Ulla-Jill Karlsson arbetar vid undervisnings- och kulturministeriet som konsultativ tjänsteman. Redan under fjolåret var hon starkt involverad med att utarbeta programmet för 2021 då Finland har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Hon har många förväntningar på året, men det finns en som står över alla de andra.
– Jag hoppas verkligen att situationen i världen blir sådan att vi faktiskt kan ordna de fysiska träffpunkterna vi planerat. De är så typiska för det nordiska samarbetet. Under korridorsamtalen som sker utanför det egentliga programmet skapas samhörighet och det sker ett viktigt informationsutbyte.
Hållbar utveckling
Redan i planeringsskedet har man på de finländska ministerierna arbetat systematiskt utifrån målsättningarna i Nordiska ministerrådets vision. Den fokuserar på ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Inom dessa målområden ingår till exempel att stärka lärarnas kunnande.
Här ingår också målsättningen att stärka digitala kompetenser och att dela med sig nya modeller och erfarenheter som tagits i bruk inom utbildningen till följd av covid-19.
– Hållbar utveckling har på olika sätt fått genomsyra ordförandeskapsprogrammet, berättar Ulla-Jill Karlsson.
Stor konferens i Helsingfors
Ett viktigt evenemang står på programmet i juni 2021. Det kommer att förverkligas antingen fysiskt eller på distans.
Då planeras en stor gemensam sektoröverskridande konferens i Helsingfors som kommer att inkludera många olika talare och uppskattningsvis 200–250 deltagare från hela Norden.
– Det övergripande temat är hållbarhet. Deltagarna kan vara tjänstemän, forskare, lärarutbildare, men även representanter från föreningar och tredje sektorn, säger Ulla-Jill Karlsson.
Politiskt krav på samarbete
Konferensens innehåll har planerats av en intern grupp, men man har också involverat aktörer på nordisk nivå. Bland de områden som finns representerade hittas till exempel kultur, utbildning, idrott, forskning och ungdom.
Globala frågor, klimatförändringarna och det samhälleliga utvecklandet kräver sektoröverskridande samarbete.
– Det är ett krav som finns inbyggt i hela utbildningspolitiken. Det kontinuerliga lärandet och utvidgandet av läroplikten kräver samarbete över sektorsgränserna. Det gäller inte minst inom handledning och vägledning, säger Ulla-Jill Karlsson.
Hon tillstår att det ändå finns en utmaning i att kunna omvandla en uttalad målsättning till att bli något som verkligen syns i praktiken.
Viktigt samarbete med NVL
Vid konferensen kommer man att fokusera också på lärarutbildarna. Ambitionen är att höja kunskapsnivån när det gäller hållbarhetsfrågor, och under arbete finns ett samarbete mellan nordiska nätverk, bland dem Lärarforum (finska: Opettajaforum) i Finland.
–I samarbete med NVL och deras existerande nätverk ordnar vi en work-shop, säger Ulla-Jill Karlsson.
Hon lyfter gärna fram arbetet med NVL.
– Nätverket har varit en verkligt viktig samarbetspartner för oss när vi planerat programmet. Vi har kunnat använda oss av deras nätverk och arbete för att föra vår process vidare, säger Ulla-Jill Karlsson.
Förutom konferensen lyfter Ulla-Jill Karlsson gärna också upp en tävling som kommer att ordnas för ungdomar med temat klimatförändringar.
– Vår avsikt är att unga ska synas i programmet och de kommer även att ingå i delegationerna på konferensen.
Satsning på Nordens språk
Under det år som Finland innehar ordförandeskapet fyller också den nordiska språkdeklarationen 15 år. Deklarationen innehåller en tydlig hänvisning till att stärka den ömsesidiga språkförståelsen i Norden.
– Men det inkluderar också engelskans roll och andra nya språk. Kring de här målsättningarna ordnas ett skilt arrangemang på kulturcentret Hanaholmen som finns utanför Helsingfors, säger Ulla-Jill Karlsson.
Hon nämner också en satsning som planeras under året för att synliggöra nya former av skolsamarbeten som berör undervisningen i samiska.
Epidemin och nordiskt samarbete
Vi kommer också in på frågeställningar som berör covid-19. Kan man redan nu se några nya linjer i det nordiska samarbetet som ett resultat av epidemin?
Ulla-Jill Karlsson har åtminstone märkt att man är mera inriktad än tidigare på att få aktuell information om hur andra länder agerar i olika situationer.
– Det märktes redan tidigt på våren.
Andra områden där man kan se en ökad utvecklingspotential är inom området för digital utveckling.
Ulla-Jill Karlsson nämner ett nordiskt spetsprojekt som har som mål att med artificiell intelligens göra vardagen mera smidig. Utbildningsstyrelsen ansvarar för ett delprojekt som fokuserar på att med hjälp av digitalisering främja mobilitet i utbildningarna. Det handlar i praktiken bland annat om identifierande och erkännande av andra länders utbildningar.
Ulla-Jill Karlsson får fundera en stund när det gäller frågan om vilka satsningar inom vuxet lärande som ordförandelandet är extra bra på.
Slutligen landar hon i det området som är hennes eget. Vid undervisnings- och kulturministeriet arbetar hon för närvarande med beredningen av ett förslag till en strategi för livslång handledning. Handledning och vägledning är ett område som berör många sektorer i Finland.
Mer om Finlands ordförandeskap 2021 här.
