25/01/2024

Finland

Målgruppe: Ledere

Det blev överraskande stor effekt när skolan tog bort hundratals matbrickor i plast

En finländsk yrkesutbildare har lyckats spara mängder av vatten, diskmedel och energi i sina skolkök. Med några enkla tricks har matsvinnet minskat och kockarna i Karis har som positiv bieffekt fått lite mera tid att chilla med varandra. När man införde Överraskningarnas dag på menyn blev det en hit.

Kockarna Hanna Al Gburi, Jonas Wasiljeff och Jessica Nybacka serverar varje dag mat åt hundratals personer i Axxell.

Kockarna Hanna Al Gburi, Jonas Wasiljeff och Jessica Nybacka serverar varje dag mat åt hundratals personer i Axxell. Foto: Nina Ahtola

Af Camilla Lindberg

11 - Bæredygtige byer og lokalsamfund, 12 - Ansvarligt forbrug og produktion

Kökschefen Jonas Wasiljeff och hans kockar håller på att förbereda dagens lunch. Det är bråttom för snart kommer hundratals yrkesstuderande att strömma in och ta för sig av den varma maten, av salladsbordet, bröd, smör, dryck och bestick. Men de kommer inte att hitta en bricka att ställa allting på, och inte heller en skild liten tallrik för sallad, förutom när det serveras soppa.

Skolans studerande har vant sig vid att vara utan brickor och salladstallrikar.
Skolans studerande har vant sig vid att vara utan brickor och salladstallrikar. Foto: Nina Ahtola

– I augusti när skolan började var brickorna borta och en vecka senare var det nya systemet inkört, men redan på våren hade saken diskuterats i skolans miljögrupp, säger Jonas Wasiljeff.

Bra för miljö och personal

Yrkesutbildningen Axxell har sammanlagt cirka 3000 examensstuderande på många orter. I Pargas införde man samma miljötänk redan för flera år sedan. Det blev aktuellt när de nya näringsrekommendationerna kom som lade stort fokus på hållbarhet.

– Först gjorde vi ett experiment och sedan körde vi på. På det här sättet kan vi spara vatten, energi och diskmedel, men det sparar också tid som vi nu kan använda till att baka och laga mat, säger kökschefen Camilla Karlsson.

Tidigare hanterade de båda köken sammanlagt upp till femhundra brickor och salladstallrikar varje dag. De skulle diskas, torkas och sedan radas tillbaka.

– Nu får vi mera tid över att chilla lite och gå igenom viktiga saker, säger Jonas Wasiljeff.
Det här uppskattas av kockarna.

Hanna Al Gburi och Jonas Wasiljeff söker hela tiden nya metoder som minskar matsvinn och sparar på miljön.
Hanna Al Gburi och Jonas Wasiljeff söker hela tiden nya metoder som minskar matsvinn och sparar på miljön. Foto: Nina Ahtola

– Nu när brickrallyt är borta blir vi tidigare färdiga med disken och slutstädningen, säger Hanna Al Gburi.

– Nu är ingen av oss lika låsta vid disken längre och det ger mera frihet, säger kocken Jessica Nybacka.

Mindre svinn och mera sallad

Biokärlen har också blivit tommare och matsvinnet har minskat.

– Tidigare tog våra matgäster ofta för mycket mat på två tallrikar som de sedan slängde. Nu när all mat hamnar på en tallrik kan man bättre uppskatta mängden man orkar äta, säger Jonas Wasiljeff.
I stället går det åt mera sallad. Hur är det möjligt?

Kocken Hanna Al Gburi är i full gång med att tillreda dagens lunch.
Kocken Hanna Al Gburi är i full gång med att tillreda dagens lunch. Foto: Nina Ahtola

– Nu går man mera naturligt förbi själva salladsbordet, tidigare stod det lite vid sidan om, säger Jessica Nybacka.
När man inte längre behöver tänka på brickornas placering har man kunnat utveckla ett mera logiskt flöde i matsalen.

