus på vetenskap, långsiktighet och hållbar utveckling. De föreslog även att regeringen skulle se över det förvaltningspolitiska målet om utveckling av statsförvaltningen. Syftet skulle vara att förbättra den statliga förvaltningens bidrag till en hållbar utveckling.
Andra förslag var att regionala tillväxtmedel skulle kunna fördelas med utgångspunkt i Agenda 2030 samt att agendan kunde användas som bas vid tilldelning av EU:s strukturfonder.
Ny klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonollutsläpp
Regeringen satsar 2023 på en ny klimatpolitik. Den går ut på att omforma de statliga prioriteringarna och ta fram en nationell handlingsplan för att nå klimatmål till 2030 och 2045.
Föreslagna åtgärder i den nya klimatpolitiken innebär till exempel att:
- Förenkla tillståndsprövningar för exempelvis ombyggnation av fabriker för att bidra till klimatomställningen.
- Öka produktionen av sol- och vindkraft.
- Göra elförsörjningen mer robust och stärka den med kärnkraft.
Målet med åtgärderna är att främja elektrifiering av transporter och industrier.
Grön omställning kräver utvecklad regional och lokal energiplanering
Regeringen satsar på elektrifiering för att främja grön omställning. Därför har den under 2023 gett Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götalands län i uppdrag att utveckla regional och lokal energiplanering.
De båda aktörerna ska ta fram en vägledning och ett metodstöd så att lagen om kommunal energiplanering från 1970-talet ska kunna tillämpas idag, i en värld med större elektrifiering och ett förändrat säkerhetsläge.
Regeringen har valt Västra Götalands län med tanke på att de har flera elkrävande nyetableringar på gång, bland annat batterifabriker.
Transportbranschens elektrifiering viktig för klimatomställning
Regeringen anser att det är av största vikt att minska utsläppen inom transportsektorn för att Sverige ska få ner de totala utsläppen. Därför har de fört diskussioner med branschen under våren 2023.
I samtalen kom parterna fram till att utbyggd laddinfrastruktur är viktig för omställningen. Andra frågor som diskuterades var att forskning och utveckling samt långsiktiga spelregler är viktiga för branschen och att kostnaden för att ställa om kan bli ett hinder för företagen.
Regeringen satsar på mer investeringar i koldioxidinfångning
Finansdepartementet vill öka viljan att investera i tekniken bakom så kallad koldioxidinfångning. Därför remitterade de i juni 2023 ett förslag om att el som industrin använder för att fånga in koldioxid ska skattebefrias.
Med förslaget skulle till exempel en industrianläggning kunna få en lägre energiskatt, motsvarande 0,6 öre per kilowattimme.
Sverige har ännu 2023 ingen koldioxidinfångning i bruk. Den första beräknas tas i drift först 2026.
Klimatpolitiska rådets rapport 2023 ser ökade utsläpp
2023 års rapport från Klimatpolitiska rådet konstaterar att klimatarbetet inom EU håller fast vid den tidigare fastslagna färdriktningen. Samtidigt ser rådet att den nuvarande regeringens politik inte är tillräcklig för att nå de svenska klimatmål som tidigare satts upp för 2030.
Sverige ökar sina utsläpp framför allt genom transporter och arbetsfordon. Rådet menar att det finns en klar risk att Sverige rentav ökar nettoutsläppen. Skälet till oron är att de ser utsläppsökningar i närtid samt att de inte tror att regeringens lösningar är nog. Att till exempel öka koldioxidupptag och stimulera klimatförbättringar i andra länder räcker inte.
2022 års rekommendationer från rådet gäller även 2023:
- Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer.
- Stärk målbild och styrmedel på viktiga områden.
- Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås.
- Genomför ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen.
- Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU.
SKR undrar: Vem ska stå för risken?
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har i en rapport från 2023 tittat på de stora industrisatsningar som sker i norra Sverige. Rapporten tittar på fördelar, nackdelar och risker med etableringarna och hur kommunerna påverkas.
Rapporten påtalar att det ofta är små kommuner som ska stödja den nya gröna industrins etablering, vilket kan bli riskfyllt.
Förutom arbetet med att stödja de etablerande företagen, så behöver kommunerna bygga ut allt från boende och skolor till industriområden för de nya företagen och invånarna. Rapporten konstaterar att kostnaderna är ett stort problem eftersom kommunallagen kräver att underskott återställs inom en treårsperiod.
Exempel på andra negativa konsekvenser som rapporten lyfter är:
- Det syns tecken på ökad brottslighet i områden där stora etableringar sker; speciellt med många underkonsulter och tillfällig personal under långa perioder.
- Kraftnätet i norr är överbelastat och enligt Svenska Kraftnät räcker det inte att bygga ut mer. Förbrukningen måste också regleras.
De positiva effekterna är en föryngrad befolkning, fler arbetstillfällen, positiva effekter på övriga lokalsamhället, att Sverige kan nå klimatmålen, en förbättrad infrastruktur samt ökade inkomster till statskassan.
Rapporten påtalar att staten borde ta en större del av den risk som omställningen innebär. Att den har tagit en viss finansiell risk och erbjudit hjälp att låna pengar räcker inte. Några förslag är att:
- Staten bör ta ett större ansvar för planering av bostadsbyggande.
- Myndigheter ska arbeta mer flexibelt i fråga om utbyggnad av infrastruktur.
- Utbildningar på universitet och högskolor bör anpassas till det förändrade behovet som nyetableringarna för med sig.
Läs mer om hur de nordiska länderna arbetar strategiskt med utbildningsinitiativ inom hållbar utveckling
