– Vi kan ha många tunga saker i våra ryggsäckar som blir en belastning och ett hinder för att vi ska kunna leva ett gott liv i framtiden, säger forskningsprofessorn Claudia Lenz.
Hon är övertygad om att vi alla behöver bearbeta traumatiska händelser som skett i det förgångna. Det kan handla om upplevelser på individnivå eller händelseförlopp som präglat större folkgrupper eller en hel nation.
– Att vi känner till vår historia är en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska kunna gå framåt. Social hållbarhet handlar kort och gott om att skapa goda förutsättningar för framtiden, säger Lenz.
Holocaustcenter
Claudia Lenz vet vad hon talar om eftersom hon jobbar som forskningsprofessor vid det norska centret för Holocaust och livsåskådningsminoritetsstudier. Här arbetar man fortlöpande med att utbilda hela samhället i frågeställningar som berör dagsaktuella utmaningar. Ofta har de en stark koppling till historien.
Holocaustcentret i Norge, eller ”Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter” som det heter på norska, är en forsknings- och informationsinstitution som forskar i och undervisar om Förintelsen, antisemitism och andra former av rasism och diskriminering.
– Centret bedriver forskning, utbildning och utställningsverksamhet för att på olika sätt främja medvetenhet och förståelse, säger Lenz.
Om forskaren Claudia Lenz
- Hon är utbildad filosof och statvetare från universitetet i Hamburg, och sitter med i en extremismkommission som norska regeringen tillsatte 2022.
- Därtill är hon professor vid MF Vetenskapliga högskolan i Norge och även forskningsprofessor vid det norska centret för Holocaust och livssynsminoritetsstudier. Där har hon bland annat varit med om att bygga upp demokratiprojektet DEMBRA och leda det inom lärarutbildningen.
- Claudia Lenz egen forskning handlar om hurdana attityder och förhållningssätt de norska ungdomarna har till judar och muslimer
Dembra i skolan
I tio års tid har Claudia Lenzs arbetat med att utveckla Dembra. Det är ett projekt som finns till för att stödja skolorna i deras demokratiarbete och i frågor som berör antirasism. Projektet har i första hand som målsättning att erbjuda konkret hjälp till lärarna i deras arbete med att förebygga fördomar och gruppfientlighet. Det här gör man genom att erbjuda olika former av utbildning som hjälper pedagogerna i skolorna att utveckla strategier för inkluderande och demokratiska lärmiljöer.
– Dembra är ett bidrag till den sociala hållbarheten eftersom vi arbetar med att motarbeta det som kan hindra människor från att leva likvärdiga och goda liv, säger Lenz.
Hon berättar att det norska utbildningsministeriet nyligen beställt ett kurspaket från Dembra som ska hjälpa utbildare att ta upp den inflammerade Gaza-konflikten på ett konstruktivt och civiliserat sätt.
Konkret stöd till skolor
Via Dembra-projektet åker man regelbundet ut till de norska skolorna.
– Vi vill träffa alla lärare på en skola, och skolledarna som driver skolutvecklingen är förstås också väldigt viktiga. Vi har inte en fixad och färdig modell, utan vi gör alltid först en kartläggning och utifrån behoven som kommer fram där gör vi upp en plan för hur vi ska jobba.
Claudia Lenz ger exempel på olika teman som man hittills arbetat med.
– På en skola ville man börja arbeta med språkbruket och i andra skolor har man kanske identifierat olika marginaliserade grupper man vill börja uppmärksamma.
Lego och rollspel
Dembra är också synligt inom de norska lärarutbildningarna och Claudia Lenz berättar att där har man byggt med lego.
– Vi arbetar mycket med estetiska lärprocesser och det kan inkludera till exempel lego, drama, textil och rollspel.
Det arbete som Dembra gör vid lärarutbildningarna är mera forskningsbaserat än ute på fältet och man arbetar ofta utifrån stora tematiska helheter, till exempel konspirationsteorier eller den samiska minoritetskulturen.
Här gör Claudia Lenz en koppling till Holocaustcentrets verksamhet. Arbetet med att bearbeta historiska trauman handlar ingalunda enbart om judar, för också i den norska närmiljön hittar man smärtsamma oberabetade historiska företeelser. Lenz nämner behandlingen av den samiska minoritetskulturen.
– Det finns en viktig sak man måste komma ihåg. När man behandlar landets minoritetet på ett diskriminerande sätt, leder det automatiskt också till en begränsningar för majoritetsbefolkningen som inte kan komma vidare.
Filosofen Nussbaum
Claudia Lenz hänvisar flera gånger till den amerikanska filosofen Martha Nussbaum som betonar vikten av att främja mänsklig kapacitet och värdighet för att uppnå social hållbarhet. Det kan endast ske genom att man säkerställer att alla individer har möjlighet att utveckla sina fulla potentialer och leva ett liv av värde.
– Being able to do och being able to be, säger Lenz och citerar Nussbaum.
Claudia Lenz säger att social hållbarhet omfattar en mängd olika områden, till exempel hälsa och grundläggande rättigheter, men att Martha Nussbaum alltid betonar att vi också har kulturella och estetiska behov.
– Helheten måste vara i skick för att vi ska kunna utvecklas fullt ut som människor och leva ett bra liv. Det är hennes filosofi.
Eurovision och Gaza
Här vid Holocaustcentret bedriver Claudia Lenz också egen forskning i hurdana attityder och förhållningssätt de norska ungdomarna har till judar och muslimer.
Ämnet är brännande aktuellt i och med den komplexa konflikten i Gaza. Vid tidpunkten för intervjun har Eurovision Song Contest 2024 nyligen avslutats i Malmö. Det har varit veckor fyllda av motsättningar och hårda demonstrationer.
– Vi ser en stark polarisering just nu som är väldigt emotionaliserad. Pandemin utlöste starka känslor som nu kanaliseras ut på andra sätt, och det skulle vara viktigt att dämpa den här tendensen innan de förlösta känslorna börjar generera hat, avslutar Claudia Lenz.
