Han tror på det goda livet och soluppgångens branscher

 

Vårt ekonomiska system bygger på en missnöjd medborgare som är en omättlig konsument. Men vad är egentligen grunden för ett gott liv? Den frågan ställer sig professor Arto O. Salonen mitt i epidemin. Han är en finländsk expert inom utbildningsområdet för hållbar utveckling och starkt kritisk till samtidens sätt att leva.

 
Professor Arto O. Salonen har en stark filosofisk och livsbejakande utstrålning. Foto: Juha Törmälä

– Framför allt annat så vill jag vara en mänsklig människa, säger Arto O. Salonen när han blir ombedd att beskriva sin filosofiska livs- och bildningssyn.

Han är professor vid Östra Finlands universitet (University of Eastern Finland (UEF)) och betonar att mänsklighet alltid inkluderar ett viss mått av ofullständighet. Det handlar om att vara medveten om sina egna begränsningar.

– Min strävan är att ha ett nyfiket sinnelag och identifiera vad som behövs för ett gott liv och även förstå vad ett gott liv INTE innebär.

Vad är ett gott liv?

– När man bestämmer sig för att skapa en god framtid börjar livet smaka gott. När man tar den lösningsorienterade rollen så möter man en nöjd person i spegeln. Då finns det en anledning till att man existerar, säger Arto O. Salonen.

Han förtydligar att ett bra liv bygger på en levnadsstandard. Den är baserad på materiell rikedom, till skillnad från livskvalitet som handlar om immateriella tillgångar.

– Med en levnadsstandard säkerställer vi att vi överlever. Utgångspunkten är mat och dryck, ett hem och möjligheter att ta hand om sin hälsa och att utveckla sig själv. Professorn hänvisar också till möjligheten att utbilda sig, och han säger att utan alla dessa olika element så finns det ingen grund för ett bra liv. Livskvalitet handlar däremot om vad som gör livet värt att leva. Det handlar till exempel om tillfredsställelse och livsglädje.

– De här sakerna är tillgängliga för alla och finns i rikliga och outtömliga mängder. Om man vill hitta idén med själva livet är det viktigt att identifiera goda skäl för den egna existensen.

Lärde sig nytt i Afrika

I början av 2000-talet arbetade Arto O. Salonen med olika biståndsprojekt i östra Afrika där fokus låg på att hjälpa områden som lider av torka på grund av klimatförändringarna.

– Under dessa år fick jag lära mig att livskvalitet bygger på i vilken utsträckning som människor stöder och bär varandra. Ett ”jag” kan inte existera utan ett ”du”.

Arto O. Salonen är i sin filosofiska och uppbyggliga mänsklighet starkt kritiskt till mycket i vår samtid. Han har bland annat myntat uttrycket att ”hastighet inte är till någon nytta om riktningen är fel".

Fokuseringen på snabbhet har vunnit terräng i alla människors vardag och även när man mäter organisationers framgång och samhällets framsteg.

– Mindre uppmärksamhet har ägnats åt vad som sist och slutligen är målet för alla dessa aktiviteter, säger han.

Om väljer att enbart fokusera på hastigheten så räcker det med att prata om förbättrad effektivitet, produktivitet och konkurrenskraft. Att identifiera riktning kräver däremot att man ställer ”varför-frågor”.

- Om det fanns en riktningsfokuserad diskurs i samhället skulle det till exempel bli en debatt om hur vi håller på och bygger Skandinavien. Det är det bästa stället i världen för barn, och det i förening med att vi har planetens första kolneutrala välfärdsstater.

Soluppgångens branscher

Det finns ett begrepp som ofta återkomer i de sammanhang där Arto O. Salonen uttalar sig. Det är ”soluppgångens branscher”. De kan definieras som verksamhetsområden som säkerställer människans existens och värde. Det är de områden från vilka våra barn och barnbarn kommer att komma ihåg oss positivt. De ger framtidshopp eftersom de löser samhälleliga och globala problem, och de är utformade för att säkerställa en god framtid.

Arto-Salonen-2.jpg
Professor Arto O. Salonen är en ofta anlitad föreläsare. Foto: Foto: Sakari Röyskö.

– En person som arbetar inom dessa branscher är starkt medveten om orsaken till att hen jobbar. Arbetet är tillfredställande på djupet eftersom arbetaren också känner att det egna arbetet bygger en framtid som ler, säger Arto O. Salonen.

Vad är ekosocial bildning?

Begreppet beskriver Arto O. Salonen som en vetenskapligt baserad bild på hur människans liv endast är en del av jordklotets övriga liv. Ekologi antyder att människan är en del av en annan planetär verklighet. I praktiken manifesteras människans beroende av världen på ett sådant sätt att människan till exempel behöver vatten, mat och skydd. Utan dem kan människan inte existera.

– Ordelen ”social” hänvisar till att det finns en samexistens mellan människorna. Den grundar sig på den universella förklaringen om mänskliga rättigheter från 1948. Enligt den grundar sig människovärdet på det faktum att hon helt enkelt är människa, säger Arto O. Salonen.

Vilken roll har ekosocial bildning i denna omvälvande tid?

– En kris är en möjlighet att reflektera över ingredienserna i ett gott liv. Det är tråkigt med ekonomisk misär, sjukdom och död. Men mänskligheten verkar bara göra stora inventeringar av livet när det är fråga om tvång.

Arto O. Salonen säger att genom epidemin har människans sårbarhet, bräcklighet och dödlighet kommit väldigt nära var och en av oss. Att stå inför oundvikliga saker tvingar fram djupare frågor om livet, om vad som är väsentligt och vad som inte är det.

Professorna betonar ändå att klimatförändringar, förlust av biodiversitet och utarmning av jordens resurser är betydligt större utmaningar än coronaviruset. Det är bråttom att ta itu med dem.

– I en epidemi av det här slaget lär vi oss att hantera kriser som är både globala och lokala. Dessa lektioner kan också användas för att hantera andra kriser, till exempel klimatförändringar.

Vilka bestående konsekvenser för covid-19 med sig?

– Det kan hända att pandemin förändrar människors förhållande till livet. Hälsa blir kanske en allt viktigare faktor för ett bra liv. Andra saker som är viktiga för ett bra liv ses också i ett nytt ljus.

Arto O. Salonen tror att det till exempel kommer att gälla synen på våra arbeten.

– Många fler än tidigare vill sannolikt börja jobba med något som har ett tydligt värde. Vilket jobb som helst duger inte, utan det måste ha ett syfte som talar till oss och kan hjälpa till att lösa samhälleliga problem. Lönen räcker inte längre för att motivera oss på samma sätt som tidigare.

Denna artikel är en del av en serie som presenterar olika aspekter av hållbarhet inom vuxnas lärande. 
Den 22 september 2020 ordnar NVL en nordisk nätverkskonferens kring Nordiska Ministerrådets Vision 2030, som fokuserar på hållbarhet. 
Mer information om konferensen här.