Högskolan på Åland satsar på hållbar sjöfart och spännande lärande

– Sjöfarten står inför en enorm förändring. Någon har sagt att övergången från fossil energi till grön är en lika stor förändring som när man tidigare gick över från segel till ånga, säger projektledaren Mattias Eriksson.

Han arbetar med projektet Sustainable Flow vid Högskolan på Åland. Projektet har som målsättning att utveckla hållbarheten av sjöfarten och det gör man i samarbete med sju pilothamnar och skolans studerande vid bland andra sjöfartsutbildningarna.

– Alla pratar om hållbarhet och även fartygsbranschen ställer krav och det här ligger så i tiden, säger han.

Högskolan på Åland har också många andra saker på gång inom området för hållbarhet och återvinningsbar energi. Målsättningen är kort och gott att göra skolans olika teknikutbildningar mera konkurrenskraftiga i enlighet med samhällets hållbarhetskrav och framtidens behov.

Solrobot som lever med ljuset

Ute på skolgården i den åländska grönskan gömmer sig något stort och högt under en presenning. När emballaget tas bort kommer det att komma fram solceller i form av en dynamisk solfångare. Roboten som ser ut som en stor blomma kommer att följa solen på samma sätt som en levande blomma. Beroende på ljuset kommer den att veckla in och ut sina blad, och när solen går ner på kvällen sluter den sig till knopp.

Förutom solfångaren som är tänkt för laborationer kan skolans teknikstuderande snart se fram emot att få laborera i flera splitternya labb. Bland dem en hel solcellsanläggning och ett värmepumpslaboratorium, men också ett labb där man producerar vätgas med hjälp av solenergi.

Vägen in i Norden

De nya tekniska satsningarna möjliggör också ett helt nytt utbud av kurser och inriktningar. Ett färskt exempel är den nya ettåriga engelskspråkiga distansutbildningen på masternivå som handlar om energiautomatisering. Den förverkligas i samarbete med yrkeshögskolan Arcada på fastlandet och den körde i gång i januari 2024 med åtta entusiastiska studerande. Kravet för att bli antagen var att man ska ha två års arbetserfarenhet och en ingenjörsutbildning på kandidatnivå.

– Vi har flera internationella studerande, bland andra två från Pakistan och en från Sri Lanka. Jag ser nätverkande som en mycket viktig sak och vi skapar många kontakter med näringslivet i de nordiska länderna. För utländska studerande kan det här vara en väg in i det nordiska samhället, och jag ser det som värdefullt att vi på det här sättet kan bidra till arbetsmarknadsintegreringen säger Matias Waller.

Grön energi utmanar

Matias Waller är själv utbildningsansvarig för den nya masterutbildningen och även överlärare i automationsteknik.

– Energiomställningen och det faktum att vi frångår fossila bränslen ställer högre krav på energidistributionen och det finns därför ett verkligt stort behov av den här typen av utbildningar. Det finns stora utmaningar med att hantera en kombination av olika processer i digitala miljöer. Samtidigt vill man ofta att den gröna omställningen ska gå snabbt, och det ställer nya krav på förmågor och kunnande, säger Matias Waller.
Samarbetet med yrkeshögskolan Arcada handlar också om hållbarhet.

– Eftersom jag även arbetar vid Arcada ser jag nyttan med att kunna dela på resurserna och inte som exempel börja bygga upp likartade labb.

Studier med familj

En av dem som valt att satsa på den nya masterutbildningen är Max Sevelius. Han är utbildad ingenjör sedan tio år tillbaka och just nu arbetar han för Fortum i Esbo.

– Jag har redan länge arbetat med förnybar energi, till exempel med värmepumpar och hur man tar tillvara spillvärme.

Att börjar studera var ett spontant beslut han inte ångrat. Just nu är han på Åland för en tvåveckorsmodul som är den enda fysiska delen av studierna.

– Det har gått förvånansvärt bra att studera på distans och dessutom vid sidan om jobb och familj, men det är också fint att få vara på plats och prova ut egna program i riktiga labb, säger han.

Det krävs ny attityd

Mattias Eriksson som nämndes i början av artikeln har tidigare arbetat inom turistbranschen, men är numera alltså projektledare för projektet Sustainable Flow (se faktarutan). Han berättar entusiastiskt om sitt arbete.

– De handlar om att kartlägga, men också att tillsammans hitta helt nya tekniska lösningar i samarbete med hamnarna och våra studerande. I de andra länderna finns det också många doktorander inblandade, säger han.

Men det räcker inte enbart med ny teknik.
– Det behövs beteendeförändringar i hamnarna och att man får till en varaktig förändring på ställen där man länge kanske bara kört på i samma fotspår.
Han nämner som konkret exempel att bli medveten om att man faktiskt kan minska tomkörningen i hamnarna.

Lär sig av misstagen

– Vi försöker få med våra studerande genom olika projekt. Vi har skapat olika kurser och it-studerande har tagit fram ett verktyg som mäter effekten av solpaneler som hamnarna installerat. Genom att installera vissa stående och vissa liggande, och även beakta reflektionen ifrån havet kan vi få fram intressanta jämförelsevärden, säger Mattias Eriksson.

Skolans ekonomistuderande har redan fått göra en affärsmodellsanalys för hamnarna och målsättningen är att koppla in ännu flera utbildningsprogram.
Mattias Eriksson är övertygad om att man lär sig av sina misstag. Under projektets gång tittar man på också på goda exempel från andra hamnar. Man mäter, följer upp och rapporterar.

– Vi kommer att skapa ett handledningsverktyg som även inkluderar misstagen. Vi samlar in bästa praxis från olika länder och fokuserar på att ständigt lära oss av varandra.