Visste du att många stora bolag har större omsättning än många mindre länders BNP?
Det lärde jag i alla fall mig för 20 år sedan när jag läste ekonomistyrning på universitetet.
Den insikten formade det jag vet idag. Att människor som kommer samman i organisationer har påverkanskraft, och att organisationer som styrs hållbart, kan förändra vår värld.
Idag står vi inför en transformativ förändring av sällan skådat slag. Vi är generationen som kan lösa våra globala hållbarhetsutmaningar. Men vi är också generationen som kan omöjliggöra den lösningen.
Vi måste välja!
Den resan börjar inom oss själva.
För att skapa balans och tankerum hos andra, behöver du först skapa balans och tankerum hos dig själv!”
– Camilla Persson
För att vi ska kunna välja behöver vi tänka holistiskt. Vi måste förstå komplexa samband och vi måste hitta nya samarbetsvägar. Människor med inre balans och tankerum fastnar sällan i kortsiktigt och snävt tankesätt. Vi vet exempelvis från forskning kring stress att det ger oss skygglappar och gör att vi förlorar vår förmåga till att se helheter. Helhetstänk är en kritisk förmåga för att kunna lösa komplexa utmaningar. Så människor med inre balans är mer rustade för att lösa komplexa utmaningar.
Sen behöver vi gå samman med andra.
För att kunna fatta kloka beslut i det val vi står inför, behöver vi sedan finna näring i ett sammanhang som både genom struktur, styrning, arbetssätt och förhållningssätt agerar växthus och inkubator för utveckling. En organisation som är strukturerat på ett hållbart sätt kan skapa förutsättningar för detta sammanhang, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för en hållbar värld.
Många kloka organisationer skapar sen ett klokt samhälle.
Vårt samhälle består sedan av en mängd av dessa organisationer. Små och stora, privata, ideella, statliga och offentliga. Om dessa är organiserade på ett hållbart sätt och är befolkade av hållbara människor, skapar det möjlighet för organisationer att gå samman och genom ett gemensamt ansvar för helheten, utveckla ett hållbart samhälle. Ett samhälle som då även på strukturell och politisk nivå har förutsättningar till att åstadkomma hållbarhet på riktigt.
Men hur når vi dit?
Det är en förändringsresa vi står inför, tveka inte om den saken. Och för att vi ska nå framgångsrik förändring behöver vi ha koll på fyra viktiga nycklar som hjälper oss att ta oss dit.
Den första nyckeln handlar om att vi måste börja med att skapa ett stödjande sammanhang för förändring.
Ett förändringsstödjande sammanhang utgår från våra grundläggande mänskliga behov. Närmare bestämt att vi svarar an på människors behov av att känna en mening, förståelse för och känsla av hanterbarhet i det som sker. Människor har också ett behov av att omge sig med de som får dem att känna tillit och trygghet.
Sen måste vi skapa förutsättningar för den förändring vi vill se. Detta börjar med att vi ställer oss frågan:
Varför vill vi denna förändring?
Utifrån vad vi svarar här, tittar vi sedan på om vi har de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna åstadkomma det vi vill. Om vi inte får detta på plats, kommer vi arbeta med en förändring där vi vill en sak, men gör en helt annan.
Den andra nyckeln handlar om att vi måste ha en djup förståelse för vad som händer med människor i förändring.
Det som fungerar utmärkt vid en tidpunkt i förändring, kan orsaka katastrofala resultat vid en annan tidpunkt. Därför behöver vi förstå vad som händer med människor i förändring.
När jag säger förståelse för vad som händer med människor, då menar jag alla människor. Även vi själva. Om vi vill leda denna samhällstransformation har vi nämligen den intressanta uppgiften att hantera våra egna reaktionsmönster, samtidigt som vi ska leda andra genom deras.
Vi har alla olika delar av en förändringsprocess som vi har lättare eller svårare för. Vi har också alla olika favoritroller som vi tar i en förändring.
Ofta sker vårt val av roll helt omedvetet. Men när vi får syn på hur vi själva agerar en förändringsprocess, kan vi använda den medvetenheten på ett konstruktivt sätt. Vi kan göra medvetna val som stärker vår förändringsprocess och alla som är involverade i den.
Den tredje nyckeln handlar om att vi måste ge förutsättningar för rätt typ av handlingskraft i förändring.
I en förändring kan vi hålla oss väldigt sysselsatta utan att vi kommer någonstans. Detta beror inte sällan på att vi har fastnat i rädslostyrda handlingsmönster. Dessa inträffar ofta tidigt i förändringen och har sitt ursprung i att vi försöker lösa det nya genom gamla referensramar. Rent konkret betyder detta att vi gör som vi alltid har gjort.
Utmaningen med rädslostyrda handlingsmönster är nämligen att de inte alltid är så lätta att få syn på.
Men med uppmärksamhet, har vi större möjlighet att i stället vända dessa mönster till en viljestyrd handlingskraft. Den viljestyrda handlingskraften har en helt annan karaktär. Den tjänar som en fyrbåk i mörkret och hämtar sin kraft och utgångspunkt i det förändringsfrämjande sammanhanget och en gemensam förståelse för VARFÖR förändringen är nödvändig. Med den viljestyrda handlingskraften som bas, kan vi också våga handla även när vi står inför ödesval.
Den fjärde nyckeln handlar om hur vi får förändringen att hålla över tid.
Sist men inte minst handlar det om att börja med slutet i sikte. Eller om att bygga in långsiktighet redan från början så vi inte kör i diket.
Vi kan minimera risken för att köra i diket främst genom att arbeta med faktorer som förmåga, vilja och villighet att förändras. Förmåga handlar om att säkerställa att vi har den kompetens som krävs. Vilja handlar om att säkra att vi förstår nödvändigheten att förändras. Villighet handlar om att säkerställa att vi också är villiga att göra vad som krävs för att ta oss dit.
Det är en förändringsresa vi står inför!
Tveka inte om den saken. Och vi har ett val att göra.
Valet att börja vår hållbara förändringsresa inifrån.
Om vi förstår det, då blir vi den generation som möjliggör lösningen!
