Utbildning för en enklare arbetsvardag

Fønix AS arbetar på uppdrag av bland andra NAV (Arbets- och välfärdsförvaltningen i Norge). Fønix har flera inriktningar, både rena yrkesutbildningar och arbetsträning efter sjukskrivning. I denna intervju med konsulenterna Ingrid WIlhemsen och Marit Becker ska vi främst tala om deltagare som har en anställning men saknar vissa grundläggande färdigheter.

Utbildningarna, som oftast görs på initiativ av deltagarnas arbetsgivare, är nära kopplade till yrkeslivet och innebär både klassrumsundervisning och praktiska övningar på arbetsplatsen. Ett mål med utbildningarna är en enklare arbetsdag. På sikt kan utbildningarna också leda till ett fagbrev – ungefär lärlingsbrev eller lärlingsbevis – som ibland är en förutsättning för en fast heltidsanställning och en högre lön.

Idag behövs både digitala, skriftliga och räknefärdigheter på de flesta arbetsplatser, även när jobbet i sig är praktiskt. Det kan handla om att ta till sig skriftlig säkerhetsinformation, att lönerapportera i ett speciellt system eller att beräkna till exempel rengöringsmedel eller recept. Det kan också handla om att använda tekniska system för att dokumentera olika arbetsmoment. Fønix ser alltid till att utbildningarna sker i samma program som används på arbetsplatsen. – Vi ser till exempel lokalvårdare som tvingats att använda iPad på jobbet, för att dokumentera vilka områden som blivit städade, berättar Marit Becker.
Dokumentationskraven kan leda till att människor faller ifrån arbetsmarknaden.

Riskfyllt med språksvårigheter

För utlandsfödda kan språksvårigheter vara ett hinder. Därför erbjuder Fønix undervisning i arbetsnorska, med fokus på vad individerna behöver kunna i sitt arbete. Fønix har skapat digitala ”ordböcker” i Excel, där det går att söka på vanliga föremål som används på arbetsplatserna och få den översatt till en bild. Det finns även ordböcker med översättningar till och från ett par olika språk.

– Vi ser personer som arbetar inom vården och som har läst en viss nivå av grundläggande norska. De vet kanske vad en arm är, men de vet inte orden för överarm, underarm, armbåge, skuldra, och så vidare, säger Ingrid Wilhelmsen.

Inom vissa yrken ställs krav på att de anställda har uppnått en viss språklig nivå enligt Europaskalan. Detta motiveras med att arbetsvardagen blir osäker om medarbetarna saknar ett gemensamt språk – missförstånd sker lätt och felaktiga beställningar kan till exempel göras på grund av språkförbistring.

Nyligen hade Fønix ett särskilt projekt för billackerare.

– Vi kontaktades av arbetsgivare som hade flera skickliga lackerare, men på grund av språk- och räkneproblematik skedde många missförstånd. Det hände att lackerarna antingen gjorde mer eller mindre än de skulle göra för att de inte kunde läsa skaderapporten. Det ledde till frustration och missnöjda kunder, berättar Ingrid Wilhelmsen. Språksvårigheter kunde också leda till ekonomiska problem eftersom saker inte blev klara i tid. Någon hade råkat lacka två skärmar i stället för en på grund av missförstånd, något som gjorde att budgeten sprack.

Man tänker inte alltid på att grundläggande räknekunskaper behövs i många olika yrken. För kockar kan det handla om att räkna ut hur ett recept ska anpassas till olika kvantiteter. Lokalvårdare måste kunna räkna ut hur mycket rengöringsmedel som ska användas till olika ytor, både av ekonomiska skäl och av miljöskäl.

– På utbildningarna ägnar vi ganska mycket tid åt att göra den sortens uträkningar, berättar Ingrid Wilhemsen.

Motiverande med lättare arbetsvardag

Det är vanligtvis arbetsgivarna som kontaktar Fønix och vill att deras anställda ska gå utbildningarna. Även om de anställda, på grund av dåliga erfarenheter tidigare i livet, kan känna motstånd mot skolsituationen har Ingrid Wilhelmsen och Marit Becker aldrig upplevt att någon känt sig tvingad att gå en kurs.

– När du är vuxen och ska ta en kurs som inte nödvändigtvis leder till högre inkomst eller ger mer kompetens ska det finnas en avsikt med det. Om avsikten är att du får en lättare arbetsvardag, så får du mer motivation till det, säger Ingrid Wilhemsen.

En annan motivationsfaktor kan vara att kursen är början till att få ett fagbrev (ungefär lärlingsbrev/lärlingsintyg) som ofta behövs för att få en fast anställning och ibland även en kraftigt höjd årslön. Inom vården finns tydliga fördelar med fagbrev, utan dem kan du inte få garanterad anställning på mer än 30 procent, utan tvingas springa runt på tillfälliga och osäkra anställningar.

– Proven till lärlingsintygen måste alltid skrivas på norska, det kan inte skrivas på engelska eller på annat sätt. Det ingår ett teoriprov och ett praktiskt prov. Om du är under 23 år eller yngre kan du få en lärlingsutbildning. Men våra deltagare är ofta vuxna som har lång yrkeserfarenhet men ingen formell utbildning, säger Marit Becker.

– Vi har till exempel deltagare från industrin eller olika låglöneyrken som har jobbat i trettio år på samma verksamhet, men inte har fullföljt gymnasiet. De har en enorm ryggsäck med realkompetens i kroppen med sig men de har inte formaliserat den än, säger Ingrid Wilhelmsen.

En del deltagare har svårt att läsa och skriva, och det gäller inte bara utlandsfödda. Det kan också upplevas som svårt att använda datorer. Proven görs på en dator, så även digital träning kan behövas.
För dem som har dyslexi finns också möjlighet att studera i en mindre grupp med muntlig och skriftlig undervisning. Fønix har två lärare med extra specialkunskap om deltagare med särskilda behov.

– Vi hade en ung deltagare som var dyslektiker. Han var en väldigt duktig undersköterska. Han hade aldrig haft någon motivation för att klara skolan, men blev uppmuntrad av sin arbetsgivare. Han fick ett specialupplägg för att genomföra utbildningen utifrån sin diagnos, och kunde genomföra provet skriftligt. När han fick resultatet drog han sig för att öppna det, han trodde att det hade gått dåligt, men det visade sig att han fick näst bäst i gruppen. Han hade väldigt dålig erfarenhet från skolan, men här låg fokus på hans yrke. Det gällde sådant som han kunde, berättar Ingrid Wilhelmsen.

– Læs ”10 REPORTAGE om grundläggande färdigheter i Norden” her.