Köket planerades annorlunda

Men det nya systemet kräver förstås mera av matgästerna.

– Våra lärare hade vissa problem i början och undrade hur de skulle få allting med sig till borden, men våra studerande klarade det bra. I dag är det ingen som reagerar på det längre, säger Camilla Karlsson.
I Pargas har det varit aktuellt att planera och bygga en helt ny skolbyggnad.

– Köksplaneraren blev mycket förvånad när vi sa att vi inte vill att de planerar in något utrymme för brickvagnar. För oss skulle det ha varit att ta flera steg tillbaka, säger Camilla Karlsson.

Hälsosamt att vänja om

I Karis har skolans studerande inte heller reagerat särskilt mycket, men personalen har behövt lite omställningstid.

– Det kräver uppoffringar att ändra sina invanda mönster, men det är hälsosamt för alla, säger examenshandledaren Henriette Eriksson.
Ron Svanfeldt som studerar till programutvecklare i Axxell berättar att man diskuterat det nya systemet i den obligatoriska kursen hållbar utveckling.

– Den kursen har varit nyttig på alla sätt och väckt många tankar och gett mycket att fundera på.

I likhet med Michelle Kihlstedt som studerar till barnledare är den blivande programutvecklaren övertygad om att det här är viktigt. Båda två säger att vi har endast en jord att leva på och den måste vi ta hand om. I vardagen bidrar de gärna med små saker som kan leda till en mer hållbar värld.

Köket bjuder på överraskningar

I ett hörn av köket står romukylen (från finskans romu, som betyder ungefär skrot). Här samlas ingredienser och matvaror som blivit över när skolans kockstuderande varit i övningsköket.

– Varorna förs hit på kvällen och på morgonen kan man hitta både det ena och det andra som vi försöker använda på bästa sätt, säger Jonas Wasiljeff.
Han berättar också om Överraskningarnas dag. Då tömmer man frysen och värmer upp lunchrätter som tidigare blivit över.

– I bästa fall kan det finnas upp till fem-sex maträtter att välja mellan, men bara lite av varje. Det här är omtyckt av våra studerande som skyndar sig hit för att hinna få sin favoriträtt, säger Jonas Wasiljeff.

Flere inspirationscases

Fagskolen Kristiania har fokus på bærekraft i alle studiene våre, så det var naturlig å følge dette sporet også for frisørnæringen, sier fagansvarlig Eva Widenoja.

28/06/2024

norge

Når vi sitter hos frisøren, tenker vi da på om salongen er bærekraftig? Blir kjemikaliene i hårfargen behandlet riktig, og hvordan håndteres alt håret som klippes av og ligger i dotter på gulvet? Vi serveres kanskje kaffe og hygger oss i en lun atmosfære sammen med en blid frisør, og det kjennes sosialt bærekraftig. Hva med økonomien, hvor mange kunder må klippes på en dag for at geskjeften skal være økonomisk bærekraftig?

Att lära av historien för en hållbar framtid.

31/05/2024

norge

– Genom att bearbeta vårt förflutna kan vi bygga en mer hållbar och rättvis framtid, säger forskningsprofessorn Claudia Lenz vid Holocaustcentret i Oslo.
Genom projektet Dembra utbildar hon lärarstudenter och stödjer lärarna på fältet i deras arbete med demokratifostran. Just nu står konflikten i Gaza i fokus.

De här studerar vid den nya masterutbildningen vid Högskolan på Åland. Stående läraren Matias Waller. Fotograf: Magnus Lindberg

31/05/2024

aaland

I sjöfartsstaden Mariehamn finns Högskolan på Åland. Där växer det fram nya spännande labb för solenergi och vätgas och en helt ny masterutbildning. I samarbete med sju pilothamnar i Norden och Baltikum får studerande vara med och ta fram helt nytt kunnande.

Share